Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
29 -- Läshjälp

Hjälp att tyda några gamla dokument

2009-07-03 15:04 #0 av: KingZap
dokument-4.pdf

Jag har kommit över några gamla dokument som jag skulle behöva hjälp att tyda. Det var riktiga kråkfötter i dom som jag knappt kan läsa ett ord av.

Är det någon av er som kan tyda vad det står ?

 

Anmäl
2009-07-03 15:56 #1 av: Leiper

Ja, det är en svår stil detta, men inledningen är ungf så här:

"Utdrag af häradsrättens dombok hållen Laga Vårtinget wid Ofvansjö Thorsåker och Åsunda tingslag af Gästrikland, uti tingshuset vid Ofvansjö kyrka den 8 martii 1825"

Sen kommer utrdaget av själva § 59 där bergsmannen Anders Andersson och Olof Andersson nämns. De verkar bo på en adress Storvik (?) nr 4 och nr 9 och det handlar om någon tvist om skogsmarken där. Åtminstone vad jag kan utläsa såhär.

Anmäl
2009-07-03 16:00 #2 av: Cheyenne

#1 Åh, vad jag blir imponerad av dig och andra som klarar denna typ av skrift. Jag borde verkligen gå en kurs.

Anmäl
2009-07-03 16:10 #3 av: Leiper

Tack, tack... ;-) Det är ju mest träning som behövs, när man väl har lärt sig hur de skrev på den tiden, med öppna öglor på bokstäverna osv...

Dokumentet verkar också varit viktigt eftersom det är uppläst under flera år, 1825, 1828, 1831, 1836 och 1842. Skogsmarken verkar beröra nr 7 i Storvik, och tingsrättens utslag är föregått av ett i häradsrätten den 10 december 1811.

Det vore ju lite intressant att kolla upp dessa personer i kyrkböckerna för Ovansjö de här åren...

Anmäl
2009-07-03 16:17 #4 av: KingZap

#1 Bra gjort att kunna tyda något av det där.

I Storvik Nr.7 "Knuss-Pellas" har mina förfäder bott och dokumentet låg bland de dokument jag fått ta hand om från den gården (som numera är riven).

Den som borde ha bott där då var Anders Persson, f 11 jul 1794, död 19 jun 1873. Han var nämdeman så det kan ha varit något ärende han var inblandad i.

Anmäl
2009-07-03 16:29 #5 av: Leiper

#4 Spännande att det är ett så gammalt dokument från din egen släkt och deras hembygd. Det var troligen till deras fördel, den här domen.

Jag kollar vidare på dokumentet så verkar det stå ( i slutet av sid 1) att häradsrätten det tidigare datumet (1811) "stadgat till fredande af den under Kronoskattehemmanet Nr 7 i Storvik lydande skog, icke varit -- , alltså fann häradsrätten uppå derom nu gjord anhållan skäligt att (ny sida) förhöja berörda vite till 10 Riksdaler Banco hvartill utkom böter efter lag och skadans insättande(?), den sig förfaller giör som berörda hemmanens skog med någon måtta overkan, ofredan..." samt att det ska kungöras en söndag från predikostolen i kyrkan (vilket alltså gjorts  flera år...)

Svårläst som sagt, men kanske kan någon annan fylla i mer..?

Anmäl
2009-07-03 20:39 #6 av: pertho

Jag gjorde det hela till en liten läsövning och här är mitt förslag:

Utdrag af Härads-
Rättens Dombok hållen
å Laga Wår Tinget med
Ofvansiö Thorsåker och Kinsa
Tingslag af Gestrikland,
Uti Tingshuset wid Ofvan-
siö Kyrka den 8 Martii
1825.

§ 58.

