Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen 01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument

63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
62 -- Brev och andra dokument

gamla brev

2009-01-13 17:08 #0 av: ambi

Jag fick ett erbjudande av en gammal barndomskamrat att "få igen" brev, som jag skickade till henne för ca 25 år sedan. Hon berättade i telefon lite av vad jag skrivit till henne bl a var jag tydligen arg på en arbetskamrat. Ja, jag minns att jag ibland var sur på henne, men inte att jag hade de åsikter, som tydligen stod i brevet.

Visst är det märkligt vad lätt man glömmer? Just detta att läsa gamla brev, kan göra att man får myror i huvudet, för man kommer inte alls ihåg situationen, som det skrivs om. Jag har faktiskt själv gjort så att jag gett henne de brev jag sparat, för det är ju trots allt intressantast för skribenten själv att få läsa  sina tankar och funderingar.

Har ni haft möjlighet få läsa egna skrivna brev eller kanske någon undanstoppad egenhändigt skriven dagbok?

Anmäl
2009-01-13 17:22 #1 av: Strega

Jo, senast nu förra veckan, skulle byta skrivbord, och jag gick igenom lådorna i gamla skrivbordet, o hittade en del dagböcker och några vykort......suck, vad fort man glömmer bort sina tankar......lite kusligt, men ändå roligt, blev sittande flera timmar med dessa dagböcker o almanackor......

Anmäl
2009-01-13 18:20 #2 av: AndersE

#0 Ett tag i senare tonåren skrev jag en hel del brev och ofta skrev jag först en kladd innan jag renskrev och skickade iväg. Jag sparade kladdarna många år, men u tror jag de är kastade.

Det var för övrigt en trevlig tid då det ofta fanns ett brev i lådan till mig.

 

 


Anmäl
2009-01-13 18:45 #3 av: EivorA

Efter att föräldrarna gått bort, så fanns en del brev och vykort sparade, som jag skickat bl.a. från barnkolonien.

Vi barn från sta´n åkte ut på koloni eller som sommarbarn för att få lite lantluft, när vi var små :)

Det ger en del minnen att läsa dem.

Hälsn. Eivor

Anmäl
2009-01-13 19:13 #4 av: Cavinka

Efter att mina föräldrar hade dött så skulle jag röja i ett förråd där min mor hade spart en massa saker. En liten trätunna hade alltid funnits där inne och den innehöll som jag såg bara en massa gamla textilier. Jag kastar tunnan i den container jag hade tgit dit. En granne cyklar förbi och tittar i container och säger: "Skall du kasta alla de breven?"

Jag tittar efter och där ligger en massa brev som jag inte visste hade funnits i tunnan. När jag tittar på breven så är det brev till min mor från min far som befann sig i Chicago. Brevsamlingen omfattade 8 år. Dessa brev har jag nu skrivit rent till mina barn som tycker att det är väldigt roligt att läsa hur deras morföräldrar levde för 70 år sedan.

Anmäl
2009-01-13 19:47 #5 av: AndersE

#4 Jag har själv kommit över brav som är ca 100 år gamla och som jag har haft stor glädje av.

Problemet är ju som vanligt att de ska sparas rätt många år innan värdet infinner sig...

 

 


Anmäl
2009-01-13 19:48 #6 av: ambi

#4 Vilken otroligt tur att breven blev räddade!

Anmäl
2009-01-13 20:37 #7 av: Tilda

När jag fyllde jämna år för ca 10 år sen sände min barndomsväninna mig brev som jag skrivit till henne i åldern ca 11-22 (på 50-60talet). Det var intressant att se vissa åsikter är fortfarande samma.

Efter min fars död fick jag läsa hans dagbok som han skrivit som 18-25 åring (på 30talet). Vilken stor skillnad på min ungdom och hans.

Anmäl
2009-01-13 23:48 #8 av: Bjornen

Jag har kommit över några amerikabrev från 1880-talet och det roliga är att jag har både breven som sändes till Amerika (i detta fall norra Mexiko) och även svarsbrev från Mexiko till Sverige. Dessutom har jag från flera olika mottagare och avsändare men i den koloni som fanns i Colnet. Tyvärr inte så många men ett drygt 10-tal i alla fall.

Det var tydligen ganska bra i genomsnitt för en del klagade på att de var vattenlösa medan andra hamnade i ett träsk.

Anmäl
2009-01-14 00:20 #9 av: AndersE

#8 Spännande att kunna läsa "båda sidor".

 


Anmäl
2010-03-01 15:19 #10 av: svenake

När jag läser ovanstående, så undrar jag hur man sparar för framtida läsare.  Det är ju lika kul att få ett mail (nästan)   som att få ett brev när man låg i lumpen.

Mina mail laddar jag ner och sparar och har en kopia på USB-minne och olika platser, likadant med kort.

Sitter just nu och går igenom gamla papper efter mina föräldrar och farföräldrar.

Hittar ett  papper från min fars arbetet med följande citat;

Ingenting är omöjligt för den som inte behöver göra det själv.

 

 

Anmäl
2010-03-01 15:23 #11 av: svenake

Glad Måste även bifoga följande;

Anmäl
2010-03-01 15:40 #12 av: svenake

- - och denna

Anmäl
2010-03-02 19:31 #13 av: Monkey

Fniss. I Stockholm sa man förr att skåningar var som Palmolivetvål - dryga, feta och billiga. Men det var före TV. Numera älskar vi alla härliga skåningar, från Birgit Nilsson till Måns Zelmerlöv.

Över till något helt annat:

När min mamma dog hittade jag en del gamla brev från mammas föräldrar och syskon. Det fanns även brev från mig när jag var på koloni i 10-årsåldern. Det var trevlig läsning. Hittade även en uppsats som jag skrivit i samma ålder om en dröm. Den var nästan kusligt att läsa. Det var som om den var skriven i går. 

Har även bevarat några kalendrar med dagbok, där jag kortfattat skrivit vad som hänt.  Mycket av det som står där minns jag inte alls. 

Anmäl
2010-03-03 10:28 #14 av: Monkey

Jag fick dåligt samvete för det där jag skrev om skåningar, men jag har småländska anor och blev lite lack för det som stod om smålänningar i klippet. Barnsligt av mig. Förlåt.

Anmäl
2010-03-03 12:00 #15 av: leja

Ja, visst år det kul med brev. Men jag har haft tillfälle att se mitt första brev. Skrivet till mormor tror jag. Som hon hade sparat. Kort och inte allt för välstavat.

Sen har jag fått en bunt brev som var skrivna av min farfars föräldrar under deras förlovningstid. Så innan de gifte sig. Dessa borde jag läsa och skriva rent(suck).

Sen fick min far en bunt brev som hittades i ett kontor, som min farsfarbor haft, där det låg en bunt brev från farfars far till sin son(en annan av min fars farbörder), som var på sjön. Dessa lämnade vi vidare till hans sonson. Samt en bunt med brev från en annan av bröderna som var i amerika ett kort tag.

Men det var kul att den person som idag hyr byggnaden där kontoret låg hade den känslan att han frågade om vi ville ha breven och inte bara slängde dem.

Vad ska man ha som signatur tro?

Anmäl
2010-03-03 12:03 #16 av: Alsterolle

Inte bara brev ...

Dags att även gå igenom alla gamla vykort. I vår familj finns massor av vykort som kan användas för att se vad familjen hittat på. Inte bara de äldre i vår generation utan även föregående använde vykort som ett dåtida SMS. Tack vare dessa vykort får man information, en sorts "snap-shots" från det förgångna. Bifogar baksidan av ett kort skickat av min mor "Lill" (senare Lill-Marie) 1933. Var hon skulle spela i september 1933 får ni se i mitt nästa inlägg!

Anmäl
2010-03-03 17:51 #17 av: svenake

Jag som lade upp detta om skåningar,  - är född i Småland !!  Glad, pappa var född i Skåne, mamma i Västerbotten , farmor i Halland, osv.

Har även i min ägo en dagbok som pappa skrev 4 år,  med början 2 år innan han träffade min mamma, - den har jag inte vågat renskriva än, och ännu mindre lägga ut på nätet.  Fast dom båda är avlidna.

 

 

Anmäl
2010-03-03 22:05 #18 av: Alsterolle

Här var det min mor som 19-åring spelade 1833. Jag får vid tillfälle leta i göteborgstidning efter eventuell annons.

Anmäl
2010-03-04 14:35 #19 av: Monkey

Det finns ett helt album med vykort efter min farfar som var eldare. Han var till sjöss från ca 1900 till 1930. På korten från första världskriget kan man läsa hur dåligt han mådde av att behöva vara på sjön under den perioden. Här är ett från Livorna med honom och hans arbetskamrater. Tyvärr vet ingen nu levande släkting vem som är farfar, men en av dem liknar ett av hans barnbarn, min kusin.

Anmäl
2010-03-04 15:12 #20 av: AndersE

Kul att läsa om alla fynd! Fast vad gör ni med dem?

Brev, vykort och bilder tycker jag betyder mycket när jag skriver berättelser.

Även små korta citat tror jag för läsaren mycket närmre den person man berättar om. Dessutom finns där ofta vardagliga uppgifter och uppgifter om relationer som man inte kan få tag på annat sätt.

Sedan är ju brev och vykort som regel daterade så att man faktiskt vet exakt när något hände.

 


Anmäl
2010-03-04 15:25 #21 av: Monkey

Här är exempel på vykort från Narvik juni respektive juli 1916 (lätt redigerade):

Snälla du, har hälsan önskar dig detsamma. Går till England, åter nästa vecka. Är här åter om en månad, skickar då pengar. Var ej ledsen. Vi träffas åter en gång om det går väl. Hälsa barnen alla från sin far, men först och sist är du hälsad.

Av din Axel

 

 

Bästa Laura, önskar dig en god hälsa. Jag har inkommit i dag på sjukhuset här för magkatarr med magsår. Jag blir kanske snart bra igen. Jag får en liter söt mjölk per dag, detsamma som i Härnösand. Om en månad eller lite mer kommer jag ut. Skrif så får du bref.

Eldaren Axel Gustafsson, sjukhuset Narvik, Norge

 

Anmäl
2010-03-04 15:38 #22 av: Cheyenne

Monkey, var din farfar född i Ljungby men med hemförsamling Torslanda?

Anmäl
2010-03-05 10:38 #23 av: Monkey

Ja, du har förstås luskat ut det via adressen. Han har intressata anor på sin mors sida. Fadern är däremot okänd. Du får gärna hitta honom åt mig.

Anmäl
2010-03-05 20:02 #24 av: edithjosefina

I ägorna efter min mormors bror fann vi ett brev som min mormor skrivit till sin bror 29/8 1913. Edith flyttade från Ängelholm 1913 -där hon utbildade sig till sjuksköterska- till Uppsala, Ulleråkers sjukhus ( hospitalet, mentalsjukhus ).I brevet beskriver Edith sitt första år som sjuksköterska på "hospitalet ". Ett brev som berör. Jag har sparat det på ett USB minnet, är mycket rädd om det. Bla är följande skrivet:

Till käre Ernst. Du mår tror att jag längtar att resa hem.........Du skulle bara veta hur besvärligt och hur tråkigt det är med allting.Besvärligt med patienterna, man får mycket stryk så det kan du inte tro.Maten man får här är mycket sämre än patientmaten på Engelholms lasarett.......Jag tänkte fråga dig om du kan låna mig en 10 - 15 kr ty du kan inte tro hur svårt jag har att reda mig. Jag har fått sönderrivet två bomullsklänningar sen jag kom hit.Nu har jag låtit sytt en svart klänning ( jag fick tyget i julklapp på Framnäs) och nu har jag ingenting att betala sylönen med.....Din tillgivne syster Edith.

Obs! Edith stannade kvar i Uppsala och arbetade fram till sin pension på Ulleråkers sjukhus, träffade min morfar ( skötare Ulleråkers sjukhus), fick en dotter. Slutet gott.

Anmäl
2010-03-05 20:34 #25 av: AndersE

#24 Ja, brev kan vara fantastiska och verkligen ge en bild av hur det var.

Vet du vad hon menade med "jag fick tyget i julklapp på Framnäs"? Bodde hon på Framnäs?

 

 


Anmäl
2010-03-05 20:51 #26 av: edithjosefina

#25

Edith bodde ett år i Helsingborg. 1911 flyttade hon tillbaks till Ängelholm,Framnäs ( enl. församlingsboken )1912 flyttade hon vidare till 1252 ( församlingsboken ). 1252 har två namn överstrukna, Kajan no 5 och Norra Flygplasandsplanteringen i församlingsboken det året, vet ej vad området heter.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.