Städat i skjulet
Ja, usch vad jag känner mig som "sta-bo". Jag har alldeles för dålig koll på sådant här. Farmor växte upp på lantbruk - för mig är det som något från Mars. Det går fort…
Du får öppna museum Britta!
Ja, inte har vi brist på grejer!
wow vilka skatter! Jag har också gjort en storröjning men våra skatter är bara sen 70-talet så det mesta fick åka till sopstationen.
Vilka fina saker som ni har hittat i skjulet. Lite av en skattjakt. Den där hackan kan jag inte, kanske för bred för att "åål perlänne" *med? vet inte jag.Hackan i det fallet kanske brukar vara lite spetsigare fram? * göra fåror mellan potatisraderna.
Hej
Ojoj vikka gamla grejer. Int önnerlitt att man känn seg utleven, när det är bortglömt vad det är. Å ändå var dom i användning på en del håll bara för 50 är sen. Har väl varit i kontakt med dom flesta på bilderna, men vad dom hette hjälper inte GinkYo ett skvatt. Har gått efter några liknande harvar med 2 hästar som dragare(inte ens vad det hette finns kvar) som drog där framme. Nåt dom flesta av de avbildade redskap verkar behöva. Den största behöver nog 4-spann för att hästarna ska orka hela dan. Ett namn som kommer är styvpinnharv dom som har järnpinnar. En del med "gåsfot". Den med träpinnar (som det syns vara) var nog för sista utjämningen före sådden och den samlade ihop kvickroten så den fick tas bort. Efter den kom nåt som kallades 100-pinn harv, av järn. 4 sekt med pinnar som man lyfte en och en för att lämna kvickroten kvar.
Lastvagnen med trähjul har jag inte sett en sån styrning på förut med ledad träbom. Med "tvillmanke" som en del stöttingar för vintern. Senare blev vändskivan flyttat undet bommen, som blev rak utan led. Och med småare framhjul.
Den buntade sitsen är nog för "finare" tillfällen för den måste nog höra till schäsen. Tror inte på arbetsdagen med kvarnen snarare kyrkan eller festen. Eller varför inte marknaden.
Hackan är en vanlig flåhacka, väl använd. Kommer ni på nåt ställe som haft en liten jordbit så finns en sån säkert kvar i nåt uthus. Användes för att ta gort ojämnheter och jämna ut marken, hacka ut lämpliga torvor bl a. Ett universialverktyg.
Bränn er inte för mycket i den "eviga solens tid"
rune
På vår gård har det aldrig funnits någon traktor och pappa hade bara en häst. När han skulle plöja lånade han en häst av grannen. Sen lånade han våran, när han skulle plöja. Så vid harvningen hade han bara en häst. Sitsen på bild #9 ställde pappa på flakvagnen, så satt man lite bättre vid längre sträckor. I ett annat skjul har vi en finare åkervagn men det skjulet får vi ta en annan gång. Den åkervagnen har jag aldrig åkt med och aldrig sett ute.
Nr 3 kallar vi för "gräfta" och den användes främst vid nyröjning av mark och oftast då mossmark. Den har jag använt några ggr i mitt liv, då för att rensa dikesrenar på åkrar.
Nr 2 liknar mera en "fjäderharv" än en "al" som användes för att forma fåror för att sätta potatis i och senare på sommaren fyllde man på mer jord över fårorna med samma redskap. Jag har gått bakom hästdragen plog, men jag kommer inte ihåg om jag även gått bakom "alet".
Fantastiskt! Det är ju roligt att det bevarats - jag gissar att frågan är hur man tar hand om det?
Vi har med lite möda hissat upp grejerna på hörännet över ladugården. Där står dom inte i vägen och tort och bra.
#33 Perfekt! Det är ju oftast svårast med sådant som man vill bevara trots att man inte vill använda det. Särskilt när det är skrymmande.
#22 satt den ite i ett stort träfat, på ena sidan på andra sidan satt väl en vridmaskin som var ställbar. Sist jag såge en sån tvättmaskin var hos svärmor och då var den helt komplett. Otroligt vad man kan hitta i gamla bodar och skjul. Mycket fina grejor.
Hälsningar Gnidde.
#27 Är det inte vad man i Göinge kallade en päreharpa?
Päreharpa eller potatisharpa - en sådan, handvevad sak har jag på logen! Fick ge 12.50 för den på en auktion. Vet inte vad jag ska med den till, men tyckte att den var så "grann"
Vilka fynd. Jisses, vilken tur att jag inte har tillgång till sådana skattjaktsområden. Det kan bli lite bängligt att få in i lägenheten. Underbart att se i varje fall. Hmm, kanske man skulle åka till landet och rota på vinden… Fast vi har inga sådana saker som harvar där. Mycket brann upp i början av 1900-talet, och de startade inte om igen. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
#1 Hade man inte den till att kupa potatisen med?? :) Har bestämt för mig att morfar hade en sådan eller liknande, innan han saffade jojdfräs den stora gröna modellen, där kupplogarna kunde sättas i rad om fyra för kupning. ::))
Hälsningar Gnidde.
Kul att få kika in i skjulets gömmor! Fast i norra Sverige får man ju var så rädd för sorkpest, som härjat extra mycket nu i höst. Då gäller det att ha munskydd om, man ska rota i skjul och vedbodar.
Det är inte så märkvärdiga redskap. De flesta har jag i några exemplar förutom de större vagnarna och potatisharpor. Det är bland annat krokpinnharv, pinnharv, flåhacka och skogshacka. Skogshackan användes också i nyodlingsarbete liksom flåhackan förstås. De flesta har jag också använt mer eller mindre.
#41 Kanske märkvärdiga, för dem som inte sett dem och använt dem! Du skriver "användes". Hur många av de gamla redskapen, som visas här, är vanligt att man använder idag? (Jag är medmeten om att allt går att använda, precis som ett annat exempel trampsymaskinen)
Flåhackor och skogshackor använder jag fortfarande varje år mer eller mindre, men däremot inte de gamla redskapen som är avsett för hästdragning. Pinnharv har jag använt som dragare på vårat myrtag för att få lös torvströ för torkning. Enskäriga plogar har jag också använt för att plöja slutfåran närmast diket. Nu är mitt jordbrukande ganska passivt och det är nästan bara trädgårdsodling då jag inte har några djur numera.
Fina bilder, som beskriver hur man använde sig av redskapen.
Vilka härliga bilder! Det är alltför sällan som det finns bilder från vardagen.
#48 tyvärr, man radar hellre upp folk framför en vägg, än att plåta dem verksam i sitt arbete.
Vi har i alla fall städat i ett skjul!