Annons:
Etiketttestläsare
Läst 5624 ggr
AndersE
1/7/07, 10:02 PM

Testläsare - riksdagsmannatös

I Mikrohistoria, avsnitt 9 berättas om skrivande. Ett av tipsen är att låta någon annan läsa - för att få synpunkter och förslag.

För en tid sedan samlade jag de fakta jag har om min farfars mors barndom. Jag har försökt göra en läsbar text av det och vill gärna ha kritik, och förslag om förbättringar.

Texten ska kompletteras med bilder. Dem tar jag inte med nu.

Riksdagsmannens tös

Uppväxten i Starby

Gunilda föddes den 30:e oktober 1871 på Ugglarpsgården i Starby. Hennes far var arrendator på Ugglarpsgården som då ägdes av Krapperups fideikommiss. Han hette Olof Persson och var född 17:e maj 1839 i Sonestorp, Rya.

Gunildas mor var Johanna Andersdotter som var född 27:e maj 1844 i Hedsåkra, Starby. I Starby - på Hitsåkragården - bodde också Gunildas mormor Olu och morfar Anders. Som kuriosa kan nämnas att Gunildas morfar Anders hade en syster som hette Bengta, som är artisten "Peps" Perssons mormors farmor.

När Gunilda föddes hade hon tre äldre syskon. Det var Augusta som var nästan 7 år, Ida 5 år och Carl knappt tre år. Familjen bodde i Starby tills Gunilda var tio år gammal. Kanske träffade Gunilda någon gång den tre och ett halvt år yngre målarsonen Gotthard i Starby - hennes blivande make.  Under åren i Starby får Gunilda ytterligare tre syskon - Olga 1873, Ninni 1877 och Per 1879.

Örkelljunga

Den 20:e april 1882 flyttar familjen från Starby till Örkelljunga. Olof innehade där gästgiveri från 1882 till 1886. Detta gästgiveri har under alla tider kallats "Johansons gästgivaregård". Det har anor tillbaka till år 1725 och räknas som ett av Skånes äldsta.

I Örkelljunga får Gunilda ytterligare en syster - Hulda - som föds 1882. På 1880-talet blir Olof nämndeman i Norra Åsbo häradsrätt. Han blir sedan landstingsman 1884 och riksdagsman 1885. På så vis blir han del i en lång tradition. Olofs far, farfar och farfars morfar hade nämligen också varit riksdagsmän.

Till Bjärehalvön

Den 18:e juni 1886, då Gunilda var knappt 15 år flyttade familjen från Örkelljunga. Olof blev nu arrendator under Krapperup och mjölnare på Killebäckstorps kvarn i Grevie.

En natt vaknade man av att det brann i gården. Olofs dotterson Inge har berättat att vid branden räddade hans mor Gunilda sin lillasyster Hulda - "de sprang rätt ut på åkern" - och Ida räddade "silverpokalen". Det misstänktes att branden var anlagd av en anställd. Gården byggdes upp igen efter branden.

Gunilda gick förmodligen på en hushållsskola under tiden familjen bodde på Killebäckstorp.

Annons:
[SvenA]
1/7/07, 10:21 PM
#1

Det du har skrivit ser mycket bra ut tycker jag förutom att du nog inte skall ta med avsnittet Kuriosa det stör tycker jag i detta samanhang.

kajan
1/7/07, 10:38 PM
#2

Jättebra, jag håller själv på med samma projekt som du Anders. Jag har läst ditt råmanus noga, och försökt forma  en kritik. Du ser den bäst genom att läsa min omskrivning av det du publicerar.

Obs! Jag är ingen besserwisser, det finns många olika sätt att skriva. Om jag hade haft dina uppgifter, skulle jag ha skrivit på följande sätt. Och det finns många sätt!:

Riksdagsmannens tös

Uppväxten i Starby

Gunilda föddes 1871 på Ugglarpsgården i Starby socken. Hon hade tre äldre syskon - Augusta, nästan 7 år, Ida 5 år och Carl, knappt 3 år. Under åren i Starby får Gunilda ytterligare tre syskon - Olga 1873, Ninni 1877 och Per 1879.

