Hur gör ni med byforskning?
Jag har påbörjat en utredning om "byn" jag bor i sedan 7-8 år (beror på hur man räknar) och funderar på att göra en ganska seriös och grundläggade utredning om folk och hushåll m.m.
Jag bor på Möcklö, som är en halvö i Karlskronas skärgård - före utdikning och landhöjning var det en ö, men har nog inte varit det under svensktid iallafall. Idag finns 3 eller kanske 4 "byar" (som har blå eller gula vägskyltar pekande på sej) på ön. Östra och Västra Möcklö, Idholm och möjligen Munkaholm, men alla står under Möcklö rätt och slätt i husförhörslängder o.d. och de två senare tillhör Västra Möcklös utmarker vid skiftena på 1820-talet, så dessa bosättningar är relativt unga.
Jag har problem med vilken ände man ska börja och hur man lägger upp arbetet på ett bra sätt. Jag började glatt att skriva av Möcklö-sidorna (7 stycken) i Ramdala AI:1 för att ha klart för mej namn och hushållsbildningar på den tiden. Sen kom jag på att jag skulle kolla skifteskartorna hos Lantmäteriet för att få en bättre bild av ön och fördelningarna, men dessa var ju 20 år framåt i tiden jämfört med den husförhörslängd jag hade börjat inventera, så även om jag har vissa aningar om vilka som är söner i den tidigare längden, eftersom jag varit och skummat Möcklö-släkterna i makens forskning, så tänkte jag ändå stanna upp och fundera igenom hur jag ska fortsätta nysta.
Hur har ni gjort som byforskat? Följer ni en familj eller ett nummer framåt i tiden eller tar ni källa för källa och tömmer ut allt man kan innan ni går vidare? Dubbelkollar ni födelse, död, flytt och vigselböcker för sånt som tillkommer i hfl?
Jag vet att man kan gräva ner sej alldeles för mycket. Min tanke är att jag ungefär en gång om året ska kunna vaska fram en liten artikel om Möcklös 1800-talshistoria till samhällsföreningens tidskrift.
I år börjar jag bara med några kartskisser om hur vägnätet förändrats på ön med hjälp av skifteskartor och satellitbilder m.m. Ganska kul att se både vad mycket och vad lite som förändrats på ön sedan 1820-tal! Två stora vägnätsförändringar har skett, dels i samband med brons uppkomst och dels efter skiftet när gårdarna skulle flytta ut från bykärnan, då de byggde en helt ny väg här på Östra sidan. Gamla vägens sträckning syns fortfarande tydligt på satellitbilder öven ön och alla åkergränser är samma som de var i början på 1800-talet! Man ser även tydligt var sjön slutat en gång i tiden, för det är enda landgränserna på åkrar som inte är spikraka!
Tycker detta ska bli riktigt kul!
#0 Jag har egentligen inget svar på dina frågor.
Jag har själv lekt med tanken att göra något liknande. Det får nog inte vara en för stor socken, men det skulle säkert vara intressant.
En fråga kan ju vara om man ska utgå från platser eller människor?
jag håller på med sockenregistrering. Jag har tagit de äldsta katekeslängderna med familjer och årtal som grund. Sen följer jag det jag registrerar bakåt och framåt från den grundlängd jag valt. I Ramdala ser jag att födelseböcker sträcker sig bak till 1662. Bra! Er katekeslängd 1717 är bra och lättläst och dessutom har ni bra längder från 1680-talet. Hade jag studerat din by hade jag tagit 1717 års katekeslängd och den första husförhörslängden som grund och sen börjat studera byn
Att ni har födelselängder bak till 1662 gör att du kan kartlägga tiden bak till 1640-talet med ganska bra heltäckande säkerhet. Med katekeslängder från 1690-talet är min gräns för en STOR säkerhet 1670-talet. Du ska försöka leta efter de danska längderna. Jag vet inte var de finns. Köpenhamn har de med säkerhet. Ev Lund…
Glöm inte faddrarna i födelselängden. De är ENORMT viktiga att karlägga. Och glöm inte att titta vilka dina bybor är faddrar åt. Det är viktig info och sen ger det liv åt det förflutna och du kan fylla din forskning med MASSOR av händelser i din by och få veta vilka som var vänner till vilka.
/Torbjörn
Det här tycker jag var en jätteintressant fråga då jag har funderingar på att göra samma sak med den by i Skåne vilken jag bodde i under ett par år som barn. Byn har inte blivit utforskad på det sättet tidigare (endast summariska sammanställningar samt kortfattade beskrivningar av husen etc). Byn är också lagom stor för att det ska bli hanterbart. Jag ser därför också fram emot svar på frågeställningarna i #0.
#2 vilket uttömmande svar!
Eftersom jag aldrig grävt så djupt innan som 16- och 1700-tal tror jag iallafall att jag till att börja med ska begränsa mej till 1800-tal och framåt, sen låter det ju otroligt trevligt att du tror/vet det finns äldre källor som dessutom är lättlästa (hittar du dom på nätet? Vilken tjänst isåfall?)! Födelseboken hade jag nog en aning om att den fanns äldre än första husförhören sträcker sej från, men inte det andra du nämner. Jag blir såklart väldigt sugen att starta redan där du föreslår (och alldeles totalt skräckslagen samtidigt!!), men känner ändå att det inte brinner i några snår, utan jag kan köra 1800-tal som jag tänkt och jobba mej bakåt sedan! Jag antar att byn inte varit större tidigare än vad den är 1805.
Faddernoteringarna tar jag till mej en extra gång också - det behövs även för att se "utbytet" med övärlden utanför, som jag förstått på dagboksutdrag i Samhällsföreningens tidning från skollärarinnan på närmsta ön Senoren var betydligt större än man kunde tänka sej! Det finns även utförliga beskrivningar av "färjeverksamhet" från Möcklös sydspets och sånt roligt för att förstå folklivet och vardagen.
#1 Eftersom jag släktforskar parallellt och därmed utgår från de människor som är mina framtida barns anor kan det ju vara intressant att göra detta med mer platsperspektiv, iallafall den grundläggande utredningen av öns utveckling från början av 1800-talet till idag. Sen kanske jag tittar närmre i första hand på våra anors gårdar/ägor (vilket nog blir lite jobbigt, för jag tror att en av dom var storbonde och ägde större delen av östra möcklö… Det ser iallafall ut så här.). Det personperspektiv som är intressant är väl isåfall hur gårdar gått i arv, och hur ägor styckats och bildat plats för fler hushåll.
#3 Ja, det roliga med Möcklö är att det är ett så begränsat område, så det känns realistiskt att faktiskt göra en vettig utredning. Ön utanför är väl utredd av en hängiven forskare, som legat bakom både torpinventeringsinitiativ och utredningar av den öns större gårdar (de hon själv har anknytning till vad jag förstått) och dessa artiklar har varit grymt inspirerande att läsa.
Först tänkte jag att det kanske inte var min uppgift, som utböling att komma och göra detta. Jag kände ju inte de gamla gubbarna och gummarna som gått ur tiden och gjorde bygden levande. Å andra sidan är det ingen annan som kommit på tanken eller genomfört projektet, så varför inte? Förhoppningsvis får jag genom publiceringen i bygdebladet tips och kontakter som kan vara nyttiga för framtida kompletteringar också.
Jag tar gärna emot fler tips från er med erfarenhet eller som funderat på liknande själv. Hur begränsar man sig, vilket fokus ska man börja med?
AD-online har katekeslängden 1717, och de andra katekeslängderna.
Det gäller att begränsa sig, eller iallafall skapa delmål. Mitt delmål är ganska omfattande: dels att skriva av alla katekeslängder från ca 1690 från Luggudehärad och vissa andra utvalda katekeslängder och dels att registrera Väsby socken fram till 1800. Detta gör jag inte på en dag, det är helt klart.
Sen samlar jag redan nu material för att gå vidare med grannsocknarna om några år. Utvalda individer kommer att registreras redan nu.
Man kan börja med att välja vilka husförhörslängder man vill skriva av. Sen kan man utgå från dem och registrera födslar, etc. Det RIKTIGT intressanta materialet hittar man sen i domböcker och bouppteckningar plus i sockenstämmor, skolstämmor och sånt. Glöm inte kyrkans räkenskaper där mycket trevliga saker finns.
/T
#3 vill du avslöja vilken by i skåne du bott i?
#6 Visst. Jag bodde i Holmeja. Eller, om jag ska vara riktigt sanningsenlig så låg mina föräldrars hus samt ytterligare 5 hus plus en hästgård, utanför själva bygränsen men "räknades" till byn ändå.
Nedan, det gamla stationshuset i Holmeja som forfarande finns kvar. Idag huserar en förskola där. När jag bodde i Holmeja i slutet av 70-talet så var där både samlingslokal, postkontor (öppet några timmar i veckan) och någon form av frivillig brandkår. Järnvägsspåret är borta sedan urminnes tider. Den enda lilla matvaruaffären i Holmeja lades ner i början på 80-talet.
1900-talet har inte så många registrerat. Det ligger ju så nära i tiden så ingen (nästan) har skrivit ner och dokumenterat det. Det märker jag när jag pratar med morfar och andra bybor från min barndomsby. Just nu försöker jag desperat förhöra de gamla som finns kvar som är i 80-90 års åldern om livet förr.
Det har också varit ett slit och släng samhälle så jag tror mycket gamla kort och dylikt har försvunnit. Om man inte känt igen personer eller hus på bilden har det åkt i soporna.
Jag kikade lite på vad för eventuell litteratur/lärobok man kan ha nytta av om man planerar att utforska en by. Det hetaste tispet (om man kikar på AF) verkar vara "Hembygdsforska! Steg för steg." Sista tryckningen (1999) utgick dock från förlaget 2002 så man får söka boken på antikvariat eller större bibliotek.