S. D. Som genom ett af Bergs-
mannen Anders Andersson
N:o 4 och Olof Andersson N:otis
9 i Storwik utgifvet Synebe-
wis blifwit styrkt att det
wite af Fem Riksdaler Ban-
co mynt, som denna Härads-
Rätt den 10 December 1811
stadgat till fredande af
den under Krono Skatte
Hemmanet N:o 7 i Storwik
lydande skog icke warit
tillräckeligt; altså fann Hä-
rads Rätten, uppå derom nu
gjord anhållan skäligt att

förhöja berörde wite till
Tio Riksdaler Banco; hwar
till utom böter efter
Lag och skadans ersättan-
de, den sig förfallen giör,
som berörde Hemmans
skog i någon måtto med
åwerkan ofredar; Dock
bör detta witesförbud å
en Söndag ifrån Ofvansiö
Kyrkas Predikostol kun-
giöras År och dag
som före Skrifwit står.
På Härads Rättens wägnar
G. Silfwerstråhle.
Upläst i Ofvansiö den ...

Det förefaller som att Anders och Olof Anderrson gemensamt ägt Storwik N:o 7 och den därtill hörande skogen. Det är samma häradsrätt som fattat besluten både 1811 om fem Riksdaler och 1825 om tio Riksdalers vite.

 

Anmäl
2009-07-04 01:31 #7 av: KingZap

#6 Imponerande, jag skall försöka tyda texten nu när jag har ditt förslag.

Kan inte Anders och Olof ha tex avverkat skog på No 7:s ägor så att de inte ägt marken i fråga tidigare eller vad i texten är det som gör att du tror att de gemensamt ägt No 7 tidigare?

År 1820-1836 bodde Anders Persson (se #4) på gården och han var en betrodd man inom socknen. Enligt min mormors bror som nedtecknat en del så var han nämndeman, bergsman, skiftegodeman mm. Alla bouppteckningar, hemmansköp och förmyndarräkningar inom Ovansjö och närliggande socknar gjordes av honom. I häradsrätten hade hans utsago så stor betydelse att häradshövding Lönnberg ofta lät undfalla sig: "Men Anders Persson har ju sagt det!".

Anmäl
2009-07-04 01:40 #8 av: KingZap
1779-kunggorelse.pdf

Här är nästa dokument som jag själv tycker är lite mer lättläst för till och med jag ser några ord här och där. Verkar vara ett tidigare dokument (kanske i samma ärende) med sigill och allt.

Det här dokumentet hade två fina sigill på sista sidan.

Jag kan meddela att det är rätt svårt att scanna in dom här dokumenten för de är väldigt spröda och med udda storlek på papperet, Det fick bli lite klipp och klistra innan jag fick till det.

Anmäl
2009-07-04 10:40 #9 av: Bjornen

Jag tycker det är mycket lättlästa och skriven med fin och lättläst handstil. Nu har ju jag läst tusentals sådana dokument så jag är vältränad.

 

Anmäl
2009-07-04 11:07 #10 av: pertho

#7. Dokumentet handlar ju om att Anders och Olof har begärt att det vite som gällt för dem som övat åverkan på skogen, tillhörande Sandwik N:r 7, 5 Rd, skall höjas till 10 Rd. Häradsrätten beslutar att så skall ske, men att ändringen träder i kraft först när den meddelats från predikstolen.För att styrka detta yrkande uppvisar de ett protokoll från en syn, rimligen av den skog det gäller. Det står inte uttryckligen att de äger marken. Det kan förstås vara så, att de bara äger avverkningsrätten. Däremot tror jag inte att de kan ha gjort sitt yrkande 'profylaktiskt', inför ett planerat köp av skogen. De måste på något sätt ha varit rättshavare i denna skog.

Man kan anta, att om man läser haädets domnöcker bakåt i tiden, kommer man att finna domar där vitet utdömts. Ägarna har sedan tyckt att det var alltför billigt att stjäla ved i deras skog. Kanske har samma person dömts för detta brott flera gånger. Jag tycker att det är just vad som står i dokumentet. Det handlar inte om något enskilt tillfälle. Det finns ju ingen svarande.

 

Anmäl
2009-07-04 11:08 #11 av: Bjornen

Rättelse till utskrift i # 6:

Åsunda (ej Kinsa) = Årsunda

N:o 9 Sub (ej  N:otis 9) = söndring av N:o 9 eller förplanerad sammanläggningsnummer vid ett tidigare skifte. Oftast blev subbarna kvar trots mening att de skulle sammanläggas.

I övrigt stämmer utskrft bra förutom någon enstaka obetydlig bokstav.

