Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen 01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
53 -- Textilt

Örngodis

2006-05-13 12:40 #0 av: Alsterolle

Ett lämpligt tillfälle att gå igenom arvegods. Örngott (vilket häftigt ord!) finns ett antal. Från Medelpad från min sida och från Skåne på hustruns sida.
Jag börjar med ett örngott som kommer från min mormor Edla Laurina f. 1887 i Selånger, Medelpad. På första översiktsbilden syns att man med maskin sytt samman mindre tygbitar till en större. Förutom nomogram av hög klass utfört i plattsöm och stjälkstygn en bård i hardanger. Fackkunskapen står hustrun för. Hardangern och nomogrammet i detalj på följande två bilder.
Anmäl
2006-05-13 12:41 #1 av: Alsterolle
Här kommer Hardangerdelen
Anmäl
2006-05-13 12:42 #2 av: Alsterolle
Och slutligen Nomogrammet.
ET >> Edla Tjernström och ingenting annat! 
Anmäl
2006-05-13 13:03 #3 av: AndersE

Vilket fantastiskt arbete! Undrar om det är maskin eller händer som sytt samman bitarna?

Använder ni dem?

Ett problem är ju att man sällan använder dem, utan de ligger i skåp och gulnar. Någon gång har jag sett att man syr om lakan och örngott och låter de arbetade delarna bli delar av gardiner.

 


Anmäl
2006-05-13 13:06 #4 av: Sivan

Oj vilket vackert örnegott. Både Hardangerdelen och monogrammet är något alldeldes extra fint. Det örnegottet är något att vara väldigt stolt att vara ägare till.

Anmäl
2006-05-13 13:32 #5 av: hejbe

Det var ett vackert örngott, speciellt monogramet!

#3 Det är nog "bara" händer som har sytt varje litet stygn på det örngottet..... 

Anmäl
2006-05-13 13:35 #6 av: AndersE

#4 Sivan, du stavar "örnegott", jag har alltid tänkt mig "örngott"...

Är det dialektala skillnader?

 


Anmäl
2006-05-13 13:42 #7 av: Alsterolle
Bitarna är hopsydda med maskin - mormor lär ha sytt på beställning så det fanns troligen en symaskin i huset.
Vi använder örngotten men mer på "parad". Bifogad bild visar ett som dekoration i soffhörn. Soffan inköpt på bonnauktion i Dalsland när vi bodde där på 80-talet. 
Anmäl
2006-05-13 13:49 #8 av: Alsterolle
Saxat från Wikipedia - därför så många länkar. 
 
Örngott är det överdrag i linne- eller bomullstyg som i påsliknande form träs över kudden i sängen.

Örngottet är lätt avtagbart för tvätt, till skillnad från det överdrag som heter kuddvar, som används på kuddar som inte ligger i sängen. Kuddvaret kan också vara avtagbart men är ofta anbringat och monterat kring kudden med sömmar i avsikt att inte tas upp.

Enligt Gösta Bergmans etymologiska ordbok Ord med historia, finns en tolkning från Uppsalaprofessorn Adolf Noreen att örngottets ändamål var att "fånga upp öronen". Ordets föregångare finns belagda i Karl XII:s bibel från 1703 och i medeltida skrifter från 1480, vilket således tyder på att föremålet varit i bruk länge.

Örngottshuva är den del av örngottet, (eller ett kuddvar) som har sytts som en bård, broderad eller mönstervävd, på den kortsida av textilien som är avsedd att vara synlig utåt rummet i en inbyggd allmogesäng.

Man lär så länge man lever! 

Anmäl
2006-05-13 13:57 #9 av: AndersE

Jag har alltid tänkt mig att bården ska vara längst upp i sängen, men den har alltså från början varit tänkt att vändas utåt rummet?

 


Anmäl
2006-05-13 17:25 #10 av: Madeleine

Riktiga kostverk du har i din ägo, jag blir så imponerad, vilket hantverk! Broderierna är fantastiska, så exakta! Tänk om mina händer hade tid och skicklighet att skapa något liknande. Nu för tiden är det nog få som lägger ner tid på att smycka sina örngott, lakan och handdukar. Men det är en fröjd att se.

Övning ger färdighet!

Anmäl
2006-05-13 18:09 #11 av: Alsterolle
Madeleine!
Jag håller med du som norrlänningarna säger. Hustrun som bankar på sin vävstol i övervåningen och har hela textilfältet på sin repertoar bara suckar att nu när hon har tid så räcker inte ögonen till för långa broderpass ... Hon pysslar bl.a. med sista delen på en helt självproducerad Oxiedräkt. Den s.k. kluten (mössan) skall vikas på ett speciellt sätt. Vi planerar att resa ner till Skåne i sommar för att få experthjälp.
Jag lägger in en gammal bild på Viola i sin Oxie- och dotter Annika i Ärtemarksdräkt (Dalsland). Bägge dräkterna gjorda av Viola. 
Anmäl
2006-05-13 20:05 #12 av: Madeleine

Det var inte illa, vilka vackra dräkter hon skapat! Det måste ta sin tid att göra dem, hälsa och beröm!

Tror aldrig att jag skulle ha tålamod att sy och brodera, eller väva heller för den delen. Tur att det finns andra som vill dela med sig av det vackra de har skapat.

 

Anmäl
2006-05-13 22:31 #13 av: Sivan

#6 Det är nog närmare sagt östgötska. Nu för tiden kan man köpa en symaskin som klarar av att brodera. Då går det genast mycket fortare och blir nästan lika fint. Fast Hardangersömmen vet jag inte om symaskinen klarar av.

Alsterolle, det var väldigt fina dräkter. Om man ska köpa sådant tyg så kostar det över 1000 kr metern. Jag har tittat på en del sådana tyger när jag har varit i hemslöjdsaffären här i stan. Linköping altså.

Anmäl
2006-05-13 22:44 #14 av: AndersE

#11 Alsterolle, du har en duktig hustru, och - gissar jag - nöjda döttrar! Jag gissar att de olika dräkterna representerar olika spår i släktforskningen?

 


Anmäl
2006-05-25 23:38 #15 av: Lovisa

Vilket fint hardangerbroderi på örngottet! Även jag har ett par örngott med hardangerbroderi, som min mormor sytt med tillhörande lakan, som jag kanske ska göra gardiner av. Det är synd att bara låta det ligga i garderoben.

Anmäl
2006-06-14 20:14 #16 av: Anna-hfg

Vad avundsjuk jag blir på häradsdräkterna! Jag hade gärna velat ha en men jag vet inte om jag skulle vilja ha en Gärds eller Göinge dräkt. I och för sig har jag en klut till en Göinge-dräkt som min mormors morfar mor har sytt, men den är så tunn att man vågar nog inte använda den. Jag har hört att det är ganska dyrt att skaffa en häradsdräkt, någon som vet ungefär hur mycket den kostar?

Jag fick kluten och en duk, som samma person har gjort, av min mormors moster. Hon hade grunkor, både textilt och dokumentärt (papper och foto). Hon lovade att jag skulle få ärva pappren och korten men det blev så med den saken. Hoppas bara hennes son inte slänger grejorna, vilket det är risk för eftersom han inte precis är intresserad av det.

Anmäl
2006-06-14 20:49 #17 av: AndersE

Du får väl höra med honom. Erbjuda dig att ta hand om det?

 


Anmäl
2006-06-14 21:20 #18 av: Alsterolle
Anna!
Jag håller tummarna att det löser sig. Det är alltid trevligt att en dräkt eller dokumentation kommer i rätta händer - dvs hos någon som uppskattar hantverket och den kulturella bakgrunden.
Jag tror inte att jag lagt in någon bild från hustruns klut-vikning hos Gunilla Andersson i Eslöv - så här kommer en del av dokumentationen (ytterligare en hel del bilder samt video togs vid "föreställningen").
Denna dokumentation samt materiallistor, priser mm. skall bipackas dräkten för efterkommande att studera. 
Anmäl
2006-06-15 08:48 #19 av: Anna-hfg

Jättefint!

Anmäl
2006-06-15 11:47 #20 av: AndersE

#18 Du har alltså tagit bilder av hela vikningen och skrivit ner en dokumentation?

Fantastiskt!

 


Anmäl
2007-03-03 22:00 #22 av: Alsterolle
Från DN:s "Fråga om språket"
 
 
Fråga: Varifrån kommer ordet "örngott"?
Svar: "Örnens ungar älskar örngott: harar, ödlor, fisk med rom &" nonsensdiktar Lennart Hellsing.

Det örngott man trär över en kudde är av annat slag. Örn är här en kortform för öron, och gott kommer av ett verb gäta som inte används längre men som betydde 'få, få tag i'.

Det är nära släkt med gitta 'förmå', 'orka' och med engelskans get. Men detta gäta kan också betyda 'vara till nöjes', behaga'. Något som man fått tag i är en ju ofta till behag, och 'behag' är vad det gamla ordet gat eller gåt betyder. Ett örngott är alltså något som är behagligt för öronen.

En språkhistoriskt mer riktig stavning vore örngåt eller örngått. Men eftersom ordet gat (gåt, gått) kom att falla ur bruk i språket tycks man ha uppfattat örngott som något gott, av god. Innebörden blev ju hur som helst densamma: något som det är skönt att lägga örat mot.

Nu är det ju inte bara själva kuddvaret som är gott att lägga under örat, och tidigare avsåg örngottet inte bara överdraget utan hela huvudkudden. 

Anmäl
2007-03-03 22:22 #23 av: AndersE

Så klok man blir här på Proveniens!

 


Anmäl
2007-03-03 22:51 #24 av: chrissan

Det har jag faktiskt undrat länge, tack Alsterolle

Anmäl
2007-03-03 23:19 #25 av: Alsterolle
Hade jag skrivit "Örongodis" hade det ju nästan varit rätt!
 
Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.