Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
59 -- Gåtan...???

Vad gjorde dessa män?

2009-06-04 23:08 #0 av: Cavinka

Denna gravsten hittade jag i dag på Mariebergs kyrkogård i Göteborg. Inskriptionen förstår jag inte. Vad sysslade dessa två män med?

Anmäl
2009-06-04 23:39 #1 av: pertho

Jag tror att det är nästan, men möjligen inte exakt detsamma som 'catchet'. En kateches- eller kristendomslärare. Möjligen på missionsfält, eller i söndagsskola.

 

Anmäl
2009-06-05 01:35 #2 av: AndersE

#1 Låter rimligt!

 


Anmäl
2009-06-05 11:48 #3 av: Cavinka

Jag tyckte att det lät som något religiöst men tyckte stavningen var lite knepigt.

Anmäl
2009-06-05 11:50 #4 av: Cheyenne

B.G Natt och Dag (1818-1858) bör ju återfinnas i Elgen. Med lite tur redogörs han där lite närmre.

Anmäl
2009-06-05 13:10 #5 av: Cavinka

På Mariebergs kyrkogård låg också Wilhelm Stenhammar begravd. Vi åkte därefter till Nya Varvets kyrkogård. Det är en liten fin plats där framför allt militärer och sjöfolk ligger begravda. Ett stort minnesmärke över offren från ubåten Ulven finns och Georg Rydeberg ligger också begravd där.

Sedan åkte vi till den enda, åtminstone i Göteborg, privata kyrkogården Friedländers som ligger på Hisingen.

Anmäl
2009-06-05 15:56 #6 av: Loucar

Det måste vara den här Natt o Dag som åsyftas på gravstenen

 

1. Bo Gustaf, född 1818-10-01 i Uddevalla. Student i Uppsala. Fil. mag. i Uppsala 1842-06-14. Prästvigd 1842. Lärare vid Gustavsbergs barnhus i Uddevalla 1842. Entledigad därifrån på grund av sitt såsom för stort ansedda disciplinariska nit 1848. Åtgärden upphävd, men återinträdde ej i tjänst. En tid fångpredikant. i Varberg. Kateket i Carl Johans förs i Göteborg 1855. Död i Göteborg 1858-02-08. Gift 1857-10-07 i Carl Johans förs i Göteborg med Amalia Elisabet (Elise) Lindgren i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1849-10-14 med komministern i Örgryte förs av Göteborgs stift Johan Niklas Mortensson, född 1813-03-08 i Göteborg, död i Göteborg 1854-10-01), född 1824-06-10 i Göteborg garnisonsförs, död 1901-07-24 i Göteborg, dotter av löjtnanten Anders Lindgren och Carolina Claesson.

Anmäl
2009-06-05 16:00 #7 av: Cheyenne

#6

"Kateket i Carl Johans fs". Då verkar perthos tolkning stämma bra.

Anmäl
2009-06-05 16:06 #8 av: Cheyenne

Är då Natt och Dags hustrus första make, Johan Niklas Mortensson (1813-1854) densamma som vilar i samma grav, dvs den som benämns som I.N Mortensson (1813-1854) på gravstenen?

Anmäl
2009-06-05 16:34 #9 av: Loucar

Det tycker jag verkar rimligt.

Anmäl
2009-06-05 20:11 #10 av: svenne

Man ser ibland i gamla husförhörslängder rubriken Catechumeni över nattvardsbarnen, alltså konfirmanderna.
Ordet är pluralis och betyder ungefär "de som undervisas".

Ordet har ventilerats på AF, här.

 

Anmäl
2009-06-05 20:36 #11 av: Solveig

#8 Lika bra att ha dem samlade...

Anmäl
2009-06-05 20:59 #12 av: pertho

Ja, ursprunget finns i fornkyrkan och ordet kommer från grekiskan. Från början handlade det om de 'hedningar' som genom undervisning skulle beredas för dopet. Alltså en motsvarighet till senare tiders konfirmationsläsning.

kathekesis = lära, förkunnelse.
katheket = lärare, förkunnare.
kathekumen = lärjunge, en som beredes.

