Annons:
Etikettmöbler
Läst 9127 ggr
ambi
2008-03-06 10:24

Stannsängen och ihopfällbara möbler

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Folk bodde många gånger väldigt trångt förr. Det fanns många fiffiga lösningar på möbler, som kunde fällas ihop eller användas på ett effektivt sätt. Ett exempel på det senare är vad som i Ångermanland kallades Stannsäng. Jag misstänker att det kommer av ordet stånds-säng. Ett annat namn för möbeln är skåpsäng.

En sådan stannsäng fanns i min mormors kök. När huset renoverades på 1960-talet flyttades sängen ut till båtsmanstorpet (se fotot).

Det var en praktisk möbel. På gaveln fanns en klaff att fälla ut och vips hade man skrivmöjligheter där. Under fanns en utdragbar låda, där något barn kunde sova. I sängen rymdes två personer. Värmen bevarades ganska bra där genom draperiet, som drogs för på natten. Ovanför sängen kunde ett par barn krypa upp och ha sin sängplats, med en lucka som gick att stänga och under fanns yttterligare en låda att användas som säng till något barn.

Jag och min syster fick ligga där i den stora sängen, när vi besökte mormor. Det var så spännande och mysigt.

Jag växte upp på 1950-talet på en barnrik gata. Det var inte ovanligt med fem barn i en tvårummare. Då kunde man antingen använda sig av en våningssäng eller en säng som fälldes ihop på dagen. Den senare såg  ut som ett skåp, med ett draperi för den ihopfällda sängen. Den möbeln tog minimal plats.

Det är svårt att förstå idag hur man kunde få plats så många på en minimal yta. Nu är det norm att varje barn ska ha ett eget rum. Men ärligt talat, ni som delat rum med syskon, nog var det mysigt och tryggt att vara flera, som sov i samma rum, åtminstone upp till en viss ålder Glad

Annons:
leja
2008-03-06 11:34
#1

PÅ Skansen så var det så i statarlängan(kanske är så ännu, men det var ett tag sen jag var där) att en av lägenheterna står uppbäddad som på natten, med sängar och sovplatser över allt och den andra som på dagen. En gång när jag arbetade där(för länge sen9. Kom en familj in i farstun och jag hör pappan förklara för sina barn att här är sovrummet och nu går vi in i köket. Jag hälsade på dem och sa att jag hörde ni tittade in hos grannarna, de har väl inte hunnit bädda ännu.

Pappan såg väldigt förvånad ut men fann sig snabbt. Så visst är det svårt för oss, att föreställa sig hur det var.

När jag arbetade på museum i Ångermanland(har jobbat där med) fick jag veta att översängen, den för barnen, ofta var byggd med pissränna. En litenvinkel i botten som lutar, så att om barnen kissade på sig på natten skulle det rinna ner på golvet och inte på föräldrarna. Så nog var man praktisk också.

Vad ska man ha som signatur tro?

AndersE
2008-03-06 11:59
#2

#0 ambi, vilken fantastisk möbel!

Jag har varit i ett soldatttorp i Västergötland som en gång tillhörde min mormors farmors morfar. Man tittade i det enda lilla rummet och försökte föreställa sig hela familjen i olika situationer - måltider, sovandes, lekande barn…

När jag var liten bodde vi i en 2:a. I sovrummet sov Mamma och Pappa i en våningssäng, jag hade en "växasäng", lillasyster en spjälsäng och lillebror en korg. Fast vi flyttade innan lillebror behövde egen säng. Då fick vi barn dela ett rum och Mamma och Pappa kunde ställa våningssängen som två sängar bredvid varandra.

ambi
2008-03-06 12:01
#3

#1 Kanske fanns det en pissränna även i mormors säng. Nu kan jag inte kolla den, då vi sålde den för ett par år sedan i samband med en auktion.

Sommardagen vi hade auktionen, var väldigt varm. Folk var hellre och badade än att bevista en auktion. Jag tyckte grejerna såldes så billigt, bl a ett fällbord (eller klaffbord) med en tjock kraftig bordsskiva och snidade rejäla ben, som gick för ca 800 kr. Jag har sett liknande säljas (i butik) för över 8000 kr.

Nåväl plötsligt hörde jag att en möbel tydligen var väldigt intressant för priset var på 1000 kr, 1500 kr o s v upp till 3000 kr. Jag såg inte möbeln först, men så såg jag vad som lockat köparna. Det var bordet med de krumma benen på fotot. Jag hade aldrig tänkt på att kolla närmare på det bordet, hade inte funnit det märkvärdigare än något annat. Visst ser det ut att vara ett bord från 1700-talet?

