Barnadödlighet
Jag har suttit och gått igenom dödböckerna i Skeppsholms församling de senaste dagarna. Och frapperats över den stora barnadödligheten. De flesta dör i "slag" som väl kan vara vad som helst från vad vi i dag kallar plötslig spädbarnsdöd till uttorkning eller undernäring. Mässling är också en vanlig dödsorsak. Skeppsholm är det enda inslaget i min släktväv, annars håller jag mig i Jämtland, Ångermanland och Lappland. På makens sida är det Norrbotten och Hälsingland. (Inte en enda smålänning apropå en annan tråd)
Norröver är det inte alls så många små barn som dör, visst finns det många, och inte har jag fört någon statistik men en stark känsla av att det är många fler i Stockholm. Jag spekulerar i ev. trångboddhet som sprider smitta lättare. Finns det några genomgångar och statistik, eller är jag fel ute?
Intressant frågeställning och jag har några svar. Att människor var trångbodda och det faktum att Stockholm var en extremt smutsig stad under ffa 1700-talet men också 1800-talet gjorde att smittor spreds snabbt och människor avled i bla lungsot, pest och koppor. Barn var naturligtvist extra hårt utsatta. I många fall fick de inte ens den näring de så väl behövde via sin mor som ammade då modern själv var undernärd. Ingen näring - ingen bröstmjölk.
En annan orsak till att vi ser så många barn som dör i Stockholm är för att deras mödrar kom från hela Sverige för att anonymt föda sina, uä avlade barn, i Stockholm. Förlossningar var mycket komplicerade på denna tid och långt ifrån alla förlossningar slutade med ett friskt och rosigt barn. Dödsnotisen registrerades därmed i Stockholm, trots att modern egentligen hörde hemma i någon helt annan del av Sverige.
Stockholm var öht mycket anonymt. Satt för ett tag sedan och gick igenom dödboken för Storkyrkofs i Gamla Stan från i början av 1800-talet. Jag har aldrig sett så många namnlösa personer i en dödbok förut. Endast med noteringen "Kvinna, ca 25-30 år" och liknande.
Visst är ämnet intressant. Underlag för en liten mikrohistoria kanske?
Jag har inte heller fört statistik, men visst varierar det mycket. I några fall är det tydligt att det är någon sjukdom som grasserat. Det är svårare att bedöma hur fattigt man egentligen levt.
(Jag har Stockholm som en vit fläck i min släktforskning…)
Det finns en hel del skrivet och forskat runt barnadödlighet, så det skulle nog vara möjligt att sätta ihop en kortare historia, med exempel ur kyrkböckerna. Jag har inte referenserna här, men tydligen är sambandet med olika faktorer komplicerat. Och skillnaderna mellan stad och land stora. Ett stort skäl var infektionerna, som det är i U-länder idag. Barn dog ofta av av diarréer, dvs av vätskebristen som följde. Förorenat vatten är en av de största hälsoriskerna.
En egen mikrohistoria skulle ju kunna handla bara om en socken under en viss period t.ex.
Eller bara titta i egna släkten?
Att vara skriven i Skeppsholmens församling är inte liktydigt med att du bodd på Skeppsholmen, utan någon annan stans i Stockholm. Förmodligen beroende av grad bodde underbefälen på söder och dom mer bemedlade oficerarna od på Östermalm, kan jag tänka mig. Är själv född i Skeppsholmens församling men bodde på Mariagränd som liten.
Hälsningar Gnidde.
Min farfar föddes i januari 1877 i Väse (S). Året dessförinnan hade
tre av hans fem systrar dött inom loppet av tre dagar i scharlakansfeber, en sjukdom som det året krävde minst 47 offer bland Väses yngre befolkning enligt dödboken. I hela Värmland skördade sjukdomen 1250 offer år 1876 enligt Helge Kjellin (VFoN 1939-40). Tursamt för mig undgick farfar att smittas, annars hade det säkerligen inte funnits någon Velikij idag…
Starta ny diskussion