Anmäl
2009-07-04 13:23 #12 av: Bjornen

En lite snabbt hopkommen avskrift av sista handlingen. Någon reservation för någon utelämnad eller felaktig bokstav. Jag har det också som spard Word-dokument, då jag tyckte det var en intressant handling med lite ovanligare innehåll.    

 

 at, år Ettusende Siuhundrade och på der niotionde femte, den Tiugufierde dag uti November månad då jag förrättade Laga Ting med menige man och allmoge af Ofwansiö, Thoråker och Årsunda socknar i Tingshuset på Sandbacka. Anhöll hos mig och sittande Rätt Soldaten manhaftige Lars Pehrsson Krig om Fastebref å Et öres 17/7 (=17 1/7) penningeland af Hemmanet N:o 4 i Sörby och aldenstund det af handlingarne inhämtades , at sedan Lars Pehrsson Krig den 26 april 1789 uti witnens, prästmannen Carl Peter Walners samt Per Anderssons i Hedkarby öfwerwaro, försåldt sin ärfde andel, Et öres 17/7 dels penningeland af Hemmanet 4 i Sörby till sin swåger Fjerdingsmannen Lars Jönsson för en köpeskilling räknad efter 33 RD 16 sh öreslande så hafwa bemälte Krig och Lars Jönsson sedermera den 13 Julii berörde år äfwen i witnens närwaro, ingådt sin skriftlige afhandling, at Krig så då i egenskap af Reserve soldat, war commenderad at gå i fält updragit sin swåger Lars Jönsson ägande rätten till förenemnde hemmanslott, dock med det wilkor at om krig med lifwet återkommo så skulle honom wara obetagit, at sin hemmansdel tilträda:

Icke desto mindre har Lars Jönsson i stod af ofwan nämnde salubref under den 20 april 1789 Låtit Lagfara med Krigs arfslott å stugan den 16 November berörde år, den 22 Marti och 22 November 1790; Men innan Laga stånd åkom, har Krig återkommen ifrån Fält toget, låtit til Höstetinget 1791 instäma Lars Jönsson med påstående at i stöd af den sednare afhandlingen komma i besittning af sin arfwejord ; hwilket påstående Lars Jönsson genom förening godwilligt medgifweit , och Härads Rätten genom dom af den 25 November samma år sådant faststäldt samt uphäfwit den af Lars Jönsson therå utwärkade Lagfasten; Fördenskull och emedan thet är utom all fråga, at Lars Pehrsson Krig ärfdt Et öres siutton och et sjundedels penningland af Hemmanet N:o 4 i Sörby , och at han therå är besutten; Ty och i förmågo af 1 Cap. 1§ Jorde Balken förklarade jag med Nämnden Lars Pehrsson Krig samt hans barn och arfwingar berättigade at öfwer berörde ärfde hemmans lott nu och framgent styra och råda.

Driste sig således ej någon at härå klandra wid den bot som Lagen i 28 Cap. Rättegångs Balken för dombrott stadgar, De gode män af nämbnden , som med mig å Tinget sutto, äro här til faste witnen. Till yttermere wisso hafwe jag detta Fastebref egenhändigt underskrifwit och Häradets samt egit insegel härunder satt

Tid och ort som förenemnde  

Anmäl
2009-07-04 19:43 #13 av: KingZap

#12 Tack! Jag håller med om det var intressant. Undrar vad det dokumentet gjorde bland de övriga papperen.

Jag vet inte vad Sörby kan vara för ställe, det enda jag vet som heter så i Gästrikland är i Gävle men det verkar inte stämma. Eftersom huset papperen kom ifrån stog i Storvik så verkar det lite långt bort för det. Kräver nog lite efterforskningar för att få reda på det.

Anmäl
2009-07-04 19:56 #14 av: Bjornen

Det finns ett Sörby i Årsunda med stort gravfält.

Anmäl
2009-07-04 21:29 #15 av: Bjornen

Troligen berör bägge dokument som rör någon rekognitionsskog. Jag har gjort en snabb letning i Åboutredningen men hittar inga uppgifter om dessa egendomar.