Hennes far var Olof Persson, född 1839 i Sonestorp, Rya socken. Han var  arrendator på Ugglarpsgården som då ägdes av Krapperups fideikommiss. Gunildas mor var Johanna Andersdotter, född 1844 i Hedsåkra, Starbysocken. I Starby - på Hitsåkragården - bodde också Gunildas mormor Olu och morfar Anders. Som kuriosa kan nämnas att Gunildas morfar Anders hade en syster som hette Bengta, som är artisten "Peps" Perssons mormors farmor.

Familjen bodde i Starby tills Gunilda var tio år gammal. Kanske träffade Gunilda någon gång den tre och ett halvt år yngre målarsonen Gotthard i Starby - hennes blivande make. 

Örkelljunga

Den 20:e april 1882 flyttar familjen från Starby till Örkelljunga. Olof innehade där gästgiveri från 1882 till 1886. Det har under alla tider kallats "Johansons gästgivaregård", med anor tillbaka till år 1725. Det räknas som ett av Skånes äldsta.

I Örkelljunga får Gunilda ytterligare en syster, Hulda, som föds 1882. På 1880-talet blir Olof nämndeman i Norra Åsbo häradsrätt. Att vara nämndeman är att ha förtroende, och det verkar Olof ha. Han blir landstingsman 1884 och riksdagsman 1885. På så vis blir han del i en lång tradition. Olofs far, farfar och farfars morfar hade nämligen också varit riksdagsmän.

Till Bjärehalvön - och en vådlig brand

I juni 1886, då Gunilda var knappt 15 år flyttade familjen från Örkelljunga. Olof blev nu arrendator under Krapperup och mjölnare på Killebäckstorps kvarn i Grevie. Gunilda gick förmodligen på en hushållsskola under tiden familjen bodde på Killebäckstorp.

En natt vaknade man av att det brann i gården. Olofs dotterson Inge har berättat att vid branden räddade hans mor Gunilda sin lillasyster Hulda - "de sprang rätt ut på åkern" - och Ida räddade "silverpokalen". Det misstänktes att branden var anlagd av en anställd. Gården byggdes upp igen efter branden.

AndersE
1/7/07, 10:39 PM
#3

#1 Det kan jag hålla med om! (Att det stör alltså…)  Flört

Det jag själv tycker saknas är lite beskrivningar av miljöerna. Det krävs dock en del arbete för att få fram det. Jag har dock en del från gästgiveriet som jag kan lägga till.

Jag kan också tycka att min ambition om att ha med fakta (t.ex. exakta födelsedata och platser) stör läsbarheten…?

AndersE
1/7/07, 10:45 PM
#4

#2 Tack Kaj! Jag förstår vad du menar, och tycker du förbättrat texten.

Ett problem är att jag börjat lista mina fakta i kronologisk ordning. Det är lite för svårt att släppa det. I en sådan här berättande text blir det också bättre att utelämna exakta datum. De kan finnas med i en bilaga.

mosterMimmi
1/8/07, 1:20 AM
#5

#4 ….eller faktan om de exakta datumen i en fotnot, längst ner på sidan och då även i en bilaga. Jag tycker också att Kaj förbättrade texten. Men valet är mellan exakta datum eller en helhetsbild som gör att man vill veta mer och kan då se de exakta datum och mer fakta i en bilaga.

kjersti
1/8/07, 10:39 PM
#6

27:e maj 1844 känns lite ovant att läsa i mina ögon . 27 maj 1844 blir enklare. Det var min första tanke. Ett och annat exakt datum kan du säkert ta med . Om man kunde berätta att de ibland åt tårta i 10-15 dagar i maj då blir ju även de enskilda datumen bli "lite" kul.

Annons:
AndersE
1/8/07, 10:54 PM
#7

Tack för synpunkter. Jag tar gärna fler…  Flört

Det vore kul om fler vill lägga ut alster. Man kan utvecklas både av att andra läser egnas texter - och av att läsa hur andra skriver.

Ett alternativ är ju att via meddelande be någon annan här att läsa. Om man inte vill lägga ut text till "allmänt påseende".

mosterMimmi
1/9/07, 7:23 PM
#8

OK, här kommer en text som jag vill ha kommentarer på.

Albert Olsson (1906-1992)

Född 2/3 1906 i Glimåkra (Kristianstads län, Skåne).
Döptes till Albert Georg Olsson.
Gifte sig 18/3 1932 med Svea (Maria Frideborg) Nilsson f.1912 från Vanneberga. När de gifte sig köpte de ett småbruk i Rävninge som de innehade till 1936. På vintrarna 1927-1936 arbetade Albert som maltgörare i N.Sandby Bränneri. 1936 övertog han sin fars gård som han sedan innehade i 48 år. Sonen Anders övertog föräldrahemmet den 1 okt. 1984.

Albert var med i kommunalnämnden när det fanns i Norra Sandby. Han satt med i skolstyrelsen, hälsovårdsnämnden, barnavårdsnämnden och i taxeringsnämnden som kronoombud. När Norra Sandby gick upp i storkommunen Hässleholm var han engagerad i familjebidragsnämnden och i biblioteksstyrelsen. Albert Olsson var ordförande i RLF i N.Sandby och Norra Sandby Jordbrukskassa i många år.

1963 Erhöll han Hushållningssällskapets diplom och premie för välskött jordbruk.

Han var rättvis och intresserad och brydde sig väldigt mycket om sina medmänniskor och ättelägg. Alltid vänlig, rak och hade glimten i ögat. När någon påstod att han borde ge sina barn stryk sa han att det behövdes då rakt inte- de, barnen var ju så många så de ordnade det ju själva.

Vid ungefär femtio års ålder började Albert att lära sig engelska. När han sedan blev pensionär köpte han en svarv som han sedan skapade fina skålar, lampfötter och gjorde träklockor i modell "fickur" med lång träkedja som han förärade alla ättelägg. Han hade när han var liten känt en man som hade en fotdriven svarv och han brukade se på när han skapade fina saker och så drömde han: Tänk om….
Albert svarvade med en ödmjuk kärlek till naturen och kunde få fram det optimala med träets färg, egenskaper och ådringar i skålar, ljusstakar, tallrikar och annat. Han skapade mullställ som finns i Farstorps, Vinslövs och Stobys kyrkor. Albert berättade i ett reportage i Norra Skåne att det finns 6200 olika träslag.

Vid slutet 60-talet började han sjunga "Tiggaren från Loussa" när han var särdeles i farten.Han gillade att man skojade och skämtade genom att kunna svara för sig.

När han sedan kom på ålderdomshemmet Qvarngården i Stoby började han väva fina löpare,väskor och även linnegardiner. Han var alltid noggrann, ärlig och hårt arbetande. Han var välkammad i sitt mörka hår, alltid positiv och hade många intressen bl.a intresserad av människor och böcker. Han läste ut alla böckerna i Norra Sandby sockenbibliotek. Trots att han bara gått sex år i skolan var han väldigt allmänbildad och hade gott minne. Han kunde recitera långa verser ur minnet bl.a. ur Sven Dufva.

De sista åren bodde han och Svea på Qvarngården och mot slutet av sin levnad när smärtorna var svåra kunde han säga "att han hade ont överallt utom i armhålorna".Det var så typiskt honom att inte klaga, men ändå kunna vara uppriktig på ett humoristiskt sätt.

AndersE
1/9/07, 8:15 PM
#9

#8 Vilket fint porträtt Mimmi! Jag tycker verkligen du lyckas komma honom "in på livet"!

Några reflektioner:

  • Du gör samma "fel" som jag…? Du har nog börjat med att lista fakta och sedan börjat göra om det till en mer flytande text. Det skulle kunna börja så här istället:
    "Den 2 mars 1906 föddes en gosse i Glimåkra socken. Han döptes till Albert Georg Ohlson. Sex år senare föddes flickan Svea Maria Frideborg Nilsson i Vanneberga socken. Albert och Svea gifte sig 1832 och köpte då ett småbruk i Rävninge som de innehade till 1936."
  • Sedan funderar jag lite på detta med tematisering. Du skulle kanske kunna dela upp uppgifterna under rubriker - som lantbruket, föreningsliv, olika hantverk osv och sedan avsluta med de fina uppgifterna om personligheten.
mosterMimmi
1/9/07, 8:27 PM
#10

Tack Anders! Det är ju ovärdelig hjälp för man kör fast. Jag skall genast ändra till ditt föreslagna. Det vann texten på. Texten handlar om min älskade morfar, en riktig hedersman!

Vad jag gjort är att jag blandat mina hågkomster av morfar med vad som stod i tidningen när han fyllde jämt. Där fanns uppgifter som inte jag brydde mig om när jag var liten, men som ändå säger väldigt mycket om min morfars livsuppgifter.

AndersE
1/9/07, 8:40 PM
#11

Om någon annan vill lägga ut en text - starta gärna en ny sträng. Annars blir det svårt att hålla reda på vilken text som kommenteras…

;-)

Denna kommentar har tagits bort.
AndersE
2/11/07, 4:47 PM
#13

Jag har arbetat om och kompletterat min text från #0, med intryck av era synpunkter. Så här ser det ut nu:

Riksdagsmannens tös

**Riksdagsmannen
**I Rya socken, 20 km öster om Ängelholm i nordvästra Skåne växte Olof Persson upp. Han föddes 1839, och året efter inledde fadern, rusthållaren Per Pålsson sin bana som riksdagsman. Denna titel hade funnits i släkten länge. Olofs farfar och dennes morfar hade också varit riksdagsmän.

Olofs far dog 1859. Några år senare fick Olof arrendet på en större gård i Ugglarps by utanför Starby 10 km sydost Ängelholm. Gården kallades Ugglarpsgården och tillhörde då Krapperups fideikommiss. Olof gifte sig samma år med Johanna Andersdotter från Starby. Johanna hade växt upp på en annan stor gård - Hitsåkragården - som funnits i hennes släkt i många generationer. Som ung fru på Ugglarpsgården hade hon sitt föräldrahem bara ett par kilometer bort.

**Gunildas uppväxt i Starby
**Gunilda föddes den 30:e oktober 1871 på Ugglarpsgården i Starby. I familjen fanns redan tre äldre syskon. Det var Augusta som var nästan 7 år, Ida 5 år och Carl knappt tre år. Under åren i Starby får Gunilda ytterligare tre syskon - Olga 1873, Ninni 1877 och Per 1879.

Det var säkert händelserikt att växa upp på en stor gård som Ugglarpsgården. I husförhörslängden för 1876-1880 står fyra drängar och tre pigor som Olof Perssons. Ytterligare ett antal drängar och pigor står skrivna på gården, tillsammans med en mejerist. Att hushållet skulle föda många människor kan man också se då Johannas äldsta dotter skriver sin första kokbok, 16 år gammal på Ugglarpsgården. För att baka en sockerkaka går det åt tjugo ägg.

Säkert träffade Gunilda ofta sin mormor Olu och sin morfar Anders Andersson. Kanske träffade hon också en liten pojke som bodde i snickarens hus inte så långt från deras gård i Hitsåkra. Pojken var tre och ett halvt år yngre, hette Gotthard, och skulle en dag bli hennes make.

Familjen bodde kvar i Starby tills Gunilda var tio år gammal.

**Örkelljunga gästgiveri
**År 1882 behövde gästgivare Johansson i Örkelljunga någon som kunde ta hand om gästgiveriet i väntan på att hans söner blev gamla nog att ta över. Sedan gammalt fanns band mellan Olof Perssons släkt och Johanssons släkt, så det var nog naturligt att frågan gick dit. I april samma år gick flytten. Ett par månader tidigare hade äldsta dottern Augusta gift sig och några månader senare fick Johanna sitt sista barn - Hulda.

