Gamla annonser och artiklar
Jag har bett Anders att öppna en ny grupp - han kallar den "Klippt och skuret" vilket jag tycker på ett bra sätt beskriver vad som kan platsa här. Ta fram gamla tidningar och scanna/fota av intressant innehåll.
Jag börjar med en annons ur Göteborgs Handels och Sjöfartstidning från 1889. Det torde komma mera framöver! Bl.a. en annons av egen Proveniens-karaktär som jag av en händelse hittade i samma årgång.
#0 Lurendrejare är tidlösa? Om jag räknat rätt så motsvarar helflaskans 6:- idag ca 315:-.
#1 Oj! Nog för att jag visste att man såg allvarligare på äktenskapsbrott - men 8 månader och bli av med sin del i boet!
#3 Jo, vi skulle te o ha fest se…
#5 Charmigt - och en påminnelse om att nutid snabbt blir dåtid. Kanske utan att så mycket ändras…
Det där om strumporna fick mig att tänka på min farfars far som lär ha vägrat bära "köpestrumpor". Det skulle vara mors hemstickade i ylle - annars fick det va'!
mera gamla annonser önskas.
Mvh. Arne
#10 Fint sortiment!
Mina tidigare annonser liksom denna kommer från en förnämlig bok - "Kalender öfver Skåne och Blekinge" från 1904. Den är på över 1800 sidor och tar upp "Ämbetsverk, korporationer m.m" samt "Städer och Köpingar". Här hittar man snnerligen det mesta - annonser ej att förglömma!
Annonsen är för "Bröderna Edstrand, Malmö" med filial i Stockholm. Flera av tidens företag nämns i annonsen.
Färska rentungor.
Pommerska gåsbröst.
Allting går att sälja med mördande reklam.
Mvh. Arne
Charmiga Britta!
Särskilt gillar jag Läkerol - och så Fenix; No 1 "enligt framstående jordbrukares utsago"…
#28 Usch, ja! Inte allt var bättre…
#30 Nästan otroligt…
#25-27 Svenne, hur lyckades du smyga in dem? Jag har missat dem - väldigt trevliga!
#32 Det är verkligen en säljande annons!
Före "Du-reformen/Rexed"
Tituleringen förr var inte alltid lätt. Hustrun kunde inte säga du till sin mor eller far (från Skåne) och tyckte inte om när den äldre brodern sade du till föräldrarna.
Förr var det ju inte bara mannens namn utan även titel en kvinna (när maken hade viss status i samhället) fick vid giftemålet. "Doktorinnan" är ett exempel jag kom på i en hast. Kanske andra kan fylla på …
Här ett inlägg i Ni-debatten 1933 inom skolans värld.
Tack för den! Jag skriver ut den och sätter upp den i lärarrummet. vi började i torsdags och det behövs lite diskussionsmaterial.
Anders, det var ju en stund sedan jag la in dem…
De är ur annonsavdelningen i "Värmlands läns adresskalender" från 1894, en bok som jag har efter min farfar. Där finns många roliga annonser må Du tro, jag lägger in flera vid tillfälle!
o tempora o mores (å tider å seder)
Kvällens sista klipp - och under samma rubrik i ett annat nummer följande historia:
Storbonden och kommunalpampen Josua Nilsson slår sig efter fyllda 75 år i ro på ålderdomen. Det blir stor fest i Gässlösa. Vid kaffet och konjaken talar skolläraren och framhåller Josuas stora livsgärning och slutar med orden - - då vännen Josua nu skall njuta sitt otium kum dignitatum!
Efteråt frågar Josua skolläraren:
- Hur var det bror sa' den nye könjakssörten hette?!
#41 :-) Vilket år?
#41
Året är 1967. (BJ-hallen).
Olle, din historia får mej att minnas en liknande, ur Albert Engströms "Gubbar";
Kontorschefen till springpojken:
-Valle, spring ner och köp en "Sveriges kommunikationer" åt mej!
Springpojken:
-Ska ja´ta nån tomflaska mä mej?
#44 Jag börjar bli så gammal att det inte känns såå länge sedan…
Rubriksättaren verkar ha haft viss inspiration!
Tänk vad mycket som hände 1933 - nazismen, depression i USA, Krueger-krasch, krig Japan-Kina mm. Mycket av detta har påverkat historiens utveckling ända in i våra dagar. Jag håller med Anders och andra (Rötterdiskussion) att släktforskning och histora hänger intimt ihop.
#46 Javisst är rubriken festlig.
(Fast nog lever väl Elvis…?)
Mer om du/ni etc.
Jag kom just ihåg att vetenskapsradion hade ett inslag med intressanta synpunkter den 6 augusti. Du kan lyssna på inslaget här
#49 Vilket år?
Köpte man äpplen i liter? Vad är Sandost?
Sandost var ett finare ord för messmör.
Jaha, det hade jag ingen aaaaning om!
Inte jag heller - förrän jag sökte på Google!
#51 Bilderna får tydligen vara max 800x600 - annars skalas de ner till det.
"Sandost" verkar efter div. sökningar på nätet vara mer åt mesost-hållet, man talar om riven sandost, grovriven sandost o.s.v, kanske lite svårt att riva messmör, men det kan ju vara fel….
Sandost såldes tydligen i styck och då borde det vara hård konsistens och inte mjukt eller flytande, men som sagt, jag kanske är ute och cyklar…
Naturligtsvis har du rätt Svenne.
Mesost skall det vara och inget annat. Kanske beror på att jag mest använt messmör i yngre dar.
Jag hittade lite om sandost i norra Värmland.
Något om kyrkotukten m.m.
Ut Värmlandsberg 1948. Inscannat och OCR till Word.
#60 Osäker… däremot tror jag att Belgisk vagnssmörja är kanon!
Undrar vilket salt som är bäst?
Att fläsket är trikinfritt låter tryggt….
#65 Synd att man inte är släkt med dem. Bra gener… ;-)
Hela gänget är födda mellan år 1854-1866. Fantastiskt.
Detta urklipp låg bland morfar och mormors tidningsurklipp, mormor hade födelsedag och fyllde 29 år när denna bild infördes.
Fantastiskt, InaN!
Men jag ligger lågt tills vidare, jag tror inte "frun" flyttar än.
#70 Fegis!
Snyggt jobbat InaN!
He-he, annonsen var ur "Teknikens värld 1962".
Följande stod att läsa i en skånsk tidning 1918…
Veckans smörranson (19—26 aug. 1918) utgör blott 50 gram i det feta Skåne. De stackars stockholmarna få fortfarande 100 gram.
@nn
#73 Anar man en liten bitterhet…?
#73 Kanske.
Använde man olja förr i matlagningen? Om inte så är ju 25 gram smör väldigt lite om det skulle räcka både till mackor och till matlagning.
På loppis har jag köpt "Hemmets kokbok" från 1920. Ett fynd med många små urklipp instoppade här och var på recept från dagstidningar. Det finns är en hel del uttryck som jag aldrig har hört talas om tidigare. T.ex. tapiokagryn och blåkål. Jag har tänkt att testa några recept. Hur låter det med pannkakspudding med hachi?
@nn
#73
Använde man inte ister istället vid matlagning men också på smörgåsarna?
# 76. Det är möjligt att man använde sig av ister. Jag har hört talas om att man använde flott på smörgåsarna. Men det är kanske samma sak?
Tittade lite mer i den där recptboken. Något som inte tilltalade mig var Lungmos. Tanken på lungor, hjärta och huvud, allt av kalv tilltalar mig inte precis… Men vem vet, det är kanske delikat.
@nn
Ur min bok:
"Även om Sverige stod utanför kriget påverkades man. Det blev livsmedelsbrist och det ena efter det andra blev ransonerat. Priserna steg, och det blev särskilt kännbart för familjer med små inkomster. Viss ekonomisk hjälp fick familjen Holmberg genom att sonen Oscar regelbundet skickade hem pengar från Amerika. Ester skriver att "det var inga stora summor, för honom säkert inte alls kännbara, men här i Sverige blev det en ungefär fem gånger större summa. Det var en god hjälp." Även Hilma kunde med sina inkomster bidra till familjens ekonomi."
…och…
"Ransoneringen under kriget var så sträng att många människor var undernärda. Ester berättar att hon och Kalle alltid var hungriga och skulle ha kunnat äta betydligt flera smörgåsar, än brödet och smöret räckte till. En dag i skolan då Ester just tagit på sig kappan och skulle gå på rast kom hennes matematiklärare ut i korridoren. Han såg över glasögonen på henne och sa: "Går nu svältremmen till sista hålet?" "
Även ransoneringen under det andra världskriget satte sin prägel. Jag ser bara på min mormor som var född 1920 på Gotland. Gotland ligger ju lite "off" och de fick verkligen känna på ransoneringen. Resten av sitt liv hade min mormor alltid kaffe, choklad och apelsiner hemma. Det var lyx för henne.
Appropå ransonering, så arbetade min morfar ett tag under förstavärldskriget på mejeri i Tommelilla Mejeristen där lär ha varit oroligt snål, men de ungkarlar som arbetade hade en hushållerska som lagade mat åt dem, men de fick bara använda tappatsmör i matlagningen. DVS sådant som under tillverkningen tappats på golvet, följden blev att hon kom in i mejeriet med en bit smörpapper och lade på golvet med uppmaningen att de skulle "tappa" lite smör till matlagningen.
Så kunde det gå till.
Vad ska man ha som signatur tro?
#83 Charmigt!
#85 Förkortningarna ill.handl. Står det för Illegal Handel måntro?
#86 I vår "illustrerade handling" skall det nog vara.
Mycket långsamt håller jag på att ta mig igenom årgång 1791 av Dagligt Allehanda, en Stockholms-tidning. Den 26 januari under "Till salu finnes." läser jag deter varandra dessa två annonser:
Uti Huset N:o 68 på stora Nygatan två trappor upp, fås underrättelse om en Samling af 80 Taflor med wackra Ramar, af Rubens, van der Welde, Paul Wironesse [Veronese], Rembrandt med flere de bäste Mästare, som äro till salu.
Uti Huset N:o 1 wid Södermalms Torg andra dörrn till höger i portgången, finnes till köps för billigt pris, godt Sädes-Bränwin; uti betalning emottages Kgl. Utrednings Commissions Obligationer, då så mycket Bränwin tages, som swarar emot Obligations innehåll
Den här annonsen är ur en Motor-tidning från sent 50-tal.
Här garanterar man som enda biltillverkare att motorn i Borgward Isabella håller för minst 10.000 mils körning.
När jag var liten hade vi en granne som köpte en Isabella med den garantin. Skulle något hända med motorn innan bilen rullat 10.000 mil åtgärdades felet utan kostnad. I garantin ingick också att om bilen passerat 10.000-mila-strecket utan driftstörningar fick ägaren en klocka av generalagenten (!)
Generalagenten fick dock efter en tid höja gränsen till 20.000 mil, då det visade sig att Isabellans motorkvalité var så förträfflig att i stort sett alla bilar passerade 10.000 mil utan något som helst mankemang och det där med att dela ut klockor blev en för stor kostnad för generalagenten.
Det var tider det!
#89 Trevlig annons. Det där med garantin minns jag att det talades om. En del Isabellor var dessutom mycket vackra.
#91 Ja, mycket!
Isabella var en läcker bil. Den var mest känd för att den rostade och fick vedernamnet 'Hon dansade en sommar' efter en film med Ulla Jacobsson.
Den var tunn i plåten och klen i framvagnen. Det var nog många som gav upp medan det ännu var mycket liv kvar i motorn.
#93 Jo, karosserna rostade oftast upp långt innan det maskinella var slut på bilarna, men det var heller inte så ovanligt med cylinderborrning och kolvringsbyten efter 5-6000 mils körning. Oljorna var av mycket sämre kvalité förr mot dagens syntetoljor som har maximala smörjegenskaper både i värme och kyla.