Sedan har både betydelser och stavning vandrat genom seklerna. Hur man kommit att förändra den första volalen från 'a' till 'i' förstår jag inte. Kanske har stenhuggaren huggit i sten.

En bra beskrivning av processen ges i 'Den Siste Atenaren' av Viktor Rydberg, ett plågoris för generationer av gymnasister, men som jag (som aldrig gått i något gymnasium) läste frivilligt härom året. Boken är bättre än sitt rykte. Rydberg ville bli en svensk Dickens.

Jag törs inte ge mig på det grekiska alfabetet här, eftersom jag ständigt misslyckas med korrekturläsningen redan på svenska.

Anmäl
2009-06-05 21:24 #13 av: AndersE

#12 Intressant!

Det här är nog det jag gillar mest med Proveniens. Hur olika människor bidrar med sina pusselbitar av kunskap och kompetens. Här finns möjlighet att lära nytt nästan varje dag.

 

 


Anmäl
2009-06-06 01:15 #14 av: Cavinka

Tänk att  en gravsten kan ge så mycket information och kunskap till så många. Tack alla ni som har bidragit till ett ökat vetande för mej. Det var ju också lite märkligt att Natt och Dag gifte sig med sin kollegas änka.

Anmäl
2009-06-06 12:26 #15 av: svenne

Nja, inte var det så konstigt att Mortenssons änka gifte om sig med kollegan Natt och Dag. På grund av männens gemensamma yrke kände de väl varandra. Man svävade ju heller inte ut i speciellt vida cirklar vid den tiden, utan höll sig väl för det mesta inom den egna umgängeskretsen och den sociala rangen man tillhörde, så det var nog ett ganska naturligt gifte för båda.


Det var ganska vanligt att en avliden prästs änka gifte om sig med efterträdaren. Sedan kan man ju fråga sig om det var av kärlek eller av mera praktiska och ekonomiska skäl.

Jag tror att det senare vägde ganska tungt, oavsett yrke och social ställning på den tiden.

En mycket intressant gravsten, tack Cavinka!

Anmäl
2009-06-06 13:03 #16 av: Cavinka

Jag är mycket fascinerad av kyrkogårdar och av gravstenar.

Den privata begravningsplatsen vi också besökte, Friedländers kyrkogård, hade ett antal, inte särkskilt många, mycket intressanta gravstenar. Jag får fota dessa nästa gång jag kommer till Göteborg och visa dem för er. Det finns säkert en massa spännande historia även bakom dessa stenar.

Anmäl
2009-06-06 13:14 #17 av: Cheyenne

#16 Jag älskar både kyrkogårdar och begravninsplatser. Norra begravningsplatsen i Solna, på gränsen till Stockholms innerstad är ett av mina smultronställen på jorden. Kan låta konstigt med tanke på att den är så starkt förknippad med sorg men jag jag älskar att promenera omkring där. Kroppen fylls med frid och ro. Oftast stöter man bara på äldre damer och farbröder som är där och ser om sina föräldrars och/eller avlidna makars grav. (Var är alla yngre människor??)

Anmäl
2009-06-06 13:27 #18 av: pertho

#15. Visst var sådant vanligt, både bland bönder, hantverkre och inte minst bland präster. När det gäller kyrkoherdar blir det extra synligt. Där kan man bland Domkapitlets handlingar finna brev från änkan efter en kyrkoherde där hon först målande beskriver vilka stora kostnader den avlidne maken lagt ner på prästgården förkovran. Därefter begär hon som hans efterträdare "en vacker, ogift prästman som kan konservera huset." Om man tittar på familjeförhållandena kan man då finna om det är änkan själv eller en vuxen dotter som avses som 'konserveringsmedel'.

#6. Man funderar med viss olust på vad som kan dölja sig bakom formuleringen;Lärare vid Gustavsbergs barnhus i Uddevalla 1842. Entledigad därifrån på grund av sitt såsom för stort ansedda disciplinariska nit." Det var nog inte småsaker den mannen tillåtit sig på barnens bekostnad.