AndersE
2008-03-06 12:22
#4

Jag har väldigt svårt att göra mig av med saker som tillhört släkten i några generationer. Tänk om Pappa skulle berättat att han sålt sin farfars fars byrå när jag var liten! Vilken min jag hade gjort…!

Jag vill inte att mina barn ska titta på mig så - alltså sparar jag allt jag kan. Källaren är full. När syskonen vill göra sig av med något övertar jag det.

Det kanske blir för mycket för mig, men jag har fyra barn. Fördelat på dem blir det ju bara någon enstaka äldre möbel till var. Jag tycker om tanken att de ska ha någon möbel som påminner dem om varifrån de kommer.

Jag läste nyligen (antiksajt) om en som skulle sälja en kista. Den hade funnits i hans släkt sedan slutet av 1700-talet. Tänk så många människor som ägt den. Så många generationer som vårdat och överlämnat. Så plötsligt kommer det en generation som läser en västpopulariserad Feng-Shui-bok och lämnar kistan på loppis. Kanske uppskattar nästa ägare kistan bättre - men vart tog kontinuiteten, proveniensen och affektionsvärdet vägen?

Cheyenne
2008-03-06 12:25
#5

Åh, vilken fin möbel. Vad synd att ni sålde den.

Bordet ser ut som Rokoko, dvs 1750-1775 men verkar målat vilket stämmer in på den Gustavianska perioden vilket var 1775-1810. Vet du om bordet målades vid något tillfälle?

###

AndersE
2008-03-06 12:30
#6

Tänk om min farfars farfar (1832-1890) hade 18 lite större möbler - skåp, stolar, bord, sängar. Hna fick sex barn - varav bara två fick egna barn.

Tänk om alla de arton möblerna bevarats och vårdats. Det hade inte räckt långt. Om ett av hans barnbarn ärvt alla 18 möblerna hade det räckt så att varje av dagens små hade fått varsin. Det föddes emellertid ytterligare 13 barnbarn - varav minst 8 växte upp och fick egna barn. Hur många barnbarns barnbarns barn det finns idag vet jag inte - kanske ett 50-tal?

Annons:
ambi
2008-03-06 14:31
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#7

#5 Vi hade en vaxduk på den (syns på bild), men jag har för mig att bordet inte såg nött ut. Min mamma älskade att måla saker, så det är möjligt att den blev målad om på 1900-talets första hälft.

#6 Jag har saker sparade från mormors hem, som minnen ändå. Många saker är inristade med hennes mormors pappas initaler. Och det är ju bra när man vet varifrån grejerna kommer.

Jag tänkte visa tre bilder från auktionen. den första visar lite uppradade möbler. Det var många gamla rostiga cyklar, med cykelväskor och pakethållare fram, som inte blev sålda. Vad som förvånade mig var att två gammaldagsa skolbänkar, sådana som satt ihop inte såldes. De syns inte på den här bilden.

ambi
2008-03-06 14:33
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#8

Här kommer lite stolar och en gungstol

ambi
2008-03-06 14:36
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#9

På lagårdsvinden fanns en massa gamla skidor. Jag vet inte om några av dem blev sålda. Ganska kul med sulan som är fastsatt på skidan.

AndersE
2008-03-06 16:01
#10

Vilken härlig auktion det måste ha varit.

ambi
2008-03-06 18:09
#11

# 10 Nej, det var varmt, kring 30 grader på gårdsplanen, lite folk, mest uppköpare (kartell?) och vemodigt. Trots det så fick vi in över förväntan med kosing. Vi sålde mormors hus strax efteråt. Det hade varit i familjens ägo i lite över  100 år.

AndersE
2008-03-06 18:11
#12

#11 Ja, man vet ju aldrig i förväg hur en auktion kommer att arta sig.

Jag tycker det är lite sorgligt när saker går från att vara minnen av verkliga personer, till att bara bli "ett charmigt allmogeföremål" med okänt ursprung.

ambi
2008-03-06 18:46
#13

Det som kändes kanske lite extra vemodigt, var när jag såg en kvinnna bära iväg, med den barnsäng som min pappa hade gjort när jag föddes. Jag var bara tvungen att säga det till henne, att min far gjort sängen!

På fällarna som min mormors far hade gjort, hade jag fäst en lapp vem som tillverkat dem och vem som vävt fälltäckena (hans hustru). Det var en sådan där uppköpare. Jag vet inte om det uppskattades.

Uppköparna hade lastbilar de lastade grejerna på och for iväg. Var? Jag vill veta var sakerna tog vägen.

Nu ska jag inte vara så negativ till dessa uppköpare, för hade inte de funnits där, så hade vi väl knappt fått ihop pengar till auktionisten och hans fru.

Annons:
AndersE
2008-03-06 19:00
#14

#13 Klokt att försöka föra kunskapen vidare!

Upp till toppen
Annons: