# Dialekter Author: Cheyenne Den här länken har jag haft kul med en stund. Välj landskap och socken. Välj sen vilken talare du vill lyssna på och i vilket ljudformat. det finns en översättning och en transkripstion på det som sägs. Fotona är klickbara för större format. [http://swedia.ling.gu.se/snabbmeny.html ](http://swedia.ling.gu.se/snabbmeny.html "http://swedia.ling.gu.se/snabbmeny.html") ## Comment 1 Author: AndersE Ja, den är kul! ## Comment 2 Author: lisopasi skoj ## Comment 3 Author: leja Kul sida, roligt att de har Frändefors i Dalsland, där min morbror bor idag. Har varit där många gånger. ![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) ## Comment 4 Author: Pudding Detta med dialekter är kul! Ta till exempel ordet "grina". Om jag grinar så flännar jag, det vill säga gråta men grinar man i Skåne så skrattar man. Undrar om "Är du kär i mig ännu, Klas-Göran" hade slagit lika bra om den inte var sjungen på just dialekt... ## Comment 5 Author: blombuketten #5. För mig betyder grina både flina och grina. Det enda som skiljer dem åt är i vilket sammanhang man säger ordet. Fast jag är ju uppväxt i mitten av landet så det kanske beror på influenser från både norr och söder. ## Comment 6 Author: Pudding #6 Visst kan det vara så att det är influenser av både från norr och söder att grina betyder båda delarna för dig. Här kan man säga både grina och flänna om att gråta. ## Comment 7 Author: blombuketten Har lyssnat på en del dialekter och kul var det. Särskilt från Österbotten där min sambo är ifrån. Han har växt upp i Sverige så han har inte den dialekten, men väl hans föräldrar. ## Comment 8 Author: AndersE flänna...???   ;-) ## Comment 9 Author: AndersE Det påminner ju om "flina" men betyder alltså tvärtom? ## Comment 10 Author: Pudding Jo, det påminner om "flina", det har du rätt i men jag vet inte säkert om flänna är en böjningsform av flina. Jag använder ordet flina i den bemärkelsen att jag drar på mungiporna (eller hur nu jag skall förklara det). ## Comment 11 Author: Alsterolle Apropå dialekter: Min mamma var norrländska - från Medelpad. Mina svärföräldrar, svärmor Lisa och svärfar Erik var genuina skåningar från Norra Vram med oförstörd skånska trots över 30 år i Göteborg. Vid ett kalas åtskilliga år efter min och hustruns bröllop överhörde jag ett samtal mellan min mamma och en annan gäst varvid modern yttrade "Ja, Erik är väldigt trevlig! Synd bara att man inte förstår vad han säger". Jag får hoppas att oförståelsen inte var total! Och jag kan bara med tacksamhet erinra min brokiga språkbakgrund:  uppvuxen i Västergötland, många somrar i Medelpad, ett par år på "Varaslätta", ett par år i Göteborg (med skånska influenser enlig ovan), ett par år i Dalsland med siiina iii och slutligen? översköljd i över 20 år av underbar värmländska. Dialekter - dôm ä bra goa! Och familjens anor finns över hela Sverige som framgår av bifogad karta. ## Comment 12 Author: leja Hur har du gjort kartan ? Vore kul att försöka då min släkt verkligen sprider ut sig. Desto längre tillbaka desto fler landskap. ![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) ## Comment 13 Author: Alsterolle Leja! Jag använde bifogade underlag.  Sedan målade jag och lade till text på nytt lager. Jag använder Photoshop, men det går säkert att göra i enklare program typ Paint. ## Comment 14 Author: leja Tack för kartan. Ska försöka göra något med den. ![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) ## Comment 15 Author: mosterMimmi Återgår till överskriften. I dagens Norra Skåne kunde jag läsa det här på dialekt " _Jag bor i ett snapphanehie_ _å insnärd i tistlar och vie_ _kan ej komma väck_ _för nån ha vad fräck_ _en mören å ståled min lie"_ Sedan kom svaren på föregående veckas dialektfrågor. Så hur många kan ni? Paingaboss Paingagrais Paingagalen Planebog Bånkabok Bånkagobbar Bånkalaun Knogavalen ## Comment 16 Author: AndersE Göingedialekt....   ;-) Paingagalen, kan väl vara pengagalen? Planebog, är väl plånbok? Bånkabok, är väl bankbok? Bånkagobbar, banktjänstemän? Bånkalaun, banklån? ## Comment 17 Author: mosterMimmi Jaaa, du är ju duktig på göingemål, du Anders, men du hade väl varit i trakterna många gånger och hört snacket! ## Comment 18 Author: AndersE #18 Njaaaa... Jag lämande ju några. ## Comment 19 Author: Fnalle Jag kan absolut ingen göingedialekt men chansar lite på tolkningen. (Man måste ju våga göra bort sig lite). Paingaboss = Småpengar  Paingagrais = Spargris ## Comment 20 Author: AndersE #20 Ja, spargris måste ju vara rätt i alla fall! ## Comment 21 Author: Fnalle "Knoga" i "Knogavalen" borde vara i betydelsen "spara". Men jag får inte ihop det med valen=valhänt. ## Comment 22 Author: Fnalle Knogavalen=valhänt med sparande=slösaktig? ## Comment 23 Author: christerm Paingaboss = Paingaboss - något annat kan det väl inte heta! Ok, möjligen kan man kalla det för börs, pengabörs. ## Comment 24 Author: Ello "Knogavalen"  kan det vara att man fryser om händerna? ## Comment 25 Author: mosterMimmi Vad duktiga ni är på göingedialekt! Här kommer de rätta svaren som det stod i tidningen Norra Skåne Paingaboss= portmonnä eller pengabörs Paingagrais= penninggräs, en ganska vanlig växt, alltså inte som några trodde spargris Paingagalen= penninggalen är den som är girig och vill ha så mycket som möjligt Planebog=plånbok  Bånkabok=Bankbok  Bånkagobbar=förtroendemän som satt i banken,oftare de lite rikare bönderna, befattningen gick ofta i arv från far till son.  Bånkalaun= banklån Knogavalen= eller knoavalen blev man om man frös om händerna ## Comment 26 Author: Hirit Vad bra att jag hittade hit. Här kan man ha lite gissningar av vad ditt och datt betyder. Här kommer en länk till Jämtskan,där man förklarar hur den är uppbyggd samt historik. [http://web.telia.com/~u63501054/jamska.html](http://web.telia.com/~u63501054/Jamtsk.dialekthist.html) Man kan nästan säga att Jämtskan är ett språk i sig(om vi bortser att vi hört till Norge)och i jämtskan finns flera olika dialekter,varav jag pratar Offerdalsmålet - kanske inte lika utpräglat som de äldre t.ex. min far gjorde. Men jag använder dock dubbla vokaler, t.ex. stään, vään. Vad betyder detta? "N Olle i Åsom va sne i ryggja (uttal: ryddja) å de komme seg ta att han skaut opp n eein akshlnfjela nårr han gjekk. Å fast han va gammalstreik sa tykt'n om stårsan. Så fort han komme at, vill'en gärna klip dom i rava hell gje dom n kluss." Nu får jag tänka efter......... ## Comment 27 Author: ambi Nejmen detta var svårt! En Olle I Åsom var sned i ryggen och det kom sig att han sköt upp ena axelbladet när han gick. Och fast han var gammalpojke så tyckte han om kvinnor. Så fort kom åt ville han gärna klippa till dem på skinkan eller ge dem en ..... Nu har jag gissat lite också :-) ## Comment 28 Author: chrissan Ge dem en kluss måste betyda "ge dem en kram" åtminstone om man jämför med nordnorsk dialekt ## Comment 29 Author: Bjornen När det gäller dialekter som är språk då är det Ulum Dalum. Men det finns en ännu äldre älvdalsdialekt som inte många begriper någon ting av. Det är ungefär det språk som talades för drygt tusen år sedan. I skrift förstår jag något enstaka ord. Min dialekt är trâst sör ôm Dâlmålô. Jag brukar dela in min dialekt enviksmålet i 3 olika dialekter bland drygt 1500 invånare. Jag har den förmånen att jag har en äldre dialekt än både mamma och pappa hade. ## Comment 30 Author: Hirit **Nästan rätt Ambi,så gott som  rätt fast  rava betyder rumpan (arslet) Det finns ord i norskan som är likadana som i Jamskan, Chrissan men de kan tydligen betyda olika ibland vad jag kan förstå så då kan det nog bli roligt värre eller tvärtom kanske....** akshlnfjela, -fjala, -fjöla - skulderbladet kleip, kläp - nöp kluss - dask ## Comment 31 Author: chrissan Aha, en dask. Ja då blir det roligt värre! I just Norge har man ju bevarat dialekterna, det är tom tillåtet att skriva på dialekt. På min arbetsplats fanns det 14 olika dialekter och inte så många fler anställda (utom svenskar, tyskar m fl). En populär lek på kurser, för att lära känna varandra, var att rita en norgekarta på golvet och så fick alla ställa sig på sitt område samt ge prov på sin dialekt. Man talar alltså ofta och gärna sin dialekt och det var inte ovanligt att höra "Snakker du ikke norsk da?" när norrmännen inte förstod varandra. Det blev lite förvirrat när jag skulle undervisa på svenska (nåja halvnorska) men upptäckte att jag ju var analfabet, jag kunde inte stava. Studenterna förstod inte så bra svenska, de var mest samisk- och kvänisktalande, norska var deras andra eller tredje språk. Dessutom talades det inte den norska vi är vana att höra. Man har ju en språklag dessutom, så en som hade nynorsk som modersmål hade rätt att få skrivningar på nynorsk, jag skrev dem på svenska, som översattes till bokmål, som översattes till nynorsk Sedan var det bara att be en stilla bön att inte samer och kväner skulle kräva skrivningar på sina språk, de hade rätt till det. Men vi hade riktigt roligt och alla hjälpte till så vi förstod varandra till slut. Mitt favoritord på norska: Böttekott, det undrade jag länge över. ## Comment 32 Author: ambi Hum, vad kan Böttekott vara? Kott kanske betyder en liten rund knubbig sak? Men Bötte? Smör? Då gissar jag på smörklick! :-) ## Comment 33 Author: chrissan Nix, det står på en del dörrar på universitetet och andra byggnader. ## Comment 34 Author: ambi Kansli? Förråd? Toalett? ## Comment 35 Author: Hirit Böttekott vad kan det vara? Bytta men vad har en kott med den att göra och vad betyder kott.(om man nu ska översätta var för sig) Annars finns det städskrubbar i alla byggnader där man kan vistas normalt,att ställa in den där byttan i. Städskrubb. trâst sör ôm Dâlmålô vad kan de vara\`tråst går jag bet på men sör betyder nog söder så det kan ju var ? söder om Dalmålö - ja ,det måste vara en plats givetvis. Om man klickar på länken som står längst upp så kan man lyssna på de dialekter som finns med,där finns  älvdalsdialekten med. Ja, den låter urgammal men även om jag bara förstår några enstaka så tycker jag det är roligt och intressant att lyssna på. Det gäller bara att den yngre generationen får lära sig och föra dialekten/erna vidare så de inte glöms bort.Här kommer man direkt på Älvdalsdialekten/målet.  [http://swedia.ling.gu.se/Svealand/Dalarna/Alvdalen/om.html](http://swedia.ling.gu.se/Svealand/Dalarna/Alvdalen/om.html) [http://swedia.ling.gu.se/Svealand/Dalarna/Alvdalen/ow.html](http://swedia.ling.gu.se/Svealand/Dalarna/Alvdalen/ow.html) ## Comment 36 Author: Cheyenne Tror Hirit har rätt; Städskrubb om man googlar lite på den norska stavningen , BØTTEKOTT ## Comment 37 Author: chrissan Och det tog flera år för mig att komma på! ## Comment 38 Author: Bjornen trâst = strax eller nära Kluss för mig = kluns. En plumsstång har en kluss i toppen. Det lär jag väl översätta också förstår jag. En plumsstång användes när man slog varp. Dvs. när man försiktigt la ut nät i ytterkanten av en vik och sedan nätet/näten var utlagda tog man ösja (ekan) och plumsade med stången för att skrämma fiskemn på näten. Klussn var oftast en björkknosa som man satt fast längst ut på stören. Jag har stes och på jämtska heter det störis. Vad är det ? fjol (lite rest av diftong i uttalet) = bladet på lieorvet. fjöl = öppningen i dasset Vi kan väl ta den här meningen på enviksmål. "Ä pä vâ så skiitâls i lådinijin." Översättning tack. I högsta grad aktuellt nu. Brätsjebôtsjên = ? (det finns tre alternativa betydelser) är väl också aktuellt eller varit och blir. ## Comment 39 Author: leja Kul med dialekter, men jag tycker även det är kul med språk. Så jag tänkte berätta en historia. På -80-talet arbetade jag extra på långvården. Där hade vi en gammal dam från Iran som var senil. Så hon förstod inte vad vi sa och vi förstod inte henne. Hon förstod enklare ord på franska, men det är inte många som kan franska. Men hennes son, som hade tagit hit henne till Sverige, för att ta hand om henne. brukade komma på besök och när han kom så frågade en i personalen vad hans mor pratade om. Svaret blev att det visste han inte. Så vitt han förstod pratade hans mor en dialekt eller språk från något av bergsområdena(det finns många bergsbyar och många små språk områden i Iran). Men hade troligen flyttat till Theheran och lärt sig persiska. Antingen för att hon gift sig med hans far. Sen hade hon alldrig pratat något annat språk, förutom franska. Så ingen av hennes barn visste något annat än att hon var från Theheran, först när hon blev senil och började prata ett för dem okänt språk, kom det fram att hon var inflyttad. Så det var en historia som fick mig att bli intresserad av min släkt, för tänk att inte ens veta var ens mor är född. ## Comment 40 Author: Bjornen Skrämde jag bort alla med mina dialektord ? Det går väl att gissa annars måste ta fram flera. ## Comment 41 Author: Hirit störis vet jag inte just nu."Ä pä vâ så skiitâls i lådinijin." Den var svår,kan inte gissa... nää nu får du översätta. Är det ingen som gjort någon ordlista över Enviksmålet. Bo Oscarsson här i Jämtland har gjort Olboka över Jämtskan.  "Je tog på meg na værmt på fåttran a gikk på bua a kjöfft flässje, man de va na mest feita på din." ## Comment 42 Author: Bjornen Jo nog finns det ordlistor på enviksmål alltid. En första finns med i ordlista för Dalabergslagsmålet och en andra handlar om enviksmålet. Den tredje har jag själv gett ut, samtidigt som mormors katta på enviksmål. Störis eller stes kan jag väl avslöja är en särskild byggnad. "Ä pä vâ så skiitâls i lådinijin." Väntar jag lite till att avslöja. Sen har brätsjebôtsjôn = kan vara tre olika djur ## Comment 43 Author: svenne Här finns ett trevligt "potpurri" av svenska dialekter. Följ med på en 10-minuters dialektresa genom Sverige. [Länk](http://www.youtube.com/watch?v=TKbf1ZIBjs8) ## Comment 44 Author: Cheyenne Kul, men nu glömde de Stockholm igen ![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Undrar vad farbrorn från Överkalix pratade om? ![Obestämd](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") ## Comment 45 Author: svenne Stockholm"ska" är väl ingen dialekt, den går väl under "riksvenska"? Överkalix, ingen aning, värre än nordvärmländska. ## Comment 46 Author: Cheyenne #46 \*Fnyyyys\* Du måste ju ha hört en riktig söderkis, du som har bott på Söders höjder. ## Comment 47 Author: svenne Det var så längesedan jag bodde där så jag minns inte riktigt...![Skrattande](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 48 Author: Cheyenne Ja, ja! Jag tycker gott de kunde ha haft med "Stockholmska" så att alla får höra **HUR** svenska språket **SKA** låta. ![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 49 Author: AndersE #49 Host, host.... ## Comment 50 Author: Cheyenne #50 Ja!? "Den spanska reven rev en annan rev" heter det juuu! ## Comment 51 Author: svenne Rekor, såna man eter.. Maneter?![Skrattande](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 52 Author: Cheyenne ![Skrattande](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Jag hade en underbar arbetskamrat en gång i  tiden. Han skulle aldrig på "Nätverksmöte" utan "Neeetverksmöte" ## Comment 53 Author: Phryxe Vet inte om det förekommer nån annanstans än i (östra) Dalsland att man har adjektivändelsen -ete istället för -ig, ex. jönete, stönete, jålete etc. Man kan ju misstänka att det kommer från norskan. ## Comment 54 Author: Bjornen Mina adjektivändelser är -ug med stark betoning på ändelsen t.ex. tokug. I min dialekt har vi många olika vokaler med många variationer mellan o, ö ô, a, ä, â och å men även i , ii, y. Vi kan ta meningen : Ô ä e ö i e å, å i e â å ä ô å e ö. ## Comment 55 Author: Solveig Och det är en ö i en å, och i ån är det en ö och en ö. ? ## Comment 56 Author: Bjornen Det är en ö i en å, och i en annan å är det också en ö. ## Comment 57 Author: AndersE ![Skrattande](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 58 Author: Cheyenne #54 Du skriver _"i Dalsland har man adjektivändelsen -ete istället för -ig, ex. jönete, stönete, jålete etc."_ Med adjektivändelsen -ig skulle det alltså _egentligen_ vara jönig, stönig och jålig...! Ja, men dåååå förstår jag ju orden \*not\* ![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 59 Author: svenne Här i Värmland får vissa substantiv ändelsen "-ing". Till exempel: \-Jag har varit ute på jaging. (Jag har varit ute och jagat). \-Jag har hôllt på mä gräsklepping (Jag har klippt gräset). \-Han bruker hôlls mä meting (Han brukar meta). ## Comment 60 Author: Phryxe #59 Nja, glöm det där med -ig till de orden. Det enda jag säkert minns betydelsen av är stönete = envis (tjurskallig). En stöne är en envis person. Möjligen är jålete = fånig och jönete = tjatig. ## Comment 61 Author: Cheyenne #61 Jasså, du menar så. Ja men då är jag med! ## Comment 62 Author: Anna-hfg Nyss hemkommen från Härnösand. Det var ett riktigt _mistekru,_ både släktforskningsvis och affärs-/restaurangsvis. Fast inget _hie._ ## Comment 63 Author: Ronny-K #32 Ett annat favoritord på norska..Rumpetroll. Trodde de drev med mig när jag hörde det första gången. ## Comment 64 Author: chrissan Jag säger bara: Bøttekott! ## Comment 65 Author: [Borttaget] Det är jättekul med dialekter,men tråkit nog så håller dom på att förssvenskas och ett stycke kulturarv glöms bort. Så fortsätt att prata dialekt för det gör jag,även om folk står som ett levande frågetecken. så kan man ju översätta utan att skämmas för dialekten. ## Comment 66 Author: Ronny-K Ett skånskt dialekt / slangord: Lasatag (har med bil att göra).![Glad](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 67 Author: Cheyenne #66 Jag tror att man måste göra skillnad på uttal av ord (baserat på varifrån man kommer) till rent dialektala ord. Som ett exempel; Min mormor var Gotländska. Hon talade i mina öron rikssvenska medans andra sa "är din mormor från Gotland?". De hörde det på dialekten. Jag var väl lite "hemmadöv" och hörde inte dialekten. MEN, mormor använde ibland gotländska ord. Vissa förstod jag såsom "sårken" vilket är pojken,"duri" = dörren, "töisi", vilket betyder tösen eller flickebarnet. Andra ord stod jag som en flaskhals och gapade åt och där fick mormor översätta. ## Comment 68 Author: [Borttaget] Då säger jag: Törrfuruvedagock.![Skrattande](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 69 Author: AndersE #69 Torrfuruved - vadå? ## Comment 70 Author: [Borttaget] Det är en Hackspik. ## Comment 71 Author: Cheyenne #67 Lastbil?? ## Comment 72 Author: AndersE #71 En agock är en hackspik? Och den gör man av ved från torrfura? ## Comment 73 Author: Ronny-K #69 Torrfuruvedsstock? ## Comment 74 Author: [Borttaget] ![Skrattande](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Det är så att hackspikar gärna trivs att hacka i torra träd. ## Comment 75 Author: AndersE #74 Aha en agock är en hackspik och en Törrfuruvedagock är en speciell hackspik för att hacka i torrfuruved... ## Comment 76 Author: chrissan #67: Bärgningslina? ## Comment 77 Author: Cheyenne #75 \*fniss\* fast det _egentliga_ korrekta ordet skall väl ända vara hackspett? Hackspetten kallades nämligen också i äldre tider för gyllenränna, hackspik och trärännare. ## Comment 78 Author: Ronny-K #72 & 77 Lasatag = Sufflett till en cabriolet. ![Glad](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Lasa/ lase=kläder,tyg, trasa Tag=Tak ## Comment 79 Author: Ronny-K #64 [Rumpetroll](http://no.wikipedia.org/wiki/Rumpetroll) = grodyngel ## Comment 80 Author: Cheyenne #79 Jag var ju inte ens nära! Och jag med en skånsk morfar....! ![Skäms](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") Vissa dialektala ord har ju också fått nationellt genomslag. T ex säger vi idag att vi ska "göra oss av med lite bråte". Bråte var från början ett småländskt ord som betyder just skräp. ## Comment 81 Author: Ronny-K #81 Min Farfarsfar (f1838 Närke) tyckte illa om skollärarinnor av någon anledning. Han sade ofta enl. min far: "Gamla lärarinnor o sådan där bråte"![Glad](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 82 Author: Ronny-K #82 Samme man hade ett  dialektalt uttryck från sina hemtrakter, Tiveden. "När de norsar i Uen" = När Norsen lekte/gick till i sjön Unden på våren. ## Comment 83 Author: Bjornen Brôt eller brôtâ blev det ibland under flottningen. ## Comment 84 Author: Cheyenne Sevärt på SVT; ["Svenska dialektmysterier"](http://svtplay.se/t/113542/svenska_dialektmysterier) Och jag ska be att få poängtera att i avsnitt 4 avhandlas "Stockholmska". ![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Del 1 - "I det första programmet förbereds tittarna inför den kommande resan genom några av Sveriges olika dialekter". Del 2 - "Norrland. Programledaren Fredrik Lindström reser till Blattnicksele, ett litet samhälle i Lappland." Del 3 - "Skåneland. Enligt många undersökningar betraktas skånskan som Sveriges fulaste dialekt." Del 4 - "Stockholm. Hur pratar egentligen en stockholmare? Är det som kisarna i gamla svenska pilsnerfilmer, som bratsen på Stureplan?" Del 5 - Dalarna (tror jag, avsnittsinformation saknas) Del 6-8 - Ej annonserat vilka dialekter som ska avhandlas. (Vill poängtera att avsnittsinformationen är hämtad från SVT's hemsida och inte är min personliga uppfattning) ## Comment 85 Author: Cheyenne Ber att få putta upp inlägg #85 och programmet "Svenska Dialektmysterier". Nu har även avsnitt 6 ch 7 visats. Se ovanstående länk till programmet. Del 6 - "Västkusten. Glada väst. Varför är människorna så roliga och glada i Västsverige? Är det dialekten i sig eller personerna som bor där som är roliga? Vad är hönan och vad är ägget i Sveriges lyckligaste landsända?" Del 7 - Mälardalen med b.la Eskilstuna och Örebro, dvs gnällbältet. I Mälardalen låter folk missnöjda. Men är de verkligen det? Programledare Fredrik Lindström träffar en gnällig men positiv skönhetsdrottning och hetsar städerna Eskilstuna och Örebro mot varandra." ## Comment 86 Author: sonjsbo På bästkusten har vi väl lite av norskan "O ja da." över oss. Men som tonåring kom jag till Arboga (60 år sedan nu) och fick höra flickorna säga "Uj uj uj va träligt." Annars går det en historia om turisten som besökte Örebro. "Vackert väder i dag." säger han. "I da ja" svarar en gnällande örebroare. ## Comment 87 Author: Fornöga **2024** Långt senare har AI kommit in i våra liv, men vissa dialekter tycks vara en svår nöt för den nya tekniken. [😏](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-lar-sig-ai-skanska-forstar-inte-att-det-ar-svenska) ## Comment 88 Author: Carmarino #88: Skånska är inte lätt. 😁 ## Comment 89 Author: Fornöga #89 Men nu min själ... [😊](https://www.sverigesradio.se/artikel/nu-ska-ai-kunna-forsta-johan-glans-och-andra-skaningar)