# ID handlingar Author: EvaMorfi Kan någon säga mig hur man legitimerade sig förr? Jag är född i slutet av 40-talet. Jag tillhör således generation när personnummer infördes med tre kontrollsiffror på slutet. Jag minns inte att jag började använda personnumret förrän i slutet av 60-talet eller i början av 70-talet. Tog fram mitt studentbetyg från 1968 och på det finns bara mitt födelsedatum dag/månad år. Jag minns att jag på 50-talet gick med min mor till sjukkassan för att hämta sjukersättning. Mor hade ett gult försäkringsbesked med sitt namn och födelsedata men inte med något foto. I Danmark är dopattesten viktig. Fick man också i Sverige en dopattest? Jag har letat bland min mors efterlämnade papper men inte funnit någon sådan varken för henne eller mig. Pass fanns ju efter 1917 men ett sådant skaffade man sig väl bara om man skulle resa utomlands. Det var väl inte så många som hade ett pass i byrålådan. ## Comment 1 Author: maltemus jag är född på 70-talet och undrar när svenskarna började med körkort ## Comment 2 Author: EvaMorfi [http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rkort](http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6rkort) enl. denna länk 1906. ## Comment 3 Author: Yred3 Man legitimerade sig genom personbevis från sin församling. Man vet ju också att det fanns rese-pass, när man skulle förflytta sig enom landet. För flera hundra år sedan. ## Comment 4 Author: EvaMorfi Jo, man fick ju flyttningsattest, senare personbevis, men flyttningsattesten lämnade man ju in i den nya församlingen där den blev en inflyttningsattest. Men däremellan? Resepass fanns ju som du säger.  Det var kanske så att man inte behövde legitimera sig så ofta. Anledningen att jag frågar är att jag för en tid sen träffade på en bigamist. En dansk gifte sig med en kvinna i Skåne i slutet av 1800-talet. Sen försvann han. Jag har funnit att han redan var gift i Danmark. Jag vet att danskarna hade med sig en "skudmålsbog", antagligen hade personen inte låtit anteckna i den att han var gift eller så hade han två böcker med olika uppgifter om civilstånd. ## Comment 5 Author: maltemus tack för svaret på körkortsfrågan ## Comment 6 Author: Bjornen Inrikes pass infördes under 1500-talet och fanns kvar en bit in på 1800-talet. Det skulle användas då man reste ur socknen. De som skulle emigrera till Amerika kunde resa via Danmark, där de kunde skaffa sig ryggsäck (dvs. nytt pass med nytt namn och även valfri födelsetid) Flyttningsattester distribuerades från slutet av 1800-talet direkt mellan pastorsexpeditioner via tjänstebrev. Från 1960-talet infördes personakter (lösbladssystem) som skickades till nya församlingen och den gamla församlingen miste all kunskap om personen. Drängar och pigor samt även söner och döttrar behövde något tjänstgöringsbevis eller intyg om deras ärenden, om de vistades för långt hemifrån så att de inte blev anklagade för lösdriveri. Där de var okända för myndigheterna krävdes någon form av intyg eller betyg från föräldrar, arbetsgivare, präst, länsman eller landshövding och anledningen varför de fanns så långt hemifrån. Före giftermål krävdes lysning under 3 söndagar och ett godkännande av bägges fader eller annan manlig släkting. I flyttbetygen fanns alltid anteckning om dess ledighet (för äktenskap). Då någon inte kunde lämna intyg om hinderslöshet krävdes annons i Post- och Inrikes Tidningar. Vanligt för kortare amerikavistelse eller där personen haft flyttbetyget på fickan. ## Comment 7 Author: svenake Hur fungerade gesällvandringarna på den tiden? Det är ju känt att gesällerna vandrade över stora delar av europa. Hade dom någon form av internationellt gesellbrev? ## Comment 8 Author: Bjornen Inrikes pass och utrikes pass. Som gesäll fick de till en början ett tingslov med uppgift om födelseort, tid och föräldrar. Man hittar ibland sådana i tingshandlingarna. ## Comment 9 Author: EvaMorfi #6 Blev lite frågande till påståendet att personakten började användas på 1960-talet. För inte så länge sedan fick jag tillgång till min mormor och morfars personakter. Mormor dog 1958 och morfar 1963. Det jag var ute efter var om min äldste morbror hade blivit adopterad av min morfar (han var inte den biologiska fadern). I morfars personakt fanns inte något barn antecknat, inte ens de biologiska barnen fanns med. Alla barnen var däremot antecknade i min mormors akt. Jag tror att arkivarien sa något om att barn inte antecknades i sin fars akt förrän senare, minns om hon sa något år. Jag kontrollerade nu när vi fick personakter. Det var 1947. ## Comment 10 Author: Bjornen Det kan vara lokala skillnader, men i Enviken slutar församlingsböckerna (A:II) i början av 1960-tal. Det kan hända att församlingsböckerna och personakterna (A:III) fördes parallelt.   För att bli arvsberättigad krävdes att barnen (en period) var antecknade i faders personakt om inte föräldrarna var gifta. Det var barnets skyldighet att få sig antecknad i personakten annars förföll arvsrätten. ## Comment 11 Author: EvaMorfi Tittade på NAD på mina morföräldrars församling. Där finns det personakter mellan 1947-1991 samt församlingsböcker också till 1991. Jag tittade också på Enviken. Även där finns det församlingsböcker till 1991. Personakter för avlidna börjar 1947. Hittade ingen post som bara heter personakter. Jag känner att Sverige under större delen av 1900-talet var ett land med lite lokala skillnader. Saker och ting bestämdes centralt av regering och riksdag. Lokala skillnader kanske förekommer mer idag?