Annons:
Etikettmikrohistoria
Läst 5096 ggr
Ronny-K
9/3/09, 12:17 PM

Mynningsladdade Vapen

Anders skriver ju om ett flintlåsgevär i en berättelse om sin morfar. Jag har en liten historia som handlar om min far och hans bror som jag skrivit om i ett annat forum. Visserligen inte Flintlåsgevär i historien, lite modernare, Slaglåsgevär.

"Jakt med Änglavakt, anno 1920 tal"

När min far Algot (född-11) var ung, runt 10-12 år, var jakintresset stort både hos honom och hans ett år äldre bror Harald.
Farfar som kände sönerna hade krut o kulor väl gömda. Han var ofta borta eftersom han jobbade till sjöss.

Nöden är ju uppfinningarnas moder, så när pojkarna var ensamma hemma lyckades de hitta lösplugg som deras äldre bror haft med sig hem från rekryten, kullager till en cyckel samt en knallhatt till ett mynningsladdat slaglåsvapen farfar hade lånat av en granne, Augusta i Djupviken.
Vapnet var vackert enligt farsan, kolven var dekorerad med silverstift.

Alla ingridienser för en katastrof fanns nu på plats.

Bössan laddades med krut från ett antal (!) lösplugg (ett modernt krut, inte avsett för svartkrutsvapen), tidningspapper som förladdning, cykellagerkulor som hagel, knallhatt apterad…osv..
Nu smög sig Algot och Harald ut i skogen på jakt efter lämpligt villebråd.

En skogsfågel dök upp i en glänta, ansmygning gjordes och lämpligt stöd fanns vid en större sten.
Farsan höll i bössan och Harald kikade över axeln med fingrarna i öronen… skottet gick men inte riktigt efter förväntan..
Det blev, enligt farsan, en sju j..la explosion ! Båda bröderna satt på ändan, dom kunde inte prata det ringde som kyrkklockor i öronen.
När hjärtrytmen så småningom lugnat sig lite kikade dom på bössan, den var i 2 delar, varbygeln hade vridit sig runt farsans hand, framför fanns inget kvar. I vänster hand höll han i en bit av framstock och pipa, bakom fanns inget kvar. Ett splitter från sprängningen hade rivit ett djupt sår i en gran som stod intill.

Pojkarna hade inte en skråma, förutom en tillfällig hörselnedsättning..
Enligt farsan var det inte så roligt när deras far kom hem….
Farfar fick ju senare gå till Augusta och förklara förlusten av den fina lånebössan. Hennes enda kommentar var:

- De var då för väl att inget hände me pöjkarna! Någon annan ersättning ville hon inte ha.

Farsan berättade att det senare, när han fick lov att jaga, tog lång tid att arbeta bort reflexen att blunda när han tryckte av…Han lyckades dock, och var en duktig skytt.

Annons:
Cheyenne
9/3/09, 12:20 PM
#1

Jösses! Förvånad

Men en härlig historia!

AndersE
9/3/09, 1:36 PM
#2

#0 Instämmer!

Detta bekräftar ju också den gamla tesen att avståndet mellan en god historia och en katastrof kan vara besynnerligt litet.

Andersdotter
9/3/09, 1:40 PM
#3

Underbar historia, tack - och vilken änglavakt dom hade

Loet_old
9/3/09, 2:07 PM
#4

Jessös vilken tur dom hade,det hade kunnat gå riktigt illa.

Gnidde
9/5/09, 3:40 PM
#5

Herre gud han hade j knnat mist både huvud och händer ÄNGLAVAKT Oskyldig

Hälsningar Gnidde.

Upp till toppen
Annons: