Vissefjärda hembygdsförening i Småland tilldelas utmärkelsen Årets hembygdsbok av Sveriges hembygdsförbund. Den prisade boken om Kyrkeby bränneri skildrar en ovanlig del av den svenska industrihistorien – tillverkningen av potatisbrännvin – och det engagerade arbete som krävs för att bevara den för framtiden.

Det är inte bara en bok om ett gammalt bränneri. Det är också berättelsen om människorna, hantverket och den lokala historia som annars riskerar att gå förlorad.

Boken Kyrkeby bränneri – berättelsen om ett unikt industri- och kulturarv i Kalmar län har utsetts till Årets hembygdsbok. Bakom arbetet står Vissefjärda hembygdsförening, som under lång tid har samlat kunskap och dokumenterat bränneriets historia.

– Det är väldigt hedrande och uppskattat att vårt levande arbetslivsmuseum med alla våra duktiga Medarbetare och skribenter erhåller ett så fint pris i en knivskarp konkurrens, säger Göran Persson, ordförande i Vissefjärda hembygdsförening, till Nättidningen Svensk Historia.

En historia som sträcker sig tillbaka till 1771

Kyrkeby bränneris historia går långt tillbaka i tiden. Enligt föreningen började berättelsen 1771, då Gustav III tillät Kyrkeby att fortsätta bränna brännvin trots rådande förbudstider.

Sedan dess har platsen blivit en viktig del av det lokala kulturarvet. Det som gör bränneriet särskilt intressant är att verksamheten inte enbart har bevarats som en historisk miljö. Tillverkningen har också återupptagits.

I dag drivs bränneriet av Vissefjärda hembygdsförening och fungerar som ett levande arbetslivsmuseum. Här kan besökare få en inblick i äldre tiders industriella hantverk och den teknik som användes för att framställa sprit.

Tillverkningen sker i det gamla bränneriet från 1850-talet. Även den historiska ångmaskinen från 1875 är fortfarande i drift.

Varje år tillverkas råsprit som renas och används till årets snaps, som ges ut i 1 771 numrerade och signerade flaskor.

– Allt med den fantastiska historien och alla anekdoter gjorde att vi ville dokumentera detta i bild och skrift, säger Göran Persson.

Gamla berättelser blir ny kunskap

Att bevara en historisk anläggning handlar om mer än att vårda byggnader och maskiner. Minst lika viktigt är att ta till vara den kunskap som finns hos människor som har arbetat på platsen och fört traditionerna vidare.

Arbetet med boken har därför omfattat både studier av äldre skrifter och samtal med tidigare bränneriarbetare. Berättelser, minnen och anekdoter har samlats in och kompletterats med dokumentation av själva anläggningen.

På så sätt blir boken en länk mellan generationer. Den ger läsaren möjlighet att förstå hur verksamheten har fungerat, vilken betydelse den haft och hur ett lokalt näringsliv har utvecklats över tid.

Juryn framhåller särskilt föreningens omfattande insatser för att rekonstruera och renovera hela anläggningen. Att produktionen dessutom har återupptagits gör Kyrkeby till ett ovanligt exempel på hur ett industrihistoriskt arv kan bevaras genom praktiskt arbete.

Ett erkännande av det ideella kulturarvsarbetet

Sveriges hembygdsförbunds utmärkelse Årets hembygdsbok uppmärksammar litteratur som förmedlar kunskap om människors liv, lokala miljöer och samhällens utveckling.

Varje år ger förbundets omkring 2 000 medlemsföreningar ut cirka 1 300 skrifter. Konkurrensen om utmärkelsen är därmed stor.

I juryns motivering lyfts bokens innehåll, formgivning och omfattande bildmaterial fram. Juryn beskriver den som en imponerande skildring av ett unikt svenskt kulturarv och bedömer att dess betydelse sträcker sig långt utanför Vissefjärda sockens gränser.

Även Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund, betonar betydelsen av föreningens arbete.

– Kyrkeby bränneri visar vilken kraft som finns i det ideella kulturarvsarbetet. Här har föreningen både bevarat en unik miljö, samlat kunskap och gjort historien tillgänglig för fler, säger han.

Ett kulturarv som fortsätter att leva

Kyrkeby bränneri visar hur lokalhistoria kan bli något mer än berättelser om det förflutna. När byggnader, maskiner, arbetsmetoder och människors erfarenheter bevaras tillsammans skapas en helhet där historien fortfarande går att uppleva.

Boken dokumenterar denna miljö och gör kunskapen tillgänglig även för dem som inte själva har någon anknytning till Vissefjärda.

För hembygdsföreningen är utmärkelsen därför inte bara ett erkännande av en väl genomarbetad bok. Den uppmärksammar också det långsiktiga arbete som ligger bakom bevarandet av en historisk verksamhet.

Den 7 november ska Vissefjärda hembygdsförening ta emot priset vid en särskild tillställning. Boken och föreningens arbete ska även uppmärksammas vid Sveriges hembygdsförbunds digitala konferens om lokalhistorisk forskning den 27 november.

Med utmärkelsen får Kyrkeby bränneri en plats i rampljuset – som ett stycke svensk industrihistoria där traditioner, tekniskt kunnande och ideellt engagemang tillsammans håller det förflutna levande.

Källa: Nättidningen Svensk Historia, ”Kyrkeby bränneri är Årets hembygdsbok”. Läs originalartikeln här.