 

Anmäl
2009-06-06 13:47 #19 av: Cavinka

Han lät nog käppen dansa på pojkarnas ryggar. Jag tror, men är inte helt säker, att Gustavsbergs barnhus endast var avsett för fattiga pojkar från familjer som hade sett bättre dagar.

Vi skall ha en historisk kyrkogårdsvandring på vår lokala kyrkogård i sommar. Om man gräver tillräckligt djupt i kyrkoarkiv så hittar man faktiskt många riktigt spännande saker som t ex:

Soldaten Peter Kjäck från Bullarens kompani i Bohusläns regement. Fransk krigsfånge, sedemera patient på Torps brigadsjukhus och så småningom hemkommen igen till sin familj. Han har naturligtvis ingen gravsten men vi får knyta honom till en efterlevande i stället.

Eller stackars Anna Stina som födde ett barn och stoppade in det i stenmuren på utedasset. Näst intill döv och kunde därför inte tala, enligt prästen "idiot", barnafadern gick fri men Anna Stina hamnade på tukthuset.

Anmäl
2009-06-06 14:01 #20 av: svenne

#16 Det finns väl inget så välgörande balsam för själen som att vara på en vacker svensk kyrkogård en ljum sommarkväll?

Ungdomarna idag har inte tid med sådant, de sitter hemma och spelar dataspel istället, om de bara visste vad de går miste om!

Anmäl
2009-06-06 19:30 #21 av: Sannes

Natt och Dags hus i Uddevalla uppfördes 1859 som kontor och bostad åt bryggaren Svante Natt och Dag. 1924 övertogs fastigheten av Schwartzman & Nordström AB. Den användes som textilfabrikens kontor fram till 1949.

Anmäl
2009-06-06 19:42 #22 av: Sannes

Swante Natt och Dag var dessutom direktör för Gustafsbergs Barnhus, om nu någon kan vara intresserad av det.

Anmäl
2009-06-06 21:13 #23 av: svenne

Kateketen Bo Gustaf Natt och dag f. 1818-10-01  och den ovan nämnde Svante Natt och dag f. 1829-07-27 kan vara bröder, och söner till handelsmannen i Uddevalla, välborne herr Bo Natt och Dag. Däremot verkar de ha olika mödrar (Uddevalla fb 1818 och 1829). 1818 heter modern Magdalena Wesslau, 31 år gammal och 1829 heter hon Sara Maria Wesslau, 28 år gammal, lite märkligt. Kanske gubben blev änkling och gifte om sig med en yngre svägerska?

Möjligen kan Bo Gustaf och Svante ha varit kusiner, eller att Svante var brorson till Bo Gustaf, svårt att säga utan att gå igenom hela hfl, men att det skulle finnas två olika fäder (om det inte var far och son) "Bo Natt och Dag" i Uddevalla vid ungefär samma tid verkar en aning långsökt. Lite anmärkningsvärt är också att Svantes hustru f. 1836 (se nedan) också hade flicknamnet Wesslau.


Kopplingen till Gustafsbergs barnhus verkar dock rimlig.

Vi finner Svante m. familj i SvBef 1890:

Post 2787112

Natt och Dag, Svante Elof
Bryggare

f. 1829 i Uddevalla (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)

Gift man, far i familjen

1:sta Roten
Uddevalla (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän)

Födelseort i källan: Uddevalla

-----------------------------------

Natt och Dag, Svante Elof 1829 Far
Wesslan, Karin Maria 1836 Mor
(Barn), Sten Henning 1861 Barn
(Barn), Knut Elof 1864 Barn
(Barn), Hulda Maria 1867 Barn
(Barn), Anna Katrina 1871 Barn
(Barn), Bo Svante 1873 Barn
----------
Petersson, August:a Matilda 1847 Ensam
----------
Svensd:r, Mariana Krist:a 1869 Ensam

 

 

Anmäl
2009-06-06 21:45 #24 av: Loucar

 

TAB. 52.

Bo (översiktstab 26, son av Axel Adam, tab 49), född 1780-05-06. Först handelsbokhållare, sedan handlande i Uddevalla. Död i Uddevalla 1840-07-16. Gift 1:o med Magdalena Wesslau, född 1789, död 1824-08-12 på Emaus vid Uddevalla, dotter av handlanden Christian Wesslau och Sara Maria Bodell. Gift 2:o 1825-05-29 i Vänersborg med den första fruns syster Sara Maria Wesslau, född 1801-01-11, död 1888-03-13 i Uddevalla.

Barn:

1. Magdalena Juliana, född 1811-04-16 i Uddevalla, död 1826-08-21.

1. Knut Lechard, född 1813. Kommendörkapten. Död 1873. Se tab 53.

1. Hans Adolf, född 1816. Lotsfördelningschef. Död 1894. Se tab 56.

1. Bo Gustaf, född 1818-10-01 i Uddevalla. Student i Uppsala. Fil. mag. i Uppsala 1842-06-14. Prästvigd 1842. Lärare vid Gustavsbergs barnhus i Uddevalla 1842. Entledigad därifrån på grund av sitt såsom för stort ansedda disciplinariska nit 1848. Åtgärden upphävd, men återinträdde ej i tjänst. En tid fångpredikant. i Varberg. Kateket i Carl Johans förs i Göteborg 1855. Död i Göteborg 1858-02-08. Gift 1857-10-07 i Carl Johans förs i Göteborg med Amalia Elisabet (Elise) Lindgren i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1849-10-14 med komministern i Örgryte förs av Göteborgs stift Johan Niklas Mortensson, född 1813-03-08 i Göteborg, död i Göteborg 1854-10-01), född 1824-06-10 i Göteborg garnisonsförs, död 1901-07-24 i Göteborg, dotter av löjtnanten Anders Lindgren och Carolina Claesson.

1. Axel Vilhelm, född 1819. Lantbrukare. Död 1884. Se tab 58.

2. Sara Elisabet (Elise), född 1826-06-24 i Uddevalla, död 1916-04-27 i domk. förs, Göteborg (db). Gift 1845-11-07 i Uddevalla med handlanden och egendomsägaren Carl Johansson Sjöberg, född 1815-09-19, död 1871-01-09 på Sveanäs i Alsters socken Värmlands län.

2. Christian Svante Aristides, född 1827-11-13, död som barn.

2. Svante Elof, född 1829. Direktör. Död 1893. Se tab 60.

2. Magdalena Botilda, född 1831-05-15 i Uddevalla, död 1894-04-15 Göteborg. Gift 1851-11-11 med komministern i Kristine förs i Göteborg, fil. doktor Casper Johan Johnsson, född 1821-01-30 i Valinge socken, Hallands län, död 1860-07-20 i Göteborg.

2. Nils Botolf, född 1833. Handlande. Död 1886. Se tab 65.

2. Cecilia Charlotta, född 1835-12-04 i Uddevalla, död 1903-05-10 i Halmstad. Gift 1879-05-06 i Uddevalla med prosten, kyrkoherden i Harplinge och Steninge förs av Göteborgs stift, Anders Bernhard Andersson Ardell i hans 2:a gifte (gift 1:o 1858-06-11 med Christina Matilda Dahlgren, född 1830-06-30 i Uddevalla, död 1875-12-29 i Dalstorps prästgård, Älvsborgs län dotter av handlanden Lorens Dahlgren och Christina Barbara Zachau), född 1819-08-04 i Uddevalla, död 1896-10-30 i Harplinge prästgård.

2. Erik Erland, född 1838-10-08 i Uddevalla. Bokhållare. Död 1867-02-06 på Saltkällan i Foss socken, Göteborgs och Bohus län

Anmäl
2009-06-06 21:46 #25 av: Loucar

 

TAB. 60.

