# Var och på vilket sätt växte du upp?
Author: ambi

Jag tycker själv att jag växte upp i en bra tid på 50-60-talet. Mamma var hemma. Det fanns inga krav på märkeskläder och dyra semestervanor. Man behövde inte ha en massa utbildning för att få jobb.

Det verkar inte lika lätt för barnen idag.

Hur och på vilket sätt växte du upp och berätta gärna under vilket årtionde?

Har du flera alternativ, så välj det, där du var mest.

## Comment 1
Author: leja

Verkar som om jag inte passade i någon kategori. Med två aktiva föräldrar och inget dagis. Så på något vis klarade de av det. Med hjälp av mormor och morfar och ett ständigt pussel. "Om jag är borta då kan du vara hemma?"

Min far var bonde först och mamma hemma. Men sen blev min far tvungen att byta jobb(pga av ryggskada). Då jobbade han på ungdomsvårdskola. Så det var varierande tider. Min mor började med att jobba hemifrån och sen deltid. Men de var båda aktiva fritidspolitiker. Så på något sätt löste de det hela. Men både min bror och jag upplevde det som om min mor var på sammanträde en stor del av vår uppväxt. Fast visst fanns det en tillgång till båda mina föräldrar och de var mycket involverade i allt jag gjorde.

## Comment 2
Author: AndersE

Jag är född 1960 med två yrkesarbetande föräldrar. När jag var liten hade pappa affär. Mamma var sjuksköterska, men genom att hon jobbade nätter och helger fick de ihop det. Jag vet inte riktigt när hon sov... Det var väl de gångerna vi barn var hos mormor/morfar eller farmor/farfar.

Det påminner faktiskt en del om hur mina två yngsta barn har det. Jag och min sambo jobbar båda men genom att anpassa arbetstider och genom att gå ner i arbetstid får vi det att gå ihop så att någon nästan alltid är hemma och med ett minimalt barnpassningsbehov.

## Comment 3
Author: chrissan

Jag växte upp i tjänstebostad på en växtförädlingsinstitution på Ultuna. Mamma var hemma de första 10 åren cirka, men började  sedan jobba hos min far. De arbetade på samma plats som vi bodde på så vi barn sprang ut och in på deras jobb. Annars hade vi nog inte sett mycket av pappa som jobbade jämt. Vi hade samma telefonnummer som institutionen så vi fick lära oss att svara på tjänstesamtal tidigt. Hela personalen blev som en utökad familj. Vi hade många utländska kollegor till min far som bodde hos oss så det var internationellt.

Middagssamtalen rörde sig oftast om forskning, det var mer forskningsmiljö hemma än vad det är på mitt nuvarande jobb på universitetet. Våra semestrar bestod av resor till kongresser, familjen bodde i tält och pappa var på kongress. Eller också reste vi runt och samlade in olika gräs-sorter eller klöversorter. Vi har suttit i många dikeskanter och lagat mat på primuskök medan pappa letade växter.

En gång på 60-talet åkte vi till en hyrd stuga på Bornholm, mamma hade satt ner foten och ville ha en riktig semester. Pappa glömde sina "pek" (vetenskapliga skrifter) och var olidlig i 2 veckor, det pratade vi om i hela hans livstid. Han hade inget at göra, tänk vad han hade uppskattat bredband och internet om det hade funnits.

## Comment 4
Author: Cheyenne

Jag valde #1, dvs "Jag växte upp med en hemmavarande mamma/pappa". Det var den som stämde bäst in då min mamma var hemma t om jag var 11 år då hon började yrkesarbeta igen. Pappa arbetade och mamma var hemma. Pappa var borta under  veckorna. Han for iväg söndag kväll eller tidigt måndag morgon och kom hem fredag kväll eller tidigt lördag morgon. Han var försäljningschef med stora distrikt att besöka.

Jag är född 1969 och minns mycket väl när jag började skolan 1976. Hälften av klassen bestod av elever vars mödrar var sk hemmafruar. Andra hälften av klassen hade, innan de började skolan, gått på dagis. Minns att jag tyckte så synd om dessa klasskamrater som hade en mamma som arbetade. Själv hängde jag ju mamma i kjolen. Vad jag inte visste då, år 1976, var att denna rättighet och strid för kommunala daghem hade försigått under en mångårig kamp för att kvinnor också skulle kunna ta sig ut i arbetslivet.

Mina egna barn har gått på dagis!

## Comment 5
Author: AndersE

#3 Lite annorlunda...

## Comment 6
Author: ambi

Jag glömde ju att lägga in dagmamma, men det får väl samsas med dagis.

#3 Jag kommer ihåg en brättelse från mitt jobb, om vår professor, som skulle ut och ro med sina söner. Vad gjorde han? Jo, han satt också och läste något, som hade med jobbet att göra, säkert pek.

## Comment 7
Author: chrissan

#6 Det låter som min pappa ![Skrattande](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 8
Author: ambi

#7 Det var säkert inte alls ovanligt att forskare satt och läste pek på semestern. Kunde de någonsin koppla bort jobbet?

Hum, forskare, som forskare, kanske vi är likadana?![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 9
Author: Cheyenne

Forskare är forskare. Min sambo minns inte sin far då hans far valde att lämna fru och barn när min sambo var liten men han har fått berättat för sig att hans pappa stängde in sig på sitt rum hemma och kunde sitta och grubbla över ett matematiskt problem veckor i sträck. Han var professor och forskare inom matematik.

## Comment 10
Author: ambi

#4

Min son är ju närapå jämngammal med dig, kanske ett halvår yngre (för jag har för mig att det ska fyllas jämt snart, eller  är det bortgjort?![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört"))

Han började vara på dagis när han var 10 månader. Det var behovsbeprövat, d v s de berodde på föräldrarnas inkomst om man fick in barnet på dagis eller inte. Så det var säkert, som du säger att kanske hälften av barnen, som då började 1:a klass hade varit på dagis eller haft dagmamma.

Jag minns att någon gång, när jag skulle iväg med sonen tidigt en vintermorgon till dagis, så mötte jag vaktmästaren i vår bostadsrättsförening som sa "stackar\`n!". Både sonen och jag var morgonpigga av oss, så jag tyckte det inte det var något problem att släpa ut honom i vintermörkret.

Nu många år senare, så brukar jag faktiskt ha tänkt likadant, då jag sett mammor (för det mesta) fara iväg tidigt kanske i snöyra och mörker till dagis med barnen. "Stackarna!"

## Comment 11
Author: Cheyenne

#10

I will hit the big four zero, dvs 40, om exakt 3 dagar! ![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

Ja, att ha barn på dagis innebär ju ofta tidiga mornar. Under alla år jag hade mina barn på dagis så stod vi och hängde på låset kl. 7 på morgonen då dagiset öppnade. Lämnade barnen, pussade, kramade och vinkade adjö! Rusade iväg och tog bussen vid 7.20 för att vara på jobbet vid 7.45. Då kunde jag gå för dagen strax före 16.00 och hämta mina pärlor. Men sambon hämtade och lämnade också så vissa dagar var betydligt kortare för barnen.

## Comment 12
Author: chrissan

Grattis i förhand!

## Comment 13
Author: Cheyenne

#12 Tack! Känns hisikligt bra att fylla 40. Det tyckte jag även när jag fyllde 30. Var redan då mor till två barn och 30 ingav "mer respekt" som mamma.(Alla tyckte att jag var sååååå ung då jag blev mamma. Fnyyyys säger jag! Jag var 26 och 28 år).

## Comment 14
Author: Richswe

Växte upp med min mamma hemma. Hon fick ganska tidigt i sitt liv problem med kroppen. Nerver i kläm, svårt att lyfta osv. Detta är problem som hon fortsatt har. Och jag som den trevliga och snälla sonen kör än i dag med henne och handlar och hjälper henne att bära var och varannan dag.

Och min pappa som arbetade och slet. Han har alltid jobbat mycket. Grovarbetare av alla det sorts slag. Men även en omgång som ordförande för bl.a Hyresgästföreningen, så lite pappersskyffling med. Dock har han fått börja lida för det hårda arbetet nu.

Problem med hjärtat. Ischias. Svåra smärtor i rygg och fötter. Man lider varje gång man ser honom när problemen har blossat upp. Och detta i en man som endast nästa månad fyller 60.

Men jag hade det bra. Vi hade under vissa perioder skralt med pengar, men vi hade alltid mat på bordet. Vi kunde kanske inte alltid unna oss lyxvaror men vi var ganska tidiga med att skaffa oss en dator. Man kunde hitta på så mycket med den mer än att spela enkla grafiska spel och programmera enkla koder.

Kanske inte det lättaste att lista ut men jag är född på 70-talet!

## Comment 15
Author: Babzan

Jag var på dagis eller som det då kallades "barnkrubba" på 1950-talet. Vi hade långt till dagiset, vi bodde i ena ändan av stan och dagiset låg närmare andra ändan, så för att ta oss dit, min mor och jag, åkte vi buss. Bussresorna har jag inget minne av men däremot så kommer jag ihåg när vi på hemvägen gick genom stan och gjorde våra inköp, slaktaren, fiskaffären där det rann vatten i fönstren och leksaksaffären den låg nästan längst bort. Busshållplatsen var precis i närheten så även om vi inte gick in i leksaksaffären så kunde jag få titta i skyltfönstret medan vi väntade. Dom hade så fina dockkläder.

Min mor har alltid arbetat så när jag började skolan blev det några timmar jag skulle vara ensam men jag hade en kamrat som jag alltid gick till. Vi var också klasskamrater så vi hade sällskap till och från skolan och det var lång väg vi hade. Vi måste åkt buss men jag har inget minne av det men jag kommer ihåg att, vi åtminstonde ibland, gick hem och det tog sin tid. När jag var i 10-11 års ålder flyttade vi lite närmare skolan och någonstans där kom även skolbusskorten.

Min far var ganska mycket frånvarande i min barndom men semestrarna var han med på. Bil-och tältsemestrar. Jag har minnen av att det kunde bli ganska vått, tälten höll inte så bra för vätan eller så gick bilen sönder. Ibland fick det bli pensionat när tältet var dyblött. Så här i efterhand så var det allt ganska roligt!

#13 Grattis, och sedan kommer 50 ..... ännu bättre!

## Comment 16
Author: chrissan

#15 Det känner man igen, regnet på tältsemestrarna. Ett litet grönt tält utan förtält för 5 personer. Gissa om vi bråkade, bröderna och jag. Dessutom 3 barn i baksätet på en Volvo Duett hela dagarna.

## Comment 17
Author: Babzan

#16 Då hade jag det lite bättre, vi var bara 4 personer!

## Comment 18
Author: chrissan

Vi tog ibland in på vandrarhem, aldrig pensionat. De blev väl less på oss barn som bara bråkade. Pappa var på kongress förstås.

## Comment 19
Author: AndersB

#11 Grattis i förskott!

Jag valde alt 1, men trots hemmafrumamma så gick jag på "lekskola" som det hette då (i princip dagis), så det är väl en blandning av 1 och 4. Började skolan 1964.

## Comment 20
Author: chrissan

Lekis gick jag också på, en termin. Sedan tyckte jag det var nog. Kommer fortfarande ihåg hur jag släpades in på skolmognadsprov som man hade då. Läkaren försökte locka mig med:

Då får du lära dig att läsa.

Lilla Chris: Kan jag redan.

Läkaren: Men du får lära dig att skriva också

Lilla Chris: Kan jag redan!

Jag kunde inte se någon som helst vits med att gå i skolan. Mycket riktigt var jag odräglig i min 1-2 klass (B-skola, två klasser i samma rum). Efter en vecka ropade jag: Nu har jag gjort hela boken, får jag gå hem nu?

Sedan fick jag flytta över till andra sidan salen, till 2:an. Där var jag också ganska odräglig.

## Comment 21
Author: Cheyenne

På lekis gick jag också. Lekskola hette det egentligen och föräldrarna kunde välja att ha en där 4 timmar på förmiddagen eller 4 timmar på eftermiddagen. Det var för 5-6-åringar och de flesta barnen hade pga av de få timmarna en hemmavarande mor.

Jag gick på lekis 4 timmar om dagen när jag var 5-6 år. En lekskola som hette "Villa Gadelius". Den hette så därför att den från början varit en stor privatbostad med samma namn, en grosshandlarvilla (typisk för Saltsjöbaden) byggd och bebodd av familjen Gadelius.

## Comment 22
Author: AndersE

Jag gick också på lekskola året innan riktiga skolan.

## Comment 23
Author: AndersB

#21 Familjen Gadelius kände min pappa väldigt väl. De hade ett företag i Japan som jag tror blev dotterbolag i företaget där pappa jobbade. Typ. Träffade säkert en massa Gadelius som barn.

## Comment 24
Author: lisopasi

Annat tog jag, för det var lite av varje. Växte upp på 70- och 80-talet.

Mamma och jag bodde när jag var mycket liten hos mormor och morfar samt att jag spenderade alla lov hos dem fram under låg- och mellandstadiet.

Var hos dagmamma ett kort tag, sedan blev mamma dagmamma under ett antal år. Sedan var jag på fritids i något år och sedan hemma hos en väninna till mamma en kortare tid och sedan hemma själv på eftermiddagarna.

## Comment 25
Author: lisopasi

Gick också på lekis på förmiddagarna året innan jag började skolan, mamma var då fortfarande dagmamma

## Comment 26
Author: leja

Fans inget dagis eller lekis där jag växte upp. Men började skolan 1968. Så jag komme rihåg att min bästis lillebror fick gå på dagis, men hans mor fick köra honom, med bil varje dag.

Grattis till 40 Cheyenne- det är då livet börjar.

## Comment 27
Author: raphanus

Min mamma arbetade som dagmamma tills jag var i nioårsåldern. Det var alltid fullt av barn hemma hos oss, och mamma var alltid hemma. Pappa arbetade på reklamfirma och kom hem i blåställ varje dag vid fyra-femtiden.

När mamma bytte karriär 1986, började jag på fritis. Först som vuxen har jag förstått att min barndoms vardag skilde sig lite från många andras. Mina föräldrar slet aldig med att försöka hitta dagisplats. Jag behövde aldrig gå igenom någon tuff "inskolning" på ett daghem som två-treåring. Men det sociala utbudet var lite begränsat, eftersom jag inte kom hemifrån regelbundet, och jag kunde aldrig känna att mina leksaker var mina.

Mamma hade börjat som dagmamma redan på 1970-talets början, då en av hennes ensamstående väninnor jobbade natt och behövde någonstans att låta sina barn sova för att slippa vara ensamma. Nattbarnverksamheten utökades sedan genom uppdrag från kommunen med dagbarnsverksamhet. Egentligen var mamma utbildad svetsare och hade fram till 1970-talet arbetat som lärare i Värmland och kallskänka på båtsträckan Göteborg - Great Grimsby. När jag började på mellanstadiet, började mamma arbeta i äldreomsorgen, och när jag började gymnasiet, blev hon ensamstående med mig.

## Comment 28
Author: sonjsbo

När jag läser alla inläggen inser jag att min tid började i hedenhös. Pappa på banken 9 till 5. Mamma hemma - alltid. Dagis och fritis var ännu inte uppfunna. För min del var det 7-årig folkskola i B-skola. När jag var 16 flyttade jag 35 mil bort. Började arbeta på flygverkstaden i Arboga.

Nu på torsdag skall jag till flygverkstaden i Arboga igen. Lärlingsträff för oss som gick där på 50-talet. Det skall bli riktigt trevligt att få träffa en del av de som var med då. Börjar med lunch på mässen - ärtsoppa givetvis. Rundvandring på företaget och information om dagens företag. Dagen avslutas med supé på mässen. På fredag får vi en special guidad tur på robotmuseet i Arboga. Robotar vi byggde på 50-talet i Arboga och provsköt ut över Vättern från Karlsborg.

**Grattis Cheyenne på bemärkelsedagen** två dagar i förväg och hoppas tuben kommit fram.

## Comment 29
Author: Cheyenne

Tack alla för gratulationerna!! ![Glad](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

sonjsbo, ja, avin från utlämningsstället kom med posten igår så jag ska hämta den i eftermiddag. Brevbäraren tyckte tydligen att den var för stor att bära ut så de har skickat en avi om hämtning. Ska bli spännande! Jag vill verkligen tacka igen! Jag känner mig fortfarande alldeles rörd över denna enorma vänlighet.

## Comment 30
Author: AndersE

#28 Robotskjutningar över Vättern minns jag från 80-talet...

## Comment 31
Author: chrissan

Vilken tur att vårt hus står kvar ![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 32
Author: ambi

Kanske en salut för jubilaren #29 med robotskjutning över Vättern, inte skulle gå av för hackor! ![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 33
Author: AndersE

Två gånger har jag lyckats med storstilat firande. Med en kombination av tur och goda kontakter fick jag Flygvapnets uppvisningsgrupp TEAM60 att flyga över mina föräldrars hus vid såväl pappas som mammas 60-årsdagar.

På Pappas högtidsdag efterföljdes de dessutom av en liten Tiger Moth-uppvisning där piloten t.o.m spelade en trumpetfanfar under överflygningen på mycket låg höjd.

Det var uppskattat!

(I båda fallen skulle gruppen ändå passera i samband med "officiella" uppvisningar och jag kände gruppens deltagare väl. "Omvägen" var försumbar så jag anser inte att jag snyltat på skattebetalarnas pengar. Syftet med gruppen var ju också att skapa "good-will" och det gkorde man verkligen. Tiger Moth-uppvisningen var en present från piloten som var god vän med Pappa, som tidigare varit delägare i just det flygplanet.)

## Comment 34
Author: Cheyenne

#32 tack ambi för denna snälla omtanke men med en salut över Vättern så lär jag tyvärr inte se något. Men ni är välkomna till Edsviken norr om Stockholm alternativt att jag beger mig hem till mor och far vid Riddarfjärden på Kungsholmen. Där kan ni stå och skjuta salut så halva Stockholm ser det ;)

[Riddarfjärden](http://sv.wikipedia.org/wiki/Riddarfj%C3%A4rden)

## Comment 35
Author: Gnidde

Grattis på högtidsdagen Chyenne  "Salut PANG PANG" till dig ![Skrattande](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 36
Author: Cheyenne

Tack Gnidde, men ni smäller lite för tidigt. På torsdag ska det smällas! ![Flört](http://proveniens.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 37
Author: Cheyenne

Förresten får ni inte smälla för mycket. Jag är en hängiven fan av "Smällarupproret" vars uppgift är att stoppa det överdrivna smällandet av raketer på nyår vilket ger våra stackars vilda och tama djur en mardrömsnatt.

## Comment 38
Author: Solveig

Grattis Cheyenne! Vi kan väl klappa lite högt i händerna i stället för raketer och smällare!

För att återgå till ämnet är jag också från stenåldern! Jag började på barnträdgården på min sexårsdag 17 januari 1951. Det kostade fem kronor i månaden och man måste läkarundersökas innan man fick börja. Det var lång kö, men jag fick förtur eftersom mamma jobbade.

Båda mina föräldrar jobbade hela tiden och jag var hos grannar och vänner när det behövdes. På somrarna fick jag vara hos mormor i Frostviken tills jag var tio år, sen klarade jag mig själv. Det var 80 mils resa dit upp. Jag åkte  tåg själv, farbror i Brunflo kom till stationen i Östersund och såg till att jag kom på rälsbussen till Strömsund, och mammas moster i Strömsund såg till att jag kom  på bussen till Gäddede.

Mina barn har aldrig gått på dagis, vi hade dagmamma  på samma gata och efter att min pappa dog kom min mamma hit varje dag och tog hand om barnen.

Min dotter däremot är hemmamamma i motsats till alla tidigare kvinnor i släkten...