Anmäl
2009-07-04 22:44 #16 av: pertho

Stället heter Söderby N:4 i husförhörslängdenÅrsunda  AI:7 sid 108. Där finns bägge de aktuella personerna. Soldaten Krig var vid denna tid ogift och ville väl göra Lars Jonsson en tjänst utifall att. Möjligen är de svågrar.

 

Anmäl
2009-07-05 18:57 #17 av: pertho

#15. Björnen. Rekognitionsskog har jag aldrig behövt syssla med och Åbyutredningen är mig obekant. Du kanske kan fylla på med litet ytterligare information. Som jag fattat det, var rekognitionsskog kronomark vars avkastning tilldelades eller hyrdes för bergsbrukets behov. Kunde privatpersoner köpa, sälja och ärva sådan mark?

 

Anmäl
2009-07-06 11:20 #18 av: KingZap

#14 Ja naturligtvis, det tänkte jag inte på.

Jag undrar vad det kan finnas för koppling till Storvik, No.7 där dokumenten kommer ifrån. Det kan ju tänkas att det bara var så att Anders Persson som var nämdeman var med och dömde i ärendet eller så finns det någon annan koppling som jag inte sett.

Anmäl
2009-07-06 12:32 #19 av: KingZap
dokument-5.pdf

Har scannat ytterligare ett dokument som är undertecknat av samma person som det första, Gösta Silverstråle. Jag lyckades se ett ord i början att det rör sig om ett protokoll av något slag.

Anmäl
2009-07-06 13:48 #20 av: Bjornen

Rekognitionsskogar är kan man kortfattat beskrivas som: När torp upptogs på kronoallmänningen fick uppbyggarne nedsättningbrev på torpet, vilket gav dem brukningsrätten. För att de skulle äga torpet, gården krävdes att den skatteköptes och det glömde många att göra. Då passade bruken på att skatteköpa torpen och till en del fick de kanske skatteköpen i utbyte mot exportvaror. Den tillhördande skogen arrenderades oftast för ett belopp av 0 och på evig tid som i de flesta fall övergick till äganderätt. Det är komplicerat och jag behärskar det inte helt och hållet.

Åboutredningen är en statlig utredning i början på 1900-talet som beskriver olika torplägenheter och hur åborätt har reglerats och hur den ska vara i fortsättningen.

Anmäl
2009-07-06 14:01 #21 av: Bjornen

Den tredje handlingen är ur småprotokollen och en inteckning av fastigheten.

Alla tre handlingar är orginalhandlingar med vattenstämpel och lösen. Det har alltså funnits hos ägaren en gång och kan inte ha med någon nämndeman att göra om inte han lånat in orginalhandlingar för någon senare åtgärd.

Det borde alltså vara i  en persons ägo som även ägt bägge fastigheterna.

Anmäl
2009-07-06 14:44 #22 av: KingZap

#21 Intressant, då har jag lite att forska i för jag har inte sett någon koppling åt Årsunda tidigare i kyrkböckerna. Tack!

Anmäl
2009-07-06 17:40 #23 av: KingZap
1802-forsaljning-av-hemman.pdf

Och ytterligare ett dokument på 2 sidor (de två första i PDF:en är övre och nedre delen, med mycket överlappande text).

Har här försökt tyda delar av texten själv för att lära mig läsa äldre texter (kan vara helt fel och det är en hel del luckor som synes).

 

 

Egen afhandling

 

Härigenom  _______ och försäljer jag Pehr
Andersson mit egande hjemman No.7
i Storvik bestående af 4 ____ skatt med

14 skatt 10 ___ årligt skatt ____ min
__________________________

genom _______ alla öfriga ___ _____ ____

____ ____ Lagligen _____ ______

___________________________________

____ __ ___ ___ til min måg _____

Bergsman Pehr Andersson och dess hustru
Brita Persdotter, för en betingad och till
fullo uti ________ ____ _____
___________444. ___ 21 _____
i _______, og som ___ ________________

___ ___ första, ___ _______, för tillåtet ___

_____ ____ min måg Pehr Andersson
och dess hustru Brita Persdotter ___ ___

sin och sina barns __ efterkommandes

____ ___, ____ ___ ___ ___.

förda, og til dess ____ jag detta

i dessa tilkallade vittnes närvaro förteckna

mitt _____________ i Ofvansjö och Storvik

den 26 December 1802. Pehr Andersson.