Livet som gästgivare kan tyckas helt väsensskilt från livet som arrendator på en stor gård, men gästgiveriet i Örkelljunga, med anor tillbaka till 1725, hade såväl djur som mark att odla. Den stora gården hade i väster mangårdsbyggnaden, som uppförts 1822 och klätts med brädor. Samtliga golv var av bräder, och i längan fanns förutom dagligstuga, gästrum, handkammare, 2 förstugor, 1 visthus, kök, spiskammare, sal och 3 gästkammare på vinden. Under salen fanns en gråstensmurad källare. I köket fanns spis med bakugn, och huset uppvärmdes av fem vindugnar av järn. Två av gästrummen var tapetserade och målade, men i övrigt synes endast dörrarna ha varit målade liksom fönsterspröjsarna, de senare pärlfärgade. En förstukvist till köket uppfördes 1884, alltså under Olofs tid som gästgivare. I norr fanns ett boningshus. I öster låg en mäktig ladugårdslänga byggd av granit. Här fanns även hållstall, brygghus, vagnbod och logbyggnad, hemlighus och en friliggande källare av granit.

Att flytta till Örkelljunga var nästan som att flytta hem för Olof, och säkert återupptogs mycket av hans ungdoms umgänge. Olof var gästgivare under fyra år, och under dessa år blev han först nämndeman i Norra Åsbo häradsrätt, sedan landstingsman 1884 och så riksdagsman 1885. På så vis fullföljde han en lång tradition. Olofs far, farfar och farfars morfar hade ju också varit riksdagsmän.

**Till Bjärehalvön
**År 1886 hade Johanssons söner vuxit till sig, och Olof fick istället ett nytt uppdrag för Krapperups fideikommiss. I juni detta år, då Gunilda var knappt 15 år, flyttade familjen från Örkelljunga. Olof blev nu arrendator och mjölnare på Killebäckstorp 8, en kvarn i Grevie, som ligger på Bjärehalvön mellan Ängelholm och Båstad.

Under åren i Killebäckstorp fortsatte Olof sin politiska och officiella karriär. Han blev vice ordförande i styrelsen för Grevie sparbank, och ledamot av kommunalnämnden. Han var landstingsman och riksdagsman i olika omgångar. Han var aktiv i riksdagen, skrev motioner , blev ledamot av olika utskott samt deputerad som talman. Det måste ha påverkat livet även för familjen, med en fader som var bortrest långa tider, och som ständigt var uppvaktad i olika frågor. Man kan anta att det sociala umgänget var omfattande, med ständigt återkommande middagar och bjudningar. I familjen var man stolt över Olofs ställning. Det finns flera vittnesmål om hur barnen många år senare ständigt påminde omgivningen om att deras far var riksdagsman. Gunilda skall därvidlag ha varit ett undantag.

Ett liv i en sådan position skapade naturligtvis möjligheter för såväl vänskap som fiendskap. En natt vaknade man av att det brann i gården. Olofs dotterson Inge har berättat att vid branden räddade hans mor Gunilda sin lillasyster Hulda - "de sprang rätt ut på åkern". Ida räddade "silverpokalen" och Olga hann greppa en målning av Olofs far. Det fanns misstankar om att branden anlagts av en anställd. Gården byggdes upp igen efter branden.

Det mesta av familjens tillhörigheter försvann vid branden. Då man snart efter branden gick i kyrkan vid söndagens högmässa tittade församlingen storögt på familjen då de kom in i kyrkan. Ett av barnen undrade varför de tittade, och att annat viskade att det nog var för att de var riksdagsmannabarn. Då sade Gunilda; "Nej, det är nog för att vi har sådana konstiga kläder." Den repliken säger en del om Gunilda. Hon bodde hemma åtminstone tills hon var tjugo år, men gick troligen någon hushållsskola under tiden.

Annons:
kajan
2/11/07, 5:10 PM
#14

Nu har du lyckats riktigt bra Anders! Texten känns både lättläst och intressant. Du binder samman social position med händelser, tex spekulationen kring branden och att Olof dragit på sig en fiende… Det är bra!

