Annons:
Etikettsläktforskning
Läst 5912 ggr
Velikij
2007-06-27 13:26

Kyrkor och kyrkogårdar

Läser i NSD om hur gamla gravstenar på Morjärvs kyrkogård vräkts på en skräphög tillsammans med spruckna eternitskivor och annan bråte. Givetvis är det någon med bristande inlevelseförmåga som orsakat det hela, och det är väl inte värre än att man offrar några timmar på att städa upp. Församlingens präst lovar också att gravstenarna kommer att ställas upp mot en mur, men säger samtidigt: " Efter en tid hämtas de av en stenhuggare som vi har avtal med, men då har det gått ett bra tag". All återvinning är givetvis lovvärd, men i det här fallet är prästen i mina ögon ungefär lika aningslös som den som kastat stenarna på tippen. Stenarna är ju ett tidsdokument från bygden och kommer att vara av intresse så länge det finns någon som vill se dem!

Annons:
AndersE
2007-06-27 13:36
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#1

Javisst är det trist. Jag kan förstå detta i storstäderna där man har ont om platser, men även på andra ställen gör man så.

En märklig variant råkade jag ut för i Skövde. När tiden "gått ut" för graven där min mormor och hennes föräldrar är begravda - då "slipade" man ner stenens yta. Graven finns kvar (man har låtit gräset ersätta singel, men det ser ändå prydligt ut), stenen finns kvar, men texten är borta!?

Så gör man inte längre - men hur tänkte man då!?

Cheyenne
2007-06-27 14:18
#2

Min farmors morfars farföräldrar var tyska judar som inkom till Sverige 1790. De avled på 1820-talet och deras gravar finns än idag kvar på en av de judiska kyrkogårdarna i Stockholm och något gravbrev som gått i arv har aldrig behövts. Varför? Därför att enligt den judiska traditionen får en judisk grav aldrig grävas upp eller tas bort. Om tidens tand eller andra orsaker inverkar på att graven eller stenen försvinner är en helt annan sak.

Idag kan man för övrigt se att kremering gjort att det har blivit mindre "utrymmeskrävande" på kyrkogårdarna.  

Kom att tänka på vad min mormor sa strax innan hon gick bort i november 2005. Hon ville bli kremerad som morfar och skulle naturligtvist begravas i samma grav. Men hon var jättenoga med att påpeka att hon absolut inte ville ligga pä morfar utan brevid honom *sött*

AndersE
2007-06-27 14:36
#3

#2 Ja, kremeringen har påverkat mycket. På kyrkogården jag har mittemot min bostad finns gott om lediga platser bland kistgravarna. Där har nog funnits gravar som tagits bort, men platsen har inte "efterfrågats", så idag tror jag nog man låter gravarna vara i större utsträckning.

Ett tips som framförts tidigare är ju ändå att be kyrkogårdsförvaltningen skriva upp ditt namn och adress för de gravar du värdesätter. Så har jag gjort i några fall och hoppas få en påstötning ifall man funderar på att ta bort graven.

Velikij
2007-06-27 14:39
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#4

#1 Ja, det är en gåta att man utplånade texten men lät stenen stå kvar! Byråkratins märkliga "logik" kanske…

På Nösslinge kyrkogård i Halland finns det fina stenar från slutet av 1600-talet, flera av dem har en tid tjänstgjort som trappstenar och liknande, men återbördats till kyrkogården. Men i kyrkobeskrivningen kan man läsa: "En fråga som hittills ej kunnat bevaras är, varför det inte finns några stenar från de närmast därefter följande 125-150 åren". Risken är, att man i framtiden på många håll kommer att ställa sig samma fråga inför frånvaron av stenar från vår tid (även om förekomsten av minneslunder ändrat förutsättningarna en del.)

#2 Judiska kyrkogårdar är fascinerande på många sätt, bl.a. för seden att lägga stenar på gravarna.

Cheyenne
2007-06-27 15:37
#5

Hur går man tillväga när man finner en grav på hittagraven.se, i det här fallet min farmors morföräldrars grav där även två av deras döttrar ligger, men graven återfinns inte vid besök på kyrkogården?! På hittagraven.se framgår det ju om gravrätten upphört men det gör det inte i detta fallet utan graven är tom utmärkt. Kan det betyda av gravrätten inte upphört men att stenen plockats bort?

 Frågade förresten min far för ett tag sen vem som hade hand om hans farföräldrars gravbrev. Detta då samtliga av deras barn idag är borta. Han visste inte och jag fick genast magknip som den släktforskare jag är. De dog på 50-talet och ligger begravda i Ängelholm. Anders, hur många kyrkogårdar finns det i Ängelholm?

AndersE
2007-06-27 16:16
#6

#5 Jag har god erfarenhet av att kontakta kyrkogårdsförvaltningar. De är ofta mycket hjälpsamma - någon gång har jag fått en karta med "min" grav inringad.

Det finns en gammal kyrkogård vid kyrkan mitt i stan. Det var länge sedan någon begravdes där. Den stora ligger mitt emot min bostad. Väldigt vacker skogskyrkogård.

Sedan finns det en vid Rebbelberga kyrka som väl idag får sägas ligga i Ängelholm.

Inom Ängelholms kommuns gränser finns naturligtvis flera socken- och bykyrkor med kyrkogårdar.

Annons:
Bjornen
2007-06-27 21:16
#7

Det är egentligen från slutet av 1800-talet som vanligt folk hade gravstenar på sina gravar. Tidigare var det träkors och före det var det nog ingenting. Begravningen skedde ju innanför kyrkomuren och de lades ner undan för undan. De anhöriga grävde oftast graven själv. Vid de större kyrkorna fanns ju benhus och där lades gamla uppgrävda benen. Från Svärdsjö berättas om den vidriga stanken från kyrkogårdens sophög. Där fanns inget benhus utan man kastade de halvruttnade liken på sophögen när nya lik skulle grävas ner. Finare folk hade ju råd att ha egna gravar i kyrkan och då fanns ofta även gravstenar eller gravhällar.

Det är bedrövligt när gravar ska förstöras när de är utmärkta med stenar. Till en viss del kan det få tvungen att ske vissa förändringar och man kan få acceptera att gravstenar måste flyttas. En oerhörd kulturskatt håller på att förstöras av förskräcklig snålhet.

Cheyenne
2007-06-27 22:13
#8

Tack Anders!

Ska fråga pappa om han minns var de ligger och kontakta kyrkoförvaltningen i Ängelholm. De var ju bosatta inne i Ängelholm (måste scanna fotona på deras hus så du får se) så skogskyrkogården verkar troligt.

AndersE
2007-06-27 22:38
#9

#7 Intressant. Tack för att du delar med dig av din kunskap.

Och visst är det trist att gravstenar ska förstöras. jag kan också acceptera att det finns kyrkogårdar där man behöver platsen, men nog borde man kunna ställa undan stenen istället för att förstöra den?

Ingegerd
2007-08-30 02:19
#10

För två veckor sen var jag i Gåsinge kyrka en kväll för att lyssna på sång och musik. Då passade jag på att gå runt lite på kyrkogården. Där verkar i alla fall gravar få vara kvar betydligt längre än gravrättstiden. Många gamla stenar var delvis täckta med mossa och annan beläggning, så det var svårt att läsa texten. Jag var ute efter att hitta en barngrav från 1905, kanske med texten "Lille David 1 år" eller liknande. Härom dagen skickade jag epost till församlingen där Gåsinge ingår och lämnade exakta uppgifter om pojkens namn, födelse- och dödsdag, gård där familjen bodde + frågade om graven finns kvar och var jag kan hitta den. Får jag positivt svar, så tar jag mig dit igen och letar upp graven och försöker tvätta stenen, så att texten ska gå att läsa.

Annorlunda var det på Ludgo kyrkogård härom året. Där är det otroligt litet utrymme kvar för nya gravar. Mängder av stenar stod lutade mot kyrkogårdsmuren på en lång- och en kortsida av kyrkogården. Jag ville se om farfars halvbror som avled 1928 och bodde de sista 67 av sitt 87-åriga liv i grannsocknen Spelvik hade sin grav på Ludgo kyrkogård (Spelviks kyrka och kyrkogård låg öde i nästan 100 år fram till början av 1930-talet). Men jag lyckades inte hitta hans grav. Hade jag hittat den, hade jag absolut bett att få bli gravrättsinnehavare och betala årlig skötselavgift, även om jag aldrig träffat mannen. Jag tror nämligen att han, som var 26 år äldre än farfar, tog hand om lillebror när föräldrarna var döda och de andra syskonen hade flyttat hemifrån. Min far, som var född 1908, hade samma namn som farfars halvbror och jag vill åtminstone tro att farfar ville hedra sin storebror genom att ge sin äldste son samma namn. Tyvärr har jag inte kunnat kontrollera om mitt antagande stämmer, eftersom jag började släktforska först ett och ett halvt år efter min fars död.

AndersE
2007-08-30 10:33
#11

#10 Ingegerd, så fint du beskriver de känslor man kan få för personer som sedan länge är borta, och den betydelse en gammal gravsten faktiskt kan ha.

Ingegerd
2007-09-22 02:10
#12

Alldeles nyss var jag inne på Tystbergabygdens församlings hemsida. Där fann jag rubriken Församlingen söker gravrättsinnehavare. När man klickar på en info-ruta får man upp en förteckning socken för socken (5 små landsortssocknar, Tystberga, Bälinge, Lästringe, Sättersta och Bogsta) över gravar med nummer och namn på de gravsatta, som församlingen söker gravrättsinnehavare till.

Jag tittade särskilt noga på Tystberga eftersom ca 3/4 av min släkt på min fars sida är födda eller har bott stora delar av livet i den socknen. Men jag hittade inga förfäder i förteckningen. Förhoppningsvis har min syssling som har en gård där, som gått i släkten sen åtminstone 1792, tagit väl hand om gravarna i den utsträckning de finns kvar.

Cheyenne
2007-09-22 02:22
#13

Ingegerd!

Det där känner jag igen. Innan jag visste var min fm mf far och mor var begravda googlade jag "för skojs skull" på deras namn och fann att man sökte gravrättsinnehavare till en Adolph Elliot i Västra Eds kyrka. Visste inte då att det var min ana. Först två år senare, då jag funnit i min forskning att det var just min ana, så var det försent. graven finns kvar men inte stenen.

Annons:
[Göstage]
2020-01-03 07:31
#14

Journalisten och utlandsvenskan Jennifer Wegerup besöker kyrkogården i sin uppväxts samhälle Vinberg i Halland, och fångas av de gamla gravstenarna. Hon avslutar sin krönika i Expressen:

"Jag blir kvar länge och min stress och mina måsten ger sig av, försvinner i denna glänta till evigheten. Om inte detta är värt att bevara vad är det då? Att sköta våra gamla gravar, som en del av vår historia, också i skolundervisningen, för perspektiv och ödmjukhet. Vår aningslöst slarviga, stundtals högst medvetna, glömska av gamla tiders krig och armod är farlig och det märks i samtiden. 

Så oändligt mycket värdefullare det vore att lägga resurser på gravar som dessa, hellre än på förfulande statyer, menskonst och andra Kejsarens Nya kläder-projekt. Och vad gäller återvinning, gärna - men med urskiljning. En framtid utan dåtid är tom och meningslös."

https://www.expressen.se/kronikorer/jennifer-wegerup/bevara-vart-kulturarv-viktigare-an-menskonst/

(Det finns flera trådar i samma ämne, men jag valde den som låg närmast texten, även om tråden råkar vara gammal.)

Carmarino
2020-01-04 10:04
#15

Det är bara bra att väcka liv i gamla trådar. Åldern har ju ingen betydelse - särskilt inte när det gäller släktforskning. 😉


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Mandra
2020-02-20 08:44
#16

#5 Gammal tråd det här, men ivf.
Har du fått det svar du söker?
Annars är det bara att ringa Ängelholms kyrkogårdsförvaltning. De kan svara på allt om en grav.
0431-43 76 50

Mandra
2020-02-20 08:57
#17

Jag har gjort lite upptäckter angående gravar/kyrkogårdar på sistone.
Jag håller på och skriver en liten skrift om en släkting till mig. Konstnären Pehr Ewert. Han dog i Paris 1894 och begravdes på Saint-Quens kyrkogård där.

Jag söker ofta igenom kyrkogårdarna i Göteborg, eftersom vår släkt härstammar därifrån. Så jag hittade en grav på Östra Kyrkogården där det stod att det låg en Per Ewert. Och att han var begravd där 1921.
Det stod också att graven var köpt 1865 "för all framtid". Men denne mystiske Per skulle vara den första som begravdes där.
Övriga personer i graven är konstnär Pehrs bror med familj och ättlingar.
Går inte att hitta någon Per Ewert som dött 1921. Och hans sista önskan var att få bli begravd i sitt fädernesland. Så nu började jag misstänka att Pehr blivit flyttad dit från Paris.
En brylling till mig har gravrätten, så hon ringde och frågade.
Och det visade sig att detta stämde! Plus att hans far är begraven där innan honom och hans mor efter honom. Ingen av dem står upptagna när man söker på Svenska.gravar.
Så det var ju lyckosamt att få veta allt detta. :)

Carmarino
2020-02-20 10:09
#18

Så trevlig att du fick bekräftat att Per nu är begravd i Sverige. Han står faktiskt med på skivan Begravda i Sverige 2. Enligt den är det dessa personer som ligger i graven:

Ewert, Bo Axel Vilhelm 19010104
Ewert, Brita 19020907
Ewert, Carl Axel
Ewert, Märtha f. C
Ewert, Nancy 19121031
Ewert, Per

Datumen är födelsedatum, men dödsdatum och begravningsdatum finns med för några. För övriga står bara begravningsdatum.


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Mandra
2020-02-20 18:20
#19

Ja det var roligt.
Enligt kyrkogårdsförvaltningen ligger också Pehrs och Carl Axels föräldrar där - fast de inte är upptagna. Fadern Axel Wilhelm dog 1888 och modern Charlotta Ewert 1924.
Carl Axel är alltså Pehrs lillebror. Märtha hans hustru.  Bo och Brita deras barn och Nancy är Bos andra hustru.
Brita Ewert var operasångerska. :)

Fornöga
2022-09-27 11:22
#20

2022 Nils Johan Tjärnlund, vetenskapsjournalist och författare skriver på Axess att en vändning kan vara på väg från det han kallar kulturförstörelsen på svenska kyrkogårdar.

"På senare år märks trots allt en ljusning. Många församlingar och pastorat har tagit itu med uppgiften att göra gravvårdsinventeringar. Ofta är det läns- eller stadsmuseer­ som utför detta uppdrag. Gravvårdar som anses vara mycket värdefulla pekas ut så att de kan bevaras för framtiden. Till kriterierna räknas ofta hög ålder, eller konstnärligt, hantverksmässigt och stilmässigt värde. Vissa gravkvarter skapar en helhetsmiljö som bör bevaras intakt."---

*Glädjande nog ökar intresset för att besöka kyrkogårdar, enligt en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kyrkogården är en estetisk upplevelse med ståtliga parkträd, planteringar och utsmyckningar. De bevarade gravarna skapar ett fantasieggande, hi­storiskt sammanhang. Kyrkogården blir en plats för meditation och eftertanke, inte minst om vår egen resa genom tidens ström.

Som de svenska kyrkogårdarna idag ser ut är de sannolikt de mest välskötta genom historien. Men det kliniskt välskötta får inte förväxlas med att städa bort de historiska lagren. Det måste vara viktigare att en långsamt söndervittrande gravsten får stå kvar än att visa upp en välansad gräsplan. Som en vän uttryckte det om kyrkogårdsförstörelsen: ”Måtte det bli ett stopp in­nan vår tids Klararivningar har gjort alla våra kyrkogårdar till fullkomligt öppna gräsmattor.”


Re:tired.

De senaste decennierna har svenska kyrkogårdars kulturarv förstörts och förskingrats. Men med fler kulturgravar och nya domar som stärker skyddet av kyrkogårdarna är en vändning på väg, skriver Nils Johan Tjärnlund.
  • Redigerat 2022-09-27 11:22 av Fornöga
Annons:
Carmarino
2022-09-27 11:41
#21

#20: Trevligt. Hoppas bara att vandaliseringen minskar också. Det är alltid lika tråkigt när någon gått bärsärkagång inne på en kyrkogård, eller när någon har stulit blommor och saker från gravarna.


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Fornöga
2023-09-09 09:29
#22

2023 Till följd av risk för återkommande översvämningar på grund av skyfall måste kyrkogårdsförvaltningarna se över risker för att gravplatser kan hamna under vatten och vid nyanläggning av kyrkogårdarna räkna med nya parametrar i form av översvämningar och rasrisker.

""För att bedöma sårbarheten för över 2 800 svenska kyrkogårdar har forskarna vägt samman geografiska parametrar med scenarier om samhällets klimatpåverkan från FN:s klimatpanel IPCC.

I det minst pessimistiska scenariot beräknas mellan 17 och 195 kyrkogårdar i varierande grad befinna sig i riskzonen för klimatförändringens effekter.
– Havsnivåhöjning är inte den stora risken, utan snarare erosion och jordskred. Södra Sverige och västkusten är särskilt utsatt", säger Roger Marjavaara, docent i kulturgeografi vid Umeå universitet till GP.

https://www.gp.se/nyheter/sverige/d%C3%B6da-hotas-av-varmare-klimat-traumatiskt-1.109402582

https://www.gp.se/nyheter/sverige/s%C3%A5-tacklar-kyrkog%C3%A5rdarna-extremv%C3%A4dret-1.109402551


Re:tired.

De döda ska vila i frid. Men tiotals svenska kyrkogårdar bedöms befinna sig i farozonen när planeten går mot en allt varmare framtid. – Kvarlevor kan förflyttas.
  • Redigerat 2023-09-09 09:31 av Fornöga
Fornöga
2023-11-29 11:03
#23

Vett och etikett vid besök på kyrkogården- vad gäller? SR reder ut.


Re:tired.

Löpträning och hundrastning. Det är två vattendelare i frågan om vad man får och inte får göra på en kyrkogård.Det märkte landskapsarkitekten Helena Nordh ...
  • Redigerat 2023-11-29 11:03 av Fornöga
Carmarino
2023-11-29 13:26
#24

#23: Hundar som följer med till någons grav är väl okej, men att leka eller löpträna på kyrkogården tycker jag inte är lämpligt. Det är trots allt en gravplats.


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Fornöga
2023-12-07 17:48
#25

#23 ff Pulkåkarna är ihärdiga. 🙄


Re:tired.

Problemet har förekommit länge – trots tydliga förbudsskyltar.Nu är pulkaåkarna tillbaka på Skogskyrkogården i Stockholm.Hör varför kommunikationschef ...
  • Redigerat 2023-12-07 17:48 av Fornöga
Fornöga
2024-01-09 18:24
#26

#25 Men nu hotar böter.


Re:tired.

Pulkaåkningen på Skogskyrkogården i Stockholm river upp känslor. Nu kräver Moderaterna i Stockholm att böter delas ut för de som bryter mot reglerna och åker pu
Carmarino
2024-01-09 19:30
#27

#26: Kan man förbjuda fyrverkerier på allmän plats så borde det väl gå att förbjuda pulkaåkning där.


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Annons:
Fornöga
2024-01-10 09:58
#28

#23 Pulkadebatten har hittat till en av de stora tidningarnas ledarsida.


Re:tired.

För några år sedan besökte jag min barndoms pulkabacke. Kullen ligger högt belägen över min hemby. Det var en mäktig känsla att stå på dess topp och blicka ut ö
Carmarino
2024-01-10 11:14
#29

#28: Citat från artikeln:

För tydlighetens skull: Skogskyrkogården är en allmän plats och det är inga gravstenar barnen åker över. Och visst bör alla som åker pulka visa respekt för de sörjande.

Tvivlar starkt på att de som åker pulka visar respekt för de sörjande. Att artikelförfattaren tycker det är okej att barnen åker på hans grav får stå för honom. Det stora flertalet resonerar nog inte som han, så varför ska han ha tolkningsföreträde.


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Upp till toppen
Annons: