Annons:
Etiketterkulturtradition
Läst 4092 ggr
Cavinka
6/15/11, 12:48 PM

Fattigvården förr

Jag skulle vilja ha era åsikter om hur fattigvården fungerade förr. Jag har läst en del protokoll från mitten på 1800-talet och då ser jag att människor auktionerades bort till den person som gav det för socknen lägsta budet. Hur länge pågick detta?

När inrättades fattighus eller kanske man skall kalla det försörjningsinrättning? Jag har också sett i bouppteckningar in på 1900-talet att när en person eller hjon som det ofta stod dog så gick eventuella tillgångar till socknen som hade försörjt den döde.

I husförhörslängderna för den socken jag forskar i så finns det uppslag som heter Fattigvården och som innehåller en massa människor. Var samtliga dessa personer försörjda av socknen?

Annons:
EvaMorfi
6/15/11, 8:19 PM
#1

Fram till 1918 kunde barn bli utackorderade till dem som krävde minst betalning. Samtidigt upphörde den s k rotegången, dvs att fattighjonen fick vandra omkring och arbeta och bo hos bönderna i byn.

Fattigårdar/stugor blev ålderdomshem. Jag vet faktiskt inte om arbetsinrättningarna som ofta låg i anslutning till fattiggårdarna också upphörde då. På den tiden skulle ju alla arbeta och försörja sig. Annars blev man häktad för lösdriveri.

Min anmoder blev utkastad från sin socken där hon var född sedan man upptäckt att hon var skriven i Malmö. De betalde tågbiljetten för henne. När hon kom till Malmö, där hon bott en tid innan hon begav sig till Köpenhamn, hade hon ingenstans att ta vägen utan höll till några dagar utanför Malmö central vid kanalen.  Det var i början av december. Någon anmälde henne till polisen som häktade henne. I protokollet står det att man funnit henne "frusen och hungrig med 2 öre i fickan". Hon satt några veckor i häktet och man ser i förhörsprotokollen att hon försöker få stanna kvar i fängelset, klagar över en ond fot. Läkaren säger att hon är blodfatting men kapabel att försörja sig genom arbete och hon skickas till arbetsinrättningen, 37 år gammal. Detta hände 1885.

Cavinka
6/15/11, 11:26 PM
#2

Det var säkert väldigt svårt för många. Min farmor blev också bortauktionerad som liten och jag tror ju inte att de bönder som tog hand om hjonen gjorde det på grund av ett gott hjärta. Billig arbetskraft var det säkert.

Bjornen
6/26/11, 8:05 AM
#3

Det var vanligt att hjonen var inskriven på fattiggården eller ålderdomshemmet, men i själva verket bodde och arbetade hos någon. Detta pågick åtminstone på 1940-talet. Ibland kan man misstänka mygel, då det var hos någon förtroendevald de arbetade hos. Ofta betalde församlingen och senare den borgerliga kommunen en viss summa för att de fick mat och husrum. Ibland fick de slita ont och ibland blev det ett drägligt liv eller till och med bra för dem.

Ibland hade de till och med eget boende, trots att de var inskrivna i fattiggården. De hade då någon form av tillsyn ibland.

Även de "intagna" fick sköta enkla sysselsättningar efter förmåga. T.ex. städa, laga mat, hugga ved och ge grisarna mat.

Linnea
6/27/11, 8:12 PM
#4

Hur länge var man hjon, om man blev utauktionerad som barn? Kunde man få ett riktigt jobb när man blev vuxen eller förblev man hjon hela livet?

Skynda långsamt så går det fortare Sajtvärd på Fälttävlan

svenake
6/27/11, 9:16 PM
#5

I regel räknades man som vuxen när man konfirmerades, i regel vid 14 års ålder. Om man hade tur kunde man få en konfirmationskostym av  "fosterföräldrarna".

Det vanliga var att man sedan tog tjänst mot mat och husrum. Möjligen kunde man få några kronor till  Mickelsmäss i oktober.  Då fanns möjligheten att söka ny tjänst, och man tog tjänst till nästa år i oktober.

Det finns mycket litteratur om detta skrivet av de så kallade "arbetarförfattana"    Vilhelm Moberg, Harry Martinsson, Ivar Lo-Johansson, Moa Martinsson  och deras generationskamrater.

Linnea
6/27/11, 9:20 PM
#6

Jo jag läste böckerna om Kulla-Gulla för ett tag sen, det var därför jag blev intresserad.

Skynda långsamt så går det fortare Sajtvärd på Fälttävlan

Annons:
svenake
6/27/11, 11:20 PM
#7

OK  -  Kulla-gulla-böckerna har jag inte läst.

Upp till toppen
Annons: