Morgongåva från 1790-talet
I släkten finns ett par föremål stämplade 1795, bl a ett par tennljusstakar, en silversked och några tennfat. Samtliga föremål är "fullstämplade" och har årtal-, stads- och mästarstämplar. En beställare kunde välja att beställa ett ostämplat föremål, medan det som tillverkades i verkstaden för avsalu alltid stämplades. Förmodligen var det vanligt att man ville ha metallföremålen stämplade för att bevisa dess äkthet, även om man beställt dem.
Ett bröllop ägde rum i november 1794. Tror ni att föremålen hör ihop med brudparet eller ska vi fortsätta att leta efter ett bröllop 1795 eller senare?
Morgongåvan vid det aktuella bröllopet var 20 lod silver. Hur mycket är ett lod silver? Kunde morgongåvan bestå av något annat än just silver, t ex koppar, tenn eller kor till motsvarande värde?
1 lod är 13,16 gram silver.
Och en silversked från slutet av 1700-talet väger ungefär 50 g.
#0 Varför skulle stämplingen vara gjord efter bröllopet?
Vid den här tiden består inte morgongåvan av ett visst föremål som lämnas i gåva. Det är istället ett löfte om en gåva eller del i arvet som tillfaller änkan i den händelse att mannen dör före hustrun. Citat ur Nordisk Familjebok, Uggleupplagan 1910:
"Men redan tidigt har morgongåfvan betraktats hufvudsakligen som ett vederlag för kvinnans hemgift och arbete för boets förkofran. Denna uppfattning ger sig till känna redan i äldre svensk landsrätt, som lät morgongåfvan utgå äfven vid äktenskapets upplösning genom hustruns frånfälle, nämligen till hennes arfvingar eller i allt fall efterlefvande barn. Annorstädes synes åter morgongåfvan ha bibehållit sig allenast som ett änkeunderstöd och utföll således regelrätt, allenast om hustrun öfver-lefde mannen. Så blef allmänt händelsen i Sverige med 1734 års lag, hvilken härvid dock endast åter-gaf förordnanden i de gamla svenska stadslagarna. Enligt stadsrätten var f. ö. hustruns morgongåfvo-rätt betingad däraf, att i lifvet ej funnes afkom-lingar af äktenskapet. "
En ärvd silversked i familjen kan mycket väl vara en gåva från maken till hustrun, kanske vid en högtidsdag eller vid första barnets dop…. Någon morgongåva, så som de omtalas i vigselböckerna rör det sig inte om. Det är för övrigt just tavk vare morgongåvans karaktär av änkeförsäkring som vi finner den inskriven i vigselboken. Om mannen dog före hustrun plockades vigselboken fram och värdet av morgongåvan avskildes för änkans räkning före delningen av arvet.
De detaljerade reglerna för morgongåva av större värde, t. ex. gårdar, är mycket komplicerade och tvister är inte ovanliga i domböckerna.
#4 Intressant!