# Ovanliga yrken (inte då men nu) Author: Alsterolle Jag har just fotat av 270 sidor - Personregister till Kristinehamns församlings död- och begravningsböcker 1645-1860. Excerperingen (renskrivningen) gör att man snabbt kan bläddra sig igenom namnen och se vilket yrke de döde hade. Jag listar här några yrken - en del för mig obekanta, en del av kuriosakaraktär mm. Tapetmålare, tälgkarl, visitör (jag vet! vet du?), besökare, vågmästare, ringkarl, järndragare, becksömskomakare, skutkarl, stadskassör, hökerihandlare, stadsbetjänt, tullnär, registrator, svenskomakare, hökare, gördelmakare, superkarg, ringkarl, amma, kämnär, buntmakare, lanttullsbesökare, fällberedarmästare, änkepatronessa, karduensmakarmästare, gelbgjutare, knappmakare, sejlaremästare, tornväktare, beslagskarl, spegelmakare. Nu gäller det att leta i litteraturen (och på nätet)! ## Comment 1 Author: AndersE Du lägger mycket tid på sådant här. Jag hoppas du får berättigad uppskattning...!? Gamla yrken och titlar är intressanta. Jag får en slags "dubbel" uppfattning - dels talar titlarna om en hög grad av specialisering, dels hittar jag ofta tecken på att människor för hade breda kunskaper inom många områden. ## Comment 2 Author: Alsterolle Det tar faktiskt inte så lång tid och eftersom mina anor fanns på landsbygden så fascinerar den mångfald av yrken som fanns i stadsförsamlingarna. Och en stad som [Kristinehamn](http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristinehamn "http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristinehamn") (tidigare Bro), som före Karlstad var utskeppningshamn för stångjärn från Bergslagen hade en befolkning vars yrken var anpassade till stadens verksamhet. ## Comment 3 Author: [Borttaget] Det är alltid kul att läsa om gamla yrken och när man ser dem uppräknade på detta sätt känner man i gen en hel av dessa Jag hade blan annat en farbror som var järnbärare på Avesta Jernverk detta har Arkion skrivit om Även en del av de andra yrkena finns bland släktleden så fortsätt gärna att skriva om de olika yrkena ## Comment 4 Author: svenne Vad utförde en superkarg, har aldrig hört det ordet förut, för det skall väl inte vara "**super-karl"?![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)** ## Comment 5 Author: Solveig Superkarlar var/är det ont om :) men en superkargör var en man som jobbade på båtar som en slags uppsyningsman och kollade lasten. Gamla yrken är intressant. På gravstenarna förr (som skrotas nu morr) stod ofta yrken  t.ex på kyrkogården där jag bor finns gruvfogdar, spelstyrare, hejarsmeder och bergsmän. Det är lätt att se var i Sverige jag bor. På nyare gravar står bara namn. Jag är själv skyldig, inte lät jag hugga in brukstjänsteman på pappas gravsten, det känns lite förmätet. Men ändå.. ## Comment 6 Author: [Borttaget] Om man googlar på Superkargör så finns det en hel om dessa De var Chefer över lasten på fraktfartyg finns några i släkten ## Comment 7 Author: AndersE #6 Man kan köpa [den här](http://www.tradera.com/Jan_Martenson_Ostindiefararen_en_historisk_Homan_deckare-auktion-49122250 "http://www.tradera.com/Jan_Martenson_Ostindiefararen_en_historisk_Homan_deckare-auktion-49122250") och lära sig lite samtidigt som man får en trevlig lässtund. ## Comment 8 Author: [Borttaget] #7 Problemet är bara att jag inte längre klarar av att läsa böcker längre på grund av min synskada, Jag har stora problem att läsa vad som skrivs på nätet måste förstora detta ordentligt för att överhuvudtaget kunna läsa det. Sidorna här tar upp hela skärmenoch då är det bara komentarsdelen jag ser och måste flytta den i sidledes för att kunna läsa de kommentarer som skrivs jag ser bara halva sidan åt gången.Och då sitter jag med näsan nästan mot skärmen på en 22" skärm Jan Mårtensson skriver väldig bra deckare när jag kunde läsa böcker läste jag gärna hans deckare. ## Comment 9 Author: AndersE #8 Ja, jag kan bara ana hur besvärligt det är att ha sådana synproblem. Använder du talböcker? Jag ser hur populära de är, men har faktiskt inte provat själv. ## Comment 10 Author: Gnidde #8 Talböcker och taltidningar är kanonbra om man inte ser, min svärmor som är nästan helt blind lyssnar på tidningar och böcker på detta sätt. Jag tror säkert att även du gör det. synd att man inte kan konvertera texten på skärmen till tal, det vore toppen för dig. ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) Har provat talböcer och det var bra. ## Comment 11 Author: Titti #0 Din släkt har intressantare yrken än min. ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) Har ju mest båtsmän, kyrkoherde, en och annan klockare, pigor, drängar, bonde och bonddotter... Änkepatronessa = är det en änka efter en patron? Vild gissning. ![Räcka ut tungan](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-tongue-out.gif) ## Comment 12 Author: [Borttaget] Jag läser väldigt mycket ljudböcker och kan verkligen rekomendera dessa det finns ju en hel del numera och för oss med synskador så finns det ett särskilt format som man kan låna via biblioteken som heter Daysi och man kan även lyssna på dessa vi MP3 spelare . För det är ju så att är man van att läsa svartskrit så vill man gärna fortsätta att läsa och då är ljudböckerna ett mycket bra allternativ jag kan varmt rekomendera detta sätt att läsa även för er som har synen i behåll helt. ## Comment 13 Author: leja Det finns även program som läser upp texten på datorskärmen. De borde veta mer om det på synskadades förbund. Jag har själv sett dessa använda på mässor. ![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) ## Comment 14 Author: ambi Det har fascinerat mig hur många olika titlar det fanns inom Statens järnvägar. Det var bl a lokförare, eldare, konduktör, stins, stationskarl, banvaktare, banmästare m fl. Alla som skötte sin del på bangården hade sin titel. Jag undrar om det inte fanns någon som kallades bromsare också? Sedan var de som jobbade i väntsalen, stallet och skötte godshanteringen. Det skulle vara intressant att veta hur många titlar som fanns egentligen.  Inom universitetsvärlden finns det många titlar som försvunnit. När jag började jobba, så titulerades min chef för laborator. Då sa man inte heller du, utan det blev laboratorn, som gällde.  Just inom mitt gebit fanns också titeln prosektor. ## Comment 15 Author: AndersE Jag har sett lokputsare också! ## Comment 16 Author: Alsterolle En liten fortsättning - denna gång från norra Värmland - Filipstad, Färnebo, Brattfors, Gåsborn och Nordmarks församling. Utöver ett stort antal personer i gruvnäringen en del kända och okända? yrken (dödsår efter titel): vandringskvinna 1773, ringkarl 1771, konstingenjör 1814, allmoseman 1792, bergshauptman 1795, ramsnidare 1679, viktualiehandl. 1846, sämskmak.mäst. 1797, mässingmakare 1690. ## Comment 17 Author: AndersE #16 Gissningar: * vandringskvinna - fanns "knallare" då? * ringkarl - är det inte helt enkelt en ringare? * konstingenjör - ingen gissning... * allmoseman - tiggare? * bergshauptman - förman? * ramsnidare - till tavlor alltså? * viktualie = livsmedel? * sämskmakarmästare - vad gör man av sämskskinn? handskar? * mässingmakare - säger sig själv? ## Comment 18 Author: Cheyenne Sämskinnsmakare; då tänker jag på bla förkäden till tex smeder och hovslagare. Kan man ha använt materialet till skor också? ## Comment 19 Author: Alsterolle Hämtat via Google på olika håll:  Var du **ringkarl** så stod du och drog i klockrepet, var du klockare så ledde du psalmsången i kyrkan, hjälpte prästen att ta på sig mässhaken och hade en mängd andra uppgifter i den vägen. "**gruvkonst**" kallades de anordningar som användes för uppfordring av vatten ur gruvorna. Se bla. [Konstgång](http://www.jarnriket.com/bergsman/ramdokument/26-05_konsten.htm "http://www.jarnriket.com/bergsman/ramdokument/26-05_konsten.htm") **Sämskmakaren** gjorde säkert sämskskinn. Tillverkningen var komplicerad och krävde säkert yrkesskicklighet, vilket mästartiteln tyder på. Jag undrar om det var så att arbetarna, åtminstone de i högre befattnningar använde sämskskinn som "[barmskinn](http://www.jarnriket.com/bergsman/ramdokument/26-01_arbetsplats.htm "http://www.jarnriket.com/bergsman/ramdokument/26-01_arbetsplats.htm")". Kanske Svenne har mer information!? ## Comment 20 Author: Solveig Konstmästare var inte svårt för mig, jag var och visade [Polhemshjulet](http://www.norberg.se/turism/PDFfiler/Polhemshjulet.pdf "http://www.norberg.se/turism/PDFfiler/Polhemshjulet.pdf") och konstgången för mina elever förra veckan. ## Comment 21 Author: svenne #19 Inte är jag väl något orakel i frågan men sämskskinn var nog mera ett tunt skinn att polera eller rengöra med. Smederna och arbetarna använde nog ett grövre skinn till sina förkläden, de kallades [förskinn](http://susning.nu/F%F6rskinn "http://susning.nu/F%F6rskinn") eller [slabater](http://62.20.57.210/vla/Nycklar/forsk/ordfor.htm "http://62.20.57.210/vla/Nycklar/forsk/ordfor.htm"), och de var gjorda av grövre skinn som vanligtvis inte  var [garvat](http://sv.wikipedia.org/wiki/Garvning "http://sv.wikipedia.org/wiki/Garvning") utan var ganska naturella. Bif. bild är  från år 1890 från Borgviks järnbruk. Nästan alla har förskinn (av ogarvat skinn) ## Comment 22 Author: Solveig sämskskinn putsar man ju fönster med, det är mjukt och fint ## Comment 23 Author: [Borttaget] Förr hade man byxor av sämsskintror det var på Karl den XII tid och hans karoliner bar detta sämskin används i dag till att torka bilar och andra saker med då det suger åt sig vatten hur det var med byxorna är svårt att säga eftersom vi då inte var med. ## Comment 24 Author: chrissan Åtminstone på Gustaf III tid så satte man på sig byxorna blöta så att de skulle smita åt ordentligt och se snygga ut. Det tar tid för sämskskinn att torka så det var obehagligt. De blev nog rätt blöta även på Karl XII tid. ## Comment 25 Author: svenne Av en tillfällighet hamnade jag i Västerås Domkyrkoförsamlings hfl 1816-1827 (AIa:10 i Ad-online) Här finns i början av hfl ett register över de yrken som finns representerade i längden (bild 5-9 i AD-online). För Er som använder Genline börjar det på GID 2380.25.79500 och i SVAR är det bild-id C0020947\_00010 och framåt. Otroligt roligt att läsa alla dessa yrken som alla fanns i en medelstor svensk stad i början av 1800-talet. Yrken som exempelvis gellgutare, gördelmakare, knappnålsmakare, mältare, slottsknekt, skoflickare, skarprättaredräng, besökare (!), sällskapsdam tillhör det förgångna. Kika själva, jag garanterar Er en liten stunds rolig läsning! Vad gjorde en "enspennare" i staden? (se bilden) ## Comment 26 Author: svenne Jag hittade själv svaret på Wikipedia nyss, _Enspännare var också i äldre tider en beteckning för en beriden soldat. Termen användes senare i överförd bemärkelse för beridna kurirer, tjänare, postbud, vakter etc.; efterhand kom termen även att användas för oberidna lägre betjänte av motsvarande slag. Motsvarade i huvudsak senare tiders vaktmästare._ ## Comment 27 Author: Yred3 Enspännare har jag ingen aning om.  Kan det ha varit en som körde en vagn med en häst framför sig? Men gelbgjutare är guldgjutare. superkarg, tänkte då Cargo, alltså last på engelska. ## Comment 28 Author: AndersE Det finns en ort Västergötland som heter Salpetersjudaretorp... ## Comment 29 Author: svenake Trodde att gelbgjutare var mässings eller bronsgjutare,  men det gällde kanske alla gula metaller?? Finns   Gelbgjuteri i Ystad  och i närheten av Ullared!! Vet fortfarande inte vad visitör var. Eller  karduensmakarmästare?? Fast jag använder kardus  vid bokbinderi  så det kanske var någon form av papperstillverkning det gällde? ## Comment 30 Author: svenne #28 Jo, många platser har namn efter gamla yrken. ## Comment 31 Author: AndersE _Flyttat:_ _#35[![Bild på Yred3](http://www.ifokus.se/Images/User/avatar.gif)](http://yred3.medlemmar.ifokus.se/ "Visa personlig sida för Yred3.")_ [Yred3](http://yred3.medlemmar.ifokus.se/ "Visa användarinformation för Yred3") 10-10-29 12:46 [Hantera inlägg](http://proveniens.ifokus.se/Forum/ManageThread.aspx?MessageId=f0417f88-70f9-4d5d-b5ee-fe7838d69ac6&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup) Svenake, du har alldeles rätt men ordet kommer från tyskans guld och gäller främst mässongsarbeten på 1900-talet. Kardua´nläder(eg. kommande från Córdoba) är sumakgarvat get- eller fårskinn (se Corduanläder). K. benämnes också den vegetabiliskt garvade, glasartade delen av hästhuvudet, de s.k. "spegeln", som användes till sulor och fordom till ovanläder i pjäxor. Corduánläder, karduan eller Cordovan är sumakgarvat, svart eller färgat häst-, får-,eller getskinn med chagrinerad narvsida. C. användes till möbel-, portföljarbeten mm och lär först ha framställts av morerna i staden Córdoba i Spanien (därav namnet). Allt hämtat från Svensk Uppslagsbok, tryckt mellan 1917-1932, vilka alltid funnits i mitt föräldrahem. Helt suveränt med ett gammalt uppslagsverk. #36[![Bild på svenake](http://www.ifokus.se/Images/User/avatar.gif)](http://svenake.medlemmar.ifokus.se/ "Visa personlig sida för svenake.") [svenake](http://svenake.medlemmar.ifokus.se/ "Visa användarinformation för svenake") 10-10-29 14:37 [Hantera inlägg](http://proveniens.ifokus.se/Forum/ManageThread.aspx?MessageId=02334d02-98f9-4683-8717-f816bc6b1bbc&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup) OK -  har också  samma uppslagsbok,  men det står i ett annat rum och jag var nog lite för lat att gå dit och läsa. Mina söner  hade mycket nytta av detta under sin uppväxt  för där stod  massor som inte  fanns med i skolan uppslagsverk  eller på det gryende internet. ## Comment 32 Author: Ronny-K #23 Jag har burit en tidstrogen karolineruniform en gång i tiden. Det var högtidligt värre. Inga problem med strumpor, byxor,väst, halsduk, rock, befälstecken(ringkrage), värja o hatt. Men..skorna. Vi skulle marchera enligt den tidens mane'r, med den tidens kommandon¨Vänster omvänden eder¨osv. Skorna var inte snörda, det fanns ett spänne uppepå, men, det värsta var att båda skorna var raka och trubbiga. Alltså ingen höger resp. vänstersko. Att stampa fram i  karolinermarch med dessa halkiga tingestar fastklämda med tårna var svårt. Men det gick, liksom allt annat när man var några o tjugo. ## Comment 33 Author: AndersE #32 Vilken kul erfarenhet! ## Comment 34 Author: Ronny-K #30 I engelskan har många yrkesnamn också blivit efternamn. Inte lika vanligt i svenskan. Som t.ex. Smith=Smed, Cooper=Tunnbindare, Thatcher=(Halm)Takläggare, Miller= Mjölnare, Baker=Bagare, Butcher=Slaktare, Fletcher=Pilmakare, Cook=Kock, m.fl  m.fl. ## Comment 35 Author: svenake Har  för mej att  Archer = bågskytt  också är ett sådant namn. Mycket gammalt och fick endast bäras av den skickligaste bågskytten.  Dessutom var tävlingar i bågskytte PÅBJUDNA  i samband med högmässan. Är det någon som kan verifiera om detta är korrekt? ## Comment 36 Author: Ronny-K Om namnet Archer är förknippat med någon prestation vet jag inte. Men sökte på [Longbow i Wikipedia](http://en.wikipedia.org/wiki/Longbow) och fann detta om medeltida engelska bågskyttar _¨¨Bows for warfare tend to be much more powerful, with the most powerful bows being the English longbow and the African elephant bow, both of which topped the 900 N (200-pound) at 80 cm (32 inches) mark. Many men in later medieval England were capable of shooting bows from 670-900 N (150-200 pounds)-skeletons of archers have been studied, revealing spur like projections on the bones where their over-developed muscles pulled. However, these men did train daily from a very young age and their lives depended on being able to use such powerful bows.[\[5\]](#cite_note-4) There are modern day examples of men who can draw such powerful bows. Mark Stretton currently holds the world record for shooting a 900 N (200 pound) longbow.¨¨_ Men bågarna användes inte enbart till strid. Ytterligare ett namn-yrke Hunter=Jägare ## Comment 37 Author: Cheyenne #35 Engelska sambon bekräftar att så är fallet, namnet Archer (bågskytt) är mycket gammalt (första kända personen i England med namnet finns i en källa från år 1066) men namnet är inte engelskt från början utan franskt. Eller - med en vidare tolkning - ett vikinganamn. Namnet kom med Normandies, dvs med Normander från Normandie i norra Frankrike. Så i grund och botten skulle man kunna kalla det ett vikinganamn. Normanderna ("nordmännen") var ursprungligen skandinaver som på 900-talet invaderade och ockuperade den del av norra Frankrike som idag kallas Normandie. ## Comment 38 Author: Ronny-K #37 Ja [Gånge Rolf](http://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%A5nge-Rolf) o grabbarna minns man ju från skolans historielektioner. Årtalet, 1066, som du nämner i samband med namnet Archer, är ju också ett intressant årtal, då stod slaget vid Hastings. Den Anglosaxiske kungen Harold stupar enligt legenden för ett pilskott i ögat. ## Comment 39 Author: svenake OK  Då kanske  archer kan härledas till ordet för båge - som i arkeologi. När Rollo fick hertigdömet 911  så tappade  dom sitt nordiska tungomål efter några generationer och utvecklade det som skulle bli den medeltida franskan,  som i sin tur är baserat på medeltidslatin.  De allra flesta vikingar i  Rollos följe lät döpa sej (ibland flera gånger)  och blev sedan mycket aktiva kristna, grundade kloster, deltog i korstågen, drev ut muslimerna från Sicilien och grundade ett Normandiskt rike där.  Dom var aktiva kan man säja! ## Comment 40 Author: svenake Vaccinateuren Skellefteå Landsförsamlin EI:1 (1800-1849) Bild 90 / sid 87 fanns tydligen på  1820-talet. ## Comment 41 Author: svenne En vaccinatör fanns i varje socken. Det var kopporna (smittkopporna) man vaccinerade mot, ofta var det klockaren i församlingen som utförde vaccinationerna. Man ser ju i äldre husförhörslängder att det ofta finns noteringar om att folk hade blivit vaccinerade. ## Comment 42 Author: svenake Jo  jag har sett det innan, -  men aldrig att någon hade det som titel när han gifte sej. Han måste ha varit stolt. ## Comment 43 Author: Pedran2 #14 Hej, Jag ser att du har räknat upp en massa titlar inom SJ. Jag har haft förmånen att vara uppvuxen i en familj med olika arbetstitlar.    