Af Pehr Andersson sjelf ___ ____ ____

aftvingat frivilligt och egen____ får ___
___ sitt namn. Intygas af Ofvansjös ___

Pehr Andersson ____

Jan Hansson ____

 

År 1802 den 26 november  ____ ___

___ ___ ofvansjö bergslag blef ___

____ ___ ____ ____ _____

____ ___ _ protokollet ___ ___ i

_______ ___ ____ ___ _____

Bergsmannens Per Ericsson ___

____ å hemmanet No 7 ___ ___

___ ___ __ 4__ ___ __ för 444 ___

21/34 __ ____ _____ __

Intygas

 På häradstättens vägnar

            Magnus Karp

 

___ 1803 den 28 november ____ ____

_____ _______ 2______
Intygas
På häradstättens vägnar
            Magnus Karp

 

____ 1803 den 21 november, bevilja

___ _____ ____ _____ _______

Intygas

På häradstättens vägnar
            Magnus Karp

 

 

Anmäl
2009-07-06 21:01 #24 av: Bjornen

Lite snabbt hopskrivit:

Egen afhandling

Härigenom uplåter och försäljer jag Pehr Andersson mit Egande hemman N:o 7 i Storwik bestående af 4 öresland skatt med 14 skeppund 10 pund årligt skatt smide med hytta och grufwelotter, samt miöl och sågqwarn jemte alla öfriga nu warande, eller hwidan(?) efterlagligen tilwinnande Lägenheter och förmåner af hwad nam och beskaffenhet de wara må til min måg unga Bergsman Pehr Andersson och dess hustru Brita Persdotter, för en betingad och til fullo utbekommen löse summa stor Fyra hundrade fyrti fyra 444  Rixdal. 21 sk 4 rst i Rigsgälds mynt , och som den listas(?) penning med den första är behållen, så tillåtes här medelst nämnde min måg Pehr Andersson och dess hustru Brita Persdotter det til sin och sina barns och efterkommandes säkerhet, härå all laga säkerhet söka och til dess sttörre säkerhet wil jag dessae tillkallade wittnens närwaro här teckna mitt nam som skedde i Ofwansiö (Ofvansiö?) och Stor... den 26:te November 1802 Pehr Andersson

af Pehr Andersson sielf med sunda förnuft otwingat friwiligt och egenhendigt har tecknat sitt eget nam Intygas af Ofwansiö ut supra

Pehr Andersson i Attersta

Jon Hansson ibid

 

 

År 1802 den 26 November å laga tinget med ofwansiö Tingslag, blef å andre sidan sitande salubref har gifwits upläst (uplyst?) och i protocollet intaget och i anledning däraf bewiljades unga Bergsmannen Per Andersson i Storwik å hemmanet N:O 7 ----- om 4 öresland för 444 Rd 21 sk. 4 rs. Lage upbud

osv.

 

Anmäl
2009-07-07 16:54 #25 av: KingZap

Har gett mig på att försöka läsa det tredje dokumentet, för att lära mig läsa den här typen av text. Jag tror jag fick till en del av första sidan innan ögonen gick i kors. Hur lång tid tog det för er andra att lära er läsa sån här typ av text ?

Utdrag af
intecknings
protokollet, hål-
lit i _____
____ tinget
uti Ofwan-
sjö _____ ____
med en ______
___ _________
uti tingsstäl-
let på  Sand-
Backa den 21
November 1813.