Sen bör man väl fundera på vilket program man ska föra in uppgifterna i.
Har till och från hållit på lite med byhistorik. Ett stort problem är att koppla ihop gårdarna/torpen med personerna som bott där.
Det finns olika åsikter om vad man ska ta med i en historik. En del vill ha mycket fakta med årtal och platser medan andra bara vill läsa berättelser. En kombination av dessa är nog att föredra. Själv är jag nog mer kalenderbitartypen och vill ha mycket fakta.
De flesta sockenböcker jag studerat saknar ingående källhänvisningar. Jag förmodar att det delvis är en prisfråga, men också att man inte vill tynga ner läsningen med en massa noter.
Ofta saknas också person- och ortregister i många sockenböcker. Om det är en omfattande skrift är det tacksamt (för en läsare) med bra register. Har inte läst så många dedikerade byhistoriker, men behoven av bra register borde gälla även för dessa.
Är det förresten någon som sett vad Bygdeband har att erbjuda för en som ska skriva byhistoria?
Precis Phryxe. Jag skulle vilja ha ett program där man dels kan mata in individer med basdata såsom födda, vigda, döda, dels gårdar eller hus och sen med hjälp av hyperlinks koppla dem samman.
Programmet Kyrkbok ska visst fungera rätt bra, Jerlerup har prövat det se länk AF
Har studiecirklar i byforskning. Vi gör en ägarlängd och ett bildarkiv för varje gård. Sen länkar jag mellan foto på personer och hus i bildarkivet till namnet i ägarlängden. Skriver allt i Word.
#8 Min svärfar är uppvuxen här och bloggar om sitt 1900-tal (f.1937) rätt mycket, så där känner jag att jag inte behöver rota så mycket just nu (han kan ha ömma tår…). Befolkningen i övrigt är relativt ung, och de gamle som finns kvar har lämnat minnesbidrag till tidningen också. Det jag kommer att kika på som är 1900-tal är Sveriges bebyggelse från 40-talet, där det ju finns med en del familje-historia med personer från 1800talet för att knyta ihop säcken.
Ska se om jag kan engagera svärfar att även prata med andra och ta med deras minnen från bygden lite mer - men han är väldigt glad för att prata om sej själv, så det kan bli svårt… 
Han pratar mycket teknik, med allt från plogar till ångbåtar, och jag hoppas han ska blogga mer människor, men huvudsaken är att han kommit igång och skriver iallafall! Jag har även fått min mamma att komma igång och skriva ner sina minnen, men hon hör egentligen inte hemma i den här tråden. Den enda kopplingen är att hon blev inspirerad av svärfars blogg, och ville ha en egen, där hon berättar sina minnen!
#5 tack för alla bra tips!! Domböckerna har jag tänkt lite på. I min lapplandsforskning har jag många såna utdrag (som andra forskare bistått med) och det är verkligen det som ger liv åt folket! Små tvister om gränsdragningar och tjuvhuggen skog osv…
#9 ska kolla boken, den kan ju ge lite uppslag!
#10 Många bra synpunkter, särskilt med register.
#11-13 Jag ska kolla bygdeband. Har nog planer på att mata in personerna i en gedcom-databas iallafall för att hålla ordning på dom. Använder man residence-taggen får man enkelt fram bostadsadresserna också, om man använder det smart… Kyrkbok har jag kikat lite på, men har ingen PC och tycker det ser så himla tråkigt ut att jag inte ens ids kika närmre på det… 
Vill inte falla i koma när jag forskar för att programmet är så trist att titta på… Jag är lite Mac-skadad…
#14 Ägarlängd är ju en bra sammanställningsmetod! Hur gör man när gårdar och marker styckas till söner m.m.? Nya ägarlängder för dessa och fortsätter med stamhemmanet?
Tack för att ni hjälper mej tänka och bena ut metodiken! Man inser ju snabbt att det finns MASSOR med material att tillgå! Och bara på 30 år växer Möcklös sidor i husförhörslängden från 7 till 25, så det hände en del!
# 14 Vi försöker med varje gård ner till laga skifter i mitten av 1800-talet. Sedan en gemensam för hemmanet.
#12 Jag håller på och testar det amerikanska programmet Roots Magic 4 och där kan man göra det du frågar efter (och en massa annat). Ännu så länge verkar det bra. Roots Magic stödjer gedcom. Jag är själv mycket glad över möjligheten att kunna välja och koppla faddrar från mina redan inmatade personer i stället för att behöva lägga in dem separat som i Disgen.
Det går bra att lägga in egna händelsenotiser och att koppla andra individer till dem. Det går också bra att skriva ut egen komponerade rapporter från det inlagda materialet, bland annat baserat på vilka fastigheter personerna bott på.
Det är dock lite krångligt att skapa rapporterna, men man kan inte få allt 
Hur är det med Roots magic? Kan man skapa databaser där man skriver av längder och sånt?
Känner inte till RootsMagic så bra, men det finns en gratisversion av programmet - RootsMagic Essentials.