Svante Elof (översiktstab 30, son av Bo, tab 52), född 1829-09-23 i Uddevalla. Bokhållare på Brattfors och Lennartsfors järnbruk 1847-1851. Extra ordinarie elev vid bergsskolan i Falun 1851-1852. Handlande i Falun 1859. Direktör vid Gustavsbergs barnhus 1873- 1885. Direktör för ångbåtsaktiebolag Bohusländska kusten 1876-09-27-1893-06-07. RVO 1884-12-01. Död 1893-06-07 i Uddevalla. Ägde bryggeriet i Uddevalla under firma Svante Natt och Dag 1859-1893. Död 1893-06-07 i Uddevalla. Ägde Näs i Forshälla socken, Göteborgs och Bohus län. Gift 1860-09-21 i Göteborg med Carin Maria (Mimmi) Wesslau, född 1836-01-24 i Örebro (fb), död 1912-02-20 i Uddevalla (db), dotter av handlanden Hans Hemming Wesslau och Britta Carolina Nordling. Änkefru Natt och Dag, född Wesslau, ägde tillsamman med barnen Anundberg i Foss socken, Göteborgs och Bohus län till 1895 samt fastighet i Uddevalla till 1897.

Barn:

Sten Hemming, född 1861. Kapten. Död 1919. Se tab 61.

Knut Elof, född 1864. Disponent. Död 1912. Se tab 63.

Axel Uddo, född 1866-03-29 i Uddevalla, död i Uddevalla 1883-03-25.

Hulda Maria, född 1867-05-29 i Uddevalla. Privatlärarinna. Död 1942-02-18 Uddevalla stads förs, Uddevalla (db nr 31).

Anna Catharina (Lalla), född 1871-04-06 i Uddevalla. F. d. husmoder vid Lundsbergs internatskola. Död 1960-03-26 på Äsperödshemmet i Uddevalla förs, (db).

Bo Svante, född 1873. Agronom. Se tab 64.

Anmäl
2009-06-06 22:07 #26 av: svenne

Där ser man!
Bo Gustaf och Svante var halvbröder, det var det jag misstänkte och nu blev det bekräftat.

Loucar, varifrån kommer uppgifterna i #24 och #25?

 

Anmäl
2009-06-07 00:32 #27 av: Cavinka

Intressant familj, Natt och Dag. All denna information hade jag inte väntat mej när jag ställde min fråga beträffande gravstenen. Tack alla!

Anmäl
2009-06-07 12:34 #28 av: Loucar

#26 från Elgenstierna

Anmäl
2009-06-07 13:48 #29 av: Cavinka

Har bett min son att fotografera en del gravstenar på Friedländerska begravningsplatsen. Nu skall ni få något att bita i!!  Hihi!

Anmäl
2009-06-07 13:51 #30 av: svenne

#28 Javisst, självklart, det borde jag förstått.

#29 Kul, det ser vi fram emot!

Anmäl
2009-06-07 17:38 #31 av: chrissan

Bo Gustaf gick från barnhemmet, där han var alltför nitisk disciplinärt, till att bli fångpredikant. Han var nog rätt hård, eller vad tror ni?

Anmäl
2009-06-07 18:27 #32 av: Cavinka

Jag har letat efter honom i Göteborg utan framgång. Han var verksam i Karl Johans församling men behövde ju därför inte vara skriven i den församlingen.

Bo Gustaf låter faktiskt inte som en särskilt trevlig person, eller ??????

Anmäl
2009-06-07 18:30 #33 av: svenne

Han hade nog rätt hårda nypor och kanske inte alls var lämplig att ha med barn att göra, speciellt inte på ett barnhem bland barn som redan var sköra och haft det jobbigt i sina korta liv.

Han platsade nog bättre bland fångarna på Varbergs fästning.Flört

Anmäl
2009-06-07 19:21 #34 av: chrissan

En person vars släkt jag utrett åt en amerikansk ättling vistades på Gustafsberg till 1844, så han bör ha råkat ut för Bo Gustaf, stackarn. Han stack iväg därifrån och blev soldat, rymde sedan till Norge. För övrigt var det en bror till den av mig efterlyste Carl Julius Schager, jag har blivit fascinerad av den släkten.

Anmäl
2009-06-07 19:58 #35 av: Sannes

Som jag skrev i ett annat inlägg så var jag på Norra Kyrkogården idag, var tvungen att ta mig dit eftersom jag nu har "sölat väck" mina tidigare kort på gravstenar.
Vet att jag hade ett kort på gravstenen till Natt och Dag, det efternamnet har alltid fått mig ett bra humör, vet inte varför..
Men när man nu inte hittade det så fick jag mig en liten promenad till kyrkogården för att än en gång fota gravstenar.
Baksidan av gravstenen står det ytterligare tre namn men jag vill inte lägga ut den sidan här, då den sista personen som är i graven avled för drygt 10 år sedan.
Nu kan man ju med dagens cd skivor hitta namnen ändå men det känns bättre att inte lägga ut bilden.


Anmäl
2009-06-07 20:32 #36 av: pertho

#34. Chrissan.

Finns det förteckning över barnen på Gustafsberg tillgängliga på nätet? Jag har en gosse som försvinner ett par år efter sin födelse i Göteborg 1831. Sedan dyker han upp på den västgötska landsbygden vid 15 års ålder. Han finns inte på barnhem i Göteborg.

 

Anmäl
2009-06-07 21:07 #37 av: chrissan

Jag tror jag fick fram det genom husförhöret, det står hfl som källa i min fil. Gustafsberg hade antagligen egen sida (det var ett tag sedan)

Anmäl
2009-06-07 21:12 #38 av: Sannes

Gustafsberg har ett eget arkiv som vad jag vet inte ligger ute på nätet någonstans. Jag har blivit lovad att jag skall få se detta arkiv vid tillfälle, det ser jag framemot.
Jag kanske kanske kan fråga någon som kan leta lite om så önskas, men jag kan inte lova något.

Anmäl
2009-06-08 00:45 #39 av: Cavinka

Så var det dags för ytterligare en gravsten om ni orkar. Stenen har text både på fram- och baksida så det blir två bilder.

Anmäl
2009-06-08 00:47 #40 av: Cavinka

Här kommer baksidan på stenen.

Anmäl
2009-06-08 01:11 #41 av: chrissan

Den något underliga texten på baksidan måste syfta på att han tydligen kämpade mot storskiftet, här en artikel om det:

Johan Oliveholm och storskiftet i Backa : en förrättning genom fyra instanser

Bratt, Martin, 1915- (författare)
Svenska.
Ingår i: Göteborg förr och nu. - Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-. - ISSN 0348-2189. ; 1992 (24), s. 20-29 : ill.
  • Artikel/kapitel

Han hade en tomt i Göteborg också, vågmästare Oloveholms ödetomt i 10 roten, tomt 29.

Anmäl
2009-06-08 01:14 #42 av: chrissan

Ämbetsmannen och näringsidkaren Johan Oliveholm, född 1723-04-02 Stockholm, död 1778-09-02 Bäckebol i Backa

Anmäl
2009-06-08 10:00 #43 av: Cheyenne

Jag trodde namnet Oliveholm skulle vara lite vanligare men efter en snabb genomsökning av de - tidsmässigt - aktuella längderna för Stockholm, finner jag bara en person med efternamnet.

Det är en Notarie Olof Oliveholm vilken avlider i Hedvig Eleonora fs den 25/8 1764.

 

Anmäl
2009-09-08 22:58 #44 av: Sannes

Bild på Svante Natt och Dag om nu någon kan vara intresserad. Bilden är inte av bästa kvalité men jag var tvungen att fota kvick som ögat när jag nu äntligen kom in i Societetshuset. Jag har visserligen varit där tidigare men då har möbler, tavlor med mera varit undanstoppade.
Societetshuset uppfördes 1837 i parken av ett bolag bestående av stambadgäster. Det är en stor sal i mitten, med sidorum och läktare.

Anmäl
2009-09-09 00:58 #45 av: Cavinka

Tack Sannes! Har såg sträng ut tycker jag.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.