§7

___ ______
__ __ ________
___ hjemmanet
No:7 i Storvik
___ ___ __ ___ __-
_____ ____ ___ :
___ ____ _______
_____ ____ ___
___ ______ _____
____ _____

Anmäl
2009-07-07 19:11 #26 av: Bjornen

 

Protocoll hållit å laga högste tinget wid Ofwansjö , Thorsåker och Årsunda Socknar uti Tingshuset på Sandbacka den 21 November 1814

 

§ 7

S. D. Til Erwinnande af Inteckning uti hemmanet N:o 7i Storwik ingafs en så lydande skuldebref:

Utaf min kära syster dotter Karin Olsdotter har jag af den löse skilling hon bekommit för sin ärfda andel uti  Wästerberg till låns bekommit en summa af Tre hundra sjuttioen Riksdaler Twå skillingar tre runstyvken uti Riks gälds sedlar, hwilken summa jag förbinder mig at til henne återbetala efter tre månaders upsägning med ränta efter sex för hundradet om året tils dess betalning följer och tillåter jag henne, eller dess förmyndare af för denne summa och belöpande ränta utan mitt widare hörande taga inteckning uti mitt ägande hemman N:o 7 i Storwik, om de så skulle för godt finna i valuta bekommit , som härmed reverserar uti Westerberg den 30 januarii 1809.

S.a 371 Rd 2 sk. 3 rst Riks

Pehr Anderson i Storwik

Af Per Andersson erkändt innehållet af denne skuldsedel och egenhändigt tecknadt sitt namn intyga And Zierwogel, L. Eklund häröfwer

Afsades:

Det skall sökande inom sextiotre dagar härefter af detta ptrotocoll lämna ägaren af hemmanet N:o 7 i Storwik del, eller om han ei uti sitt hemwist träffas, samma protocoll å hans hus dörr i tillkallande twänne wittnens närwaro fästa och bewis om desse åtgärder til Härads Rätten ingifwa å nästa Ting då nämnde åtgärder böra wara widtagna att wid förlust af den sökte intecknings förmon, derest  Laga förfall ej styrkas och will härads rätten då hwad hemmans ägare sig infinna eller icke öfwer denne ansökning utlåtanden meddela År och dag som föreskrifwits står

På Härads Rättens wägnar

Iösta (?) Silfverstråhle 

Anmäl
2009-07-07 19:23 #27 av: Bjornen

Numera läser jag sådan gammal text i stort sett flytande. Det tar däremot mycket längre tid att skriva ner texten. Men jag har ju läst väldigt mycket gammal text och mestadels från mikrofilm där det ofta är svårläst genom dålig filmning.

De första gamla handlingar försökte jag läsa i tioårsåldern men då var det bara enstaka ord som kunde uttydas. Till en början skriver man bara radmässigt och lämnar mellanrum för svårlästa ord. Läs en gång och skriv av sedan kan man läsa mer och mera.

Första orden kan vara svårt och det behövs ibland lite läsning innan man behärskar skrivarens handstil. Vissa bokstäver (särskilt stora bokstäver och större stor bokstav) är indivuellt skrivna. Ovanliga bokstäver (Q, X, Z) och även F, G, Sk, St kan vara riktigt svåra att komma under fund med. Stavningen var ofta annorlunda och ibland krävs god fantasi för att läsa t.ex. ortsnamn. Ett lysande exempel är Gempteland (Jämtland).

Anmäl
2009-07-07 19:27 #28 av: Bjornen

Observera pagineringen med blyerts, som sannolikt gjorts vid någon sökt och beviljad laga fasta (fastebrev eller lagfart)

Anmäl
2009-07-07 23:43 #29 av: KingZap

Tack så mycket för översättningen!

Jag märkte att det gick lite lättare den här gången jag försökte läsa (inte mycket dock). Jag skall ta till mig dina råd och göra ett nytt försök med nästa dokument så får vi se hur det går.

PS. Jag tror Silverstråhle heter Gösta.

Anmäl
2009-07-08 00:35 #30 av: Bjornen

Gösta med I eller J.

Anmäl
2009-07-09 00:17 #31 av: KingZap

Jag tror jag har sett både med J och G i senare böcker, kan dock inte komma på vart just nu så det får bli ett svar direkt ur minnet, Jag tror det står J i dokumentet fast strecket nedåt är väldigt svagt.

Anmäl
2018-04-19 21:20 #32 av: Lost and found

Jag har också ett gammalt dokument som jag skulle vilja ha hjälp med att tyda men jag vill inte lägga upp det

Anmäl
2018-04-19 23:52 #33 av: svenake

#  32     Då  blir det riktigt svårt.  

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.