# Strategier till information Author: AndersE Det var rätt länge sedan jag arbetade med att hitta nya personer till mitt släktträd. Istället har jag nästan uteslutande sökt mer information om personer som redan är "på plats". Det betyder bl.a. att jag tittar rätt lite i kyrkböcker. Det är inte alls självklart var man hittar ny information. Här vill jag ta upp en väg som jag tror många forskare missar - nämligen att underlätta för informationen att hitta dig! Jag har valt att bli en ganska "offentlig" person. Jag driver två forum och jag har ställt upp för intervjuer i dagstidningar och radio. Jag har publicerat artiklar olika tidningar och jag har lagt ut det mesta av min släktforskning på en hemsida. Resultatet är att jag inte behöver söka så mycket längre... Två exempel från den senaste tiden: 1. En kvinna besökte min sambo. Ur väskan plockar hon sen några saker som jag kanske skulle tycka var intressanta. Det visar sig handla om ett brev min farfars farbror skrivit. I egenskap av målarmästare har han skrivit ett intyg åt en lärling. För mig var det dels en upplevelse att hålla i papperet han skrivit, dels gav det mig ny information som jag knappast hittat annars. 2. Jag fick ett mail. En kvinna från en förening hade sett att jag på min hemsida hade ett namn på en person som de hittat på ett 100 år gammalt foto. Nu kunde jag hjälpa till med identifieringen och lite bakgrundsfakta och fick samtidigt tillgång till ett nytt foto på min mammas faster som liten. Det finns också exempel på att jag själv hittat intressant information och kunnat förmedla - därför att jag vetat om att en släktforskare forskat på just detta. För mig betyder detta att man som släktforskare har allt att vinna på att "synas" på så många ställen som möjligt - och med sitt riktiga namn och kontaktuppgifter. Samt att man inte ska "hemlighålla" sin forskning utan tvärtom lägga ut den på egen hemsida eller på något av de många ställen där man t.ex. kan ladda upp en gedcom-fil. Dels kan detta underlätta för någon annan, men framförallt gör man det möjligt för en massa spännande information att hitta till en själv. Har ni själv liknande erfarenheter? Arbetar ni med samma "strategi" som jag? ## Comment 1 Author: sonjsbo Det är klart att är man aktiv så syns man mer i medierna. Men bara att finnas på Proveniens så finns man till. För att komma släpande med min gamla Bernhardina igen kan jag nämna att för två år sedan kände jag ingen av hennes ättlingar i Norge. Idag mailar jag med 15 till 20 släktingar i Norge. Upprinnelsen var att en yngre kvinna i Norge sökte sina anor. Inte släktforskande utan bara av nyfikenhet i största allmänhet. Googlade på Engdahl och våra aktiviteter på Proveniens poppade upp och kontakter knöts över gränsen. Nu är det inte så att jag enbart ägnar min tid åt Bernhardina. Jag tittar givetvis också på andra släktgrenar. Men hon har ju fått en särställning här på Proveniens och jag avser att fortsätta med att berätta om hennes avkommor ett tag till. ## Comment 2 Author: torsbo I somras fick jag ett mail från en gosse som undrade varför jag lagt ut hans farmors föräldrars bröllop på Porträttforum? Svaret var att hans farmors mor var kusin till min farmor. Så nu har jag fått se foton som jag inte kände till och han har fått se foton som han inte kände till. Bl.a. ett där hans farmors mors föräldrar är plåtade grävandes i sitt potatisland - kort som jag fått vid ett besök hos släkten i Michigan. Och en trevlig ung släkting på köpet! ## Comment 3 Author: AndersE #1 och #2 Bra exempel, men Proveniens och Porträttfynd är bara två exempel på alla de ställen man kan "synas". Det gäller ju inte bara att synas. Det gäller ju också att man publicerar namn på människor och platser. Det är ju ofta så sökmotorerna hjälper till att knyta ihop två människor med samma intresse. ## Comment 4 Author: mbss Jag har haft enormt mycket glädje av att jag lagt ut släktforskningen på nätet. Vid säkert 3-4 tillfällen har jag fått kontakt med relativt nära släktingar som har kunnat hjälpa mig att identifiera foton plust att de kunnat ge mig nya foton på personer som jag inte haft ansikten på tidigare. Sedan är det säkerligen 4-5 gånger ytteligare då andra släktforskare som varit avlägsna "släktingar" kontaktat mig för att ge mig ytterligare ingångar till forskningen eller för att fråga om vissa personers anor. Hur kul som helst och enormt givande med släkthemsidan! ## Comment 5 Author: AndersE Lyfter upp denna med ett exempel: Min mormor dog när mamma var ett år. Den sidan av släkten har jag naturligtvis kunnat utforska i kyrkböcker lika bra som andra grenar. Däremot har vi inte haft någon kontakt med släktingar på mormors sida och mamma hade inga av de typiska släktminnena - bilder, brev ärvemöbler osv. För några år sedan hittade jag en släkting som hade en liten pappersbild av min mormors föräldrar. Det var allt jag hade. Tack vare mitt letande efter mormors morbror [Hjalmar Hvenström](http://proveniens.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=d605e7b1-b53e-4b32-bbc7-ff384ff884a2&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup) fick jag nyligen kontakt med en släkting - mammas nästkusin. Och igår fick jag ett foto av mormors morföräldrar! Samt en bild av deras hus! Så återigen har jag fått bevis för att det aldrig är omöjligt och aldrig för sent... ## Comment 6 Author: AndersE Måste ta dagens trevliga exempel också... För drygt fem år sedan lade jag in en bild på Porträttfynd. Det är ett porträtt av en av min farfars fars bästa vänner och i kommentaren skrev jag att jag gärna kom i kontakt med mannens släktingar. Drygt fem år senare sitter en man och surfar och hittar bilden. Han är barnbarnsbarn och tog i dag kontakt med mig. Hans far i sin tur är född 1916 och lever ännu. Han minns sin morfar väl och dessutom minns han min farfars far! Riktigt vad denna kontakt skall leda till vet jag inte ännu, men den är ändå ett exempel på vad internet kan leda till. Några rader på nätet för fem år sedan kan knyta ihop människor som aldrig annars träffats. Förhoppningsvis får jag tag i något nytt - en bild, ett dokument, en minnesbild? Spännande och kul! ## Comment 7 Author: Lill-Kisse Håller helt med dig AndersE. Ibland får man napp och kan hjälpas åt med att finna uppgifter, göra bedömningar av sanningshalten i vissa antaganden eller bjussa på någon del av släktträdet, som den andre är på jakt efter. Då känns det bra. Undantag finns och då undrar jag hur sådana tänker. En person blev bestört över att jag kommit in på vissa uppgifter inom hans hemsida. Den skulle vara låst. Han påstod att man inte får publicera släktträd i detalj utan att de nu levande givit sitt samtycke. Hur ligger det till med det? ## Comment 8 Author: AndersE #7 Jag tror det beror lite på vilka uppgifter man har med? Dock är min ambition att inte ha med "nutuda" människor i det material jag lägger på hemsidan. Det brukar jag lösa genom att placera en sådan person i särskild "flock" (DisGen) som jag inte tar med då jag gör html-sidor.