t ex   St.insp (stins), tågklarerare?, platsvakt(i och med att  stationen var på väg att läggas ned behövdes endast platsvakt då bara ett par tåg  per dag  stannade), godsutlämnare, banarbetare. växlare, signalist( kanske de skötte om semaforer o liknande? minns ej), eldare (till "tuff-tuff-tågen"). Det finns säkert flera yrkeskategoriet men dessa är vad jag kan komma på. Mvh Elsy ## Comment 44 Author: bengti "Visitörer" och "besökare" var kontrollanter - tullare, sagt till mig av Stig Edenfur. ## Comment 45 Author: svenake Tror att signalister även hade kontroll på telegrafen mellan stationerna. Min farfar som arbetade inom järnvägen i hela sitt liv satt i sin ungdom vid en telegrafapparat.   På järnvägs-stationen. ## Comment 46 Author: svenne Buteljsköljerska - tja, någon var ju tvungen att göra det också. Ur en födelsebok från 1909: ## Comment 47 Author: svenake #14  Bromsare fanns på de tidiga ångtågen.    Längst bak på den sista vagnen på riktigt gamla godsvagnar fanns en liten kur där bromsaren satt.  Han skulle bromsa  på vissa ställen så att inte tyngden av vagnarna tryckte på loket så att tåget hade för hög fart in i kurvor eller på stationer. Om han bromsade för hårt  så bildades gnistor som kunde antända banvallen. Dessutom kunde det bildas en plan liten yta på det runda hjulet,  -  som slog sönder skenorna.  Det gällde att bromsa lagom. Inom engelska järnvägsväsendet så fanns även en "sandman"   som sandade på skenorna under vissa perioder när det blev för halt på skenorna av frost eller höstlöv. ## Comment 48 Author: svenne De här titlarna  (yrkena) har jag hittat i en församlingsbok - tidigt 1900-tal i ett värmländskt brukssamhälle: Arbetare Besättningskarl Boddräng Bodkarl Bokhållare Bruksarbetare Bruksegare Bruksförvaltare Brukskassör Brukspatron Byggmästare Byggnadsarbetare Chaufför Dagsverkare Disponent Eldare Eldvakt Elektricitetsmaskinist Fabriksarbetare Fabriksförman Faktor Flottare Flötare Förvaltare Gjutare Grovarbetare Gårdsdräng Hamnarbetare Handelsbiträde Handelsbokhållare Handlande Hjelpbrytare Hjelpsmed Hopslagare Hyttarbetare Hyttmästare Ingengiör Jernsvarfvare Jernsynare Jernvägare Jordbruksarbetare Kantsågare Kassör Klampare Klensmed Klensmeddräng Kolare Koldragare Kolskjutare Kusk Ladugårdsdräng Ladugårdskarl Lastare Maskinarbetare Maskinist Maskinsnickare Masmästare Mejeripiga Mejerska Mjölnardräng Mjölnare Montör Motorbåtsförare Murare Murarehandtlangare Målare Nattvakt Renhållningskarl Rorgängare Räckare Räcksmed Rättare Skeppare Skogsarbetare Skogvaktare Slaggskjutare Sliperiarbetare Sliperiverkmästare Slöjdare Smed Smeddräng Smidesarbetare Smidesmästare Smältare Smältarelärling Smältsmed Smältvalsare Snickare Snickeriarbetare Snickeriarbetarlärling Stabbläggare Stalldräng Stampare Statdräng Statkarl Svarfvare Sågarbetare Sågare Sågförman Sågställare Träarbetare Trädgårdsarbetare Trädgårdsdräng Trädgårdsmästare Valsare Valsmästare Valssvarfvare Valsverksarbetare Verkmästare Vällare Ångbåtseldare Ångbåtsförare Ångbåtsmaskinist ## Comment 49 Author: svenake Hautboist   =   Oboist Orgeltrampare Hjälmseryd AI:11 (1832-1837) Bild 8 (AID: v20330.b8, NAD: SE/VALA/00136) ## Comment 50 Author: svenake Sämskskinnsmakare  gjorde särskilt mjukt skinn  (vet inte hur) Har för mej att det användes av guldsmeder  som underlägg.  När skinnet blev gammalt återvanns allt guldspån på något sätt. Någon guldsmed som vet mer  . . . ??? ## Comment 51 Author: chrissan Just nu har jag en brännvinsdräng