Följ med till skjulet
Kul! Påminner mig om andra "skjul" man varit inne i. Jag minns när vi gick igenom huset efter att den sista av farfars kusiner dött. Där fanns mycket grejor i skrymslen och vrår.
Ju längre saker får "överleva" så där desto större är chansen att någon tycker det är spännande och värdefullt. Städiver har förstört mycket av vår historia…
Waow, vilket underbart skjul och vilka fantastiska grejor, kul att du vet vad dom användes till också.
//Maria
//Maria
Nummerskyltar hade man ju förr på cyklar vet att min morfar hade en sådan på sin o hittade även ett tillstånd för att få cykla i staden o där var detta nummer nämt
Hälsningar
Louise
Man kan smaka på allt ~ åtminstone en gång
Vi var uppe i Hova på riddarspelet tillsammans med dotter och barnbarn i veckan. Hann också med "Den Girige" i smedjan i Forsvik. Men den stora upptäcksvandringen hos Britta missade vi tyvärr. Bättre tur nästa gång.
# 21 Vad synd! Vi kunde ha setts i Forsvik, var där i går kväll!
Vilka fina grejjor den som spar han har!! Så städa med måtta och inte överilat.
Hälsningar Gnidde.
Roligt att följa med på dessa turer, zachs!
Jag kommer ihåg hur det såg ut hos mormor och morfar, på vinden och i uthusen, där skulle jag vilja gå och "botanisera" idag. Men där är städat numera och ombyggt. En hel del såldes och inte var det svårsålt heller.
Trevliga och fina bilder, zachs!
Saken i #8 är en gammal torv-rivare. Man gjorde torvströ med den. Vi hade en exakt likadan på sommarstället och den hade svärfar använt många gånger just för att göra torvströ med förr.
# 25 Tack, för det!
Men jag tror du har fel om # 8. Här i huset revs torvströt med en helt annan grej.
#26 Man kunde väl säkert riva i stort sett vad som helst med den.
Den vi hade såg i alla fall precis likadan ut och den hade använts att riva just torv med, men om syftet med den från början var att riva just torv, det vet jag inte helt säkert.