AndersE
2/11/07, 5:48 PM
#15

#14 kajan, man tackar och bockar!

mosterMimmi
2/12/07, 10:00 PM
#16

Jättebra, jag gillade beskrivningen av huset och att det kändes som man kom de nära och började kunna förstå tidens skede och deras position och tankar. Bra gjort, Anders

AndersE
2/12/07, 10:23 PM
#17

#16 Tack. Det är ju fantastiskt när man hittar sådana beskrivningar. Beskrivningen av gästgiveriet fann jag i böckerna om gåramålningar, och om Örkelljunga gästis.

AndersE
3/8/07, 12:44 PM
#18

Spännande! Jag har precis fått veta att det finns uppgifter om branden (Killebäckstorps arkiv) i Krapperups arkiv, och att jag är välkommen dit för att titta och fotografera av.

Branden inträffade tydligen natten 20-21 juli 1887.

Så nu ska jag bara hitta en passande lucka i almanackan…

AndersE
3/21/07, 1:52 PM
#19

Idag har jag varit på Krapperups slott. Jag har fotograferat av mängder av dokument - arrendekontrakt, syningsprotokoll, kvitton och korresondens.

Nu har jag en del att titta igenom…

Eftersom farfars morfar även arrenderat en annan gård av Krapperup tänker jag åka dit fler gånger. Det finns så många spännande arkiv…!

AndersE
3/21/07, 6:46 PM
#20

En första titt på materialet ser väldigt spännande ut. Bl.a. en del korrespondens som visar en del kring arrendets tillkomst. Tydligen har baronen på Krapperup ansträngt sig en del för att hjälpa farfars morfar att få arrendet.

Jag hittade även ett dokument som visar att hans frus två bröder går i borgen för honom. Jag har nog fått en möjlighet att förstå mycket nytt.

Annons:
AndersE
3/22/07, 10:33 PM
#21

Ibland rullar det på. Jag har precis fått ett telefonsamtal från en ganska avlägsen släkting. Han är nästkusin till min farfar. Nu ska vi försöka träffas i nästa vecka och utbyta uppgifter och bilder. Ytterligare en släkting som jag inte träffat tidigare ska förmodligen vara med.

Jga har också precis fått veta att gården/kvarnen finns kvar - om än i rejält ombyggt och renoverat skick.

AndersE
3/23/07, 10:47 PM
#22

Idag fick jag höra att ett av barnen som var med om branden berättade om detta, och att någon skrev ner berättelsen…

Gnidde
9/4/07, 7:54 PM
#23

Anders & mosterMimmi fantastiska berättelser. Tänk om man kunde skriva så där håjaja (önsketänkande)!!!!!

Hälsningar Gnidde.

AndersE
9/4/07, 11:05 PM
#24

#23 Jag tror alla kan skriva. Och alla kan utvecklas i sitt skrivande.

Skriv några rader om någon person eller episod. Lägg den i en sträng, så får du säkert också tips.

AndersE
8/12/08, 10:58 PM
#25

Lite kul att se hur texten utvecklats - bl.a. med hjälp av era kommentarer - till nuvarande artikel…;-)

Sofiae
8/13/08, 9:18 PM
#26

# 8 Jag tycker din artikel blir bra om du ändrar enligt AndersE s förslag. Ett litet tips bara, man skall inte skriva förkortningar i en sådan text (har jag lärt mej av en journalist). Ättelägg, är det inte ental? Det kanske är dialektalt, jag skulle ha skrivit ättlingar.

Annars jättebra och levande, lättläst beskrivning över Albert.

AndersE
3/1/09, 11:22 AM
#27

Lyfter upp denna. Här fick jag själv några tips som vi som skriver för skrivtemat kan ha nytta av:

  • Låt bli alltför detaljerade fakta (det räcker kanske med årtalet, månad och dag tillför kanske inget?)
  • Man måste inte skriva i kronologisk ordning. Börja t.ex. mitt i och förklara sedan vad som ledde fram till det.
Annons:
AndersE
3/19/10, 5:49 PM
#28

Kul att se - tre år senare. Det har hänt en del med berättelsen…

Upp till toppen
Annons: