# Munktorps kyrka
Author: chrissan

I går åkte vi på vår stadiga veckoutflykt, hundrehab i Strömsholm. För att variera vägen tog vi av från E18 vid den mycket tråkiga korsningen vid Munktorp. Efter en liten slingrig väg över fälten kom vi fram till en idyll. Munktorps kyrka! Jättestor, hur stor var egentligen församlingen som redan 1560 (enligt skylt) hade möjlighet till en sådan kyrka? Vad fanns i socknen som motiverade den?

Ännu finare var nästan gården mittemot (Prästgården?), helt o ca 1600-tal original, tre våningar i rött trä.

Är det någon som vet något om Munktorps socken och kyrka?

## Comment 1
Author: Cheyenne

Det här är väl den gamla prästgården som idag inhyser ett ekologiskt lantbruk. Är det kyrkan man ser på bilden till höger på förstasidan?

[Prästgård](http://www.munktorpsprastgard.se/)

## Comment 2
Author: chrissan

Ja det är kyrkan. Då är det röda huset inte prästgården?

## Comment 3
Author: Cheyenne

Hade Munktorps församling både en Komminister och en Kyrkoherde år 1890?

Sv. Befolkning 1890:

Dofsén, Nils  
**Komminister**

f. 1859 i Floda (Kopparbergs län, Dalarna)

Ogift man, ensam i familjen

**Komministergården**  
Munktorp (Västmanlands län, Västmanland)

..........................................................

Och sen Kyrkoherden som var bosatt med hustru och barn i Prostgården:

Ekblom, Johan Erik  
**Kyrkoherde**

f. 1843 i Kila (Västmanlands län, Västmanland)

Gift man, far i familjen

**Prostgården**  
Munktorp (Västmanlands län, Västmanland)

## Comment 4
Author: Cheyenne

#2 Få  Prästgårdar används ju idag som boställen för församlingens präst så det kan mycket väl vara gamla Prästgården.

## Comment 5
Author: chrissan

Aha, då var det prostgården jag såg - förstås. Prosten bodde ståndsmässigt:

"Sydost om kyrkan står Munktorps prostgård med nuvarande utformning från sent 1700-tal. Prostgården är skyddad som byggnadsminne och sägs bl.a. vara en av de första byggnaderna på den svenska landsbygden, som målades med Falu rödfärg."

## Comment 6
Author: Cheyenne

Verkar stämma med kartan där både kyrkan och Prästgården är utmärkta.

[Karta](http://infovisaren.lantmateriet.se/projekt/koping/InfoVisaren.asp?prodnr=2&dbkey=3yqfs4w4e5&zoom=2030&symbol=ja&cprgt=nej&text=Munktorps+kyrka&synligalager=0000000000000)

## Comment 7
Author: Cheyenne

Det är verkligen en stor kyrka. Från webben:

"Munktorps kyrka är egentligen två kyrkor. Davidskyrkan, med namn efter Västmanlands och Munktorps apostel som är byggd på 1000-talet, och Stora kyrkan som är byggd i etapper från 1200-talet till 1500-talet. **Med sina 70 meters längd och tre skepp är kyrkan en av vårt lands största landskyrkor.**

Davidskyrkan  
Den äldsta delen av Munktorps kyrka är den så kallade Davidskyrkan längst i väster, framför det kraftiga tornet. Den består av ett långhus med lägre och smalare kor, avslutat med absid. Ovanpå koret har tornet sin plats, varav namnet på denna så kallade Östtornsgrupp av kyrkor uppkommit. **Det nuvarande tornet förefaller oproportionerligt stort i förhållande till Davidskyrkan.** Det är troligt att det tornet kommit till i etapper."

## Comment 8
Author: Cheyenne

Och Kyrkoherden Johan Erik Ekblom med hustrun Emilie Vilhelmina Gustafva  
Boëthius, f. 1848 i Rättvik (Kopparbergs län, Dalarna) ligger begravda på Muntorps kyrkogård.

Ekblom, Johan Erik  
f. 28/4 1843

Död 8/10 1921  
Begravd 14/10 1921

Munktorps kyrkogård, kv. A, nr. 2037-2039 (kista)

\---------------------------------------

Ekblom, Mimmi Emilia Wilhelmina G  
f. 29/9 1848

Död 22/8 1922  
Begravd 28/8 1922

Munktorps kyrkogård, kv. A, nr. 2037-2039

## Comment 9
Author: Solveig

Jag läser just nu Det medeltida Dalarna och Västmanland av Jonas M Nordin. Där står det en hel del om Munktorps kyrka och S:t Davidskulten.

Munktorps kyrka var en populär vallfartsort från 1400-talet,  En mängd ristningar i träet i porten ut mot vapenhuset. "Här har medeltidens människor ristat in sina bomärken som bevis för sina besök i kyrkan. Bomärkena visar att det primärt var människor som inte var läs- och skrivkunniga som valfärdade till kyrkan, vilket visar på en stark folklig förankring."

Han talar även om att flera drag i davidslegenden har skapats av historieförfalskaren och tillika prästen i Munktorp, Nils Rabenius. Denne tjänade även pengar på förfalskade sigill och dokument.
