Annons:
Etiketterklipptskuret
Läst 4280 ggr
Cheyenne
2009-11-09 00:09

Akta er alla tjyvfiskare

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Från tidningen Dalpilen 1884-08-29. Man får ju hoppas att alla tjyvfiskare mfl läste tidningen.

Annons:
ambi
2009-11-09 09:19
#1

Det var ju i och för sig bra att han varnade först på detta sätt. Han kunde ju ha satt dit dem direkt. Att fiska/jaga på någon annans vatten/mark, är/var väl straffbart.

Cheyenne
2009-11-09 11:45
#2

Här har vi Brukspatronen själv med hustru och barn:

Lejdström, Carl Oskar
Brukspatron

f. 1830 i Berg (Västmanlands län, Västmanland)
Gift man, far i familjen

Hofgården
Stora Tuna (Kopparbergs län, Dalarna)

Gift med

Åkerhjelm, Rika, Minna, Rosina
f. 1849 i Stockholm (Stockholms stad)

6 barn födda mellan 1877-1887.

Cheyenne
2009-11-09 11:47
#3

Ett par trevliga kandelabrar, ägda av hans hustru Minna Åkerhjelm. Hon var tydligen hovdam hos Drottning Sophia.

Kandelabrar

chrissan
2009-11-09 11:56
#4

Ja, de var synnerligen trevliga. Skulle inte ha något emot att äga dem

Cheyenne
2009-11-09 12:01
#5

80 000 kronor! Undrar hur mycket av det som är det faktiska värdet och hur mycket som är pga dess proveniens?

Ronny-K
2009-11-09 20:30
#6

#1 Det har väl alltid varit straffbart sedan jakten släpptes "fri" dvs att vanliga bönder tilläts jaga på sina egna marker.

Tjuvskytte/fiske var ganska vanligt för att dryga ut den magra kassan och mätta hungriga barn.
I de flesta torp stod nog en "Belgare" eller en "Remingtonare" undanstoppad. Fattigdom rådde ju som bekant långt in på 1900-talet. 

Och det kunde väl försvaras i motsats till dagen komersiella tjyvjakt och hatjakt på rov.

En liten historia om torparjaktens vedemödor.
Lille Gustav sitter och halvslumrar under lektionen.
Den stränge byläraren slår pekpinnen i katedern och ryter åt Gustav att genast förklara sig annars skulle det vankas råtting.
-Jo se goa magistern, far sköt en hare igårkvälls och jag och mina bröder har burit kött hela natten..

Annons:
parsley
2009-11-15 15:14
#7

Jag tror inte att proviniensen påverkat värdet på ljusstakarna särskilt mycket. De klubbades inom utropsintervallet. Utropspriset brukar motsvara auktionsfirmans uppfattning av marknadsvärdet och inte värdera ev provieniens.

AndersE
2009-11-15 15:57
#8

#7 Självfallet är väl proveniensen en viktig beståndsdel i ett marknadsvärde?

När Ingmar Bergmans saker såldes nyligen gjordes ett uttalat undantag så att man inte tog hänsyn till proveniensen vid fastställande av utropspriser. Skälet angavs vara att i detta fall var det för svårt att bedöma hur proveniensen skulle påverka.

För mig verkar det annars helt självklart att det blir olika utropspris på en byrå med och samma byrå utan t.ex. kunglig proveniens.

svenake
2009-11-15 22:57
#9

Ang   jakt.  Under första värlsdkriget var det mkt ont om mat.  Min fafars mor odlade naturligtvis så mycket hon kunde, och som lantbrukardotter var hon framgångrik, men kaniner och harar år upp mycket. Min farfar, 14 år, kastade sten för att skrämma bort dom. Av misstag träffade han en hare och blev mycket rädd för det var ju förbjudet att jaga.  Följand notis skrevs senare.

"Sture och Astrid under 1:a världskriget träffade hare med sten. Dödade den. Mor Hilda mycket rättrådig frågade skogsvaktaren vad dom skulle göra med den. Bränn upp.! Eldade upp skinnet med fotosken. Åt resten."

Min farfar var stins-son i Mölle.

Upp till toppen
Annons: