# Fästmögåva 1756
Author: [Borttaget]

I en bouppteckning (Kinds häradsrätt, FII:4, s.255) hittade jag en fantastisk lista, i mitt tycke i varje fall. Aldrig tidigare har jag sett att man tagit upp fästmögåvor.

Drängen Jöns Andersson från Mon i Sjötofta (1716-56) dog av huvudsjuka innan han hann förlova sig. I bouppteckningen nämns bl a 2 st fästningsringar och fästmögåvorna:

8 alnar svart sattin(satäng) a 1 daler 8 öre alnen - 10 daler

4 1/2 aln dito - 5 daler 20 öre

3 aln rosigt calminck (enfärgat ylletyg) a 1 daler 4 öre alnen - 3 daler 12 öre

1 par röda raggarns strumpor - 1 daler

2 st röda damast myssetyg med band dertil - 4 daler

1 st dito svart sattin - 20 öre

3 alnar hwitt lärft (lintyg) - 2 daler 8 öre

1 st cammelott (tyg av gethår) rödt af mahlforderhwat - 6 öre

2 st cattunsförkläde (bomullsförkläde) - 4 daler

1 par hwita utsydda handskar - 1 daler

2 par röda - 1 daler 16 öre

5 par klippingshanskar (fårskinnshandskar) till qvinspersoner - 2 daler 16 öre

2 par gåssehandskar a 12 öre paret - 24 öre

4 par guhla karlahandskar - 2 daler

1 st svart damast myssetyg - 2 daler

1 st grönt silke flor rosigt i hörnen - 1 daler

1 st Skiärduks kläde (dukliknande klädesplagg av tunt nästan genomskinligt tyg) - 1 daler

totalt värderades fästmögåvorna till 42 daler och 26 öre.

Det var väl fina gåvor!

Har någon annan sett något liknande i en bouppteckning?

/Anneli

## Comment 1
Author: Solveig

Sen hann han inte skaffa sig en fästmö, sorgligt.

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Det nämns inget namn på den som det var tänkt att han skulle gifta sig med, men jag förmodar att han skulle förlova sig med Ingebor Gunnarsdotter(1737-1792), eftersom hennes far undertecknar bouppteckningen i hennes ställe.  Det finns ingen annan anknytning till Ingebor, ingen släktskap i varje fall och hon var inte heller piga på gården.

Bland de andra som skriver under är en moder, en bror, två mågar och en fästman till en syster till Jöns samt en person som representerar pigan.

När Jöns dog 40 år gammal var Ingebor bara 19 år. Hon slapp att gifta sig med en gamling, men hon gick nog miste om de fina gåvorna eller kan hon ha fått något efter honom i alla fall?

Någon som känner till om man ärvde om det bara fanns ett löfte om giftermål?

Ingebor nämns inte bland arvingarna, men hennes far representerar henne, så hon borde ha fått något. Vad tror ni?

## Comment 3
Author: AndersE

Intressant. Jag har inte sett något liknande.

Det vore ju mänskligt om hon fick något, men knappast juridiskt? Fast jag vet inte vilken status äktenskapslöftet hade.

## Comment 4
Author: ambi

Var gåssehandskarna också fästmansgåvor? Gulligt, med tanke på de kommande barnen.

## Comment 5
Author: Bjornen

Bara löfte om trolovning var nog tillräckligt för att ärva som var avsett som brudgåvor. Men frågan var om de inte redan var trolovade och då fick nog hon det som var avsetts som brudgåva. Trolovning är ju mycket sällan det finns antecknat i något sammanhang. Ibland hittar man det i tingshandlingar och då han bryter en trolovning och hon ska ha "skadestånd". Ibland är hans tolkning inte lika med hennes tolkning om de är trolovade eller inte.

Många gånger blir trolovningsbarn betecknat som äkta född.

Förlovning är ett modernare begrepp som inte har någon juridiskt värde. Trolovning var däremot juridisk bindande.

## Comment 6
Author: Cheyenne

Verkligen fina gåvor med tanke på att han var dräng. En del silke, satin och flor.

## Comment 7
Author: [Borttaget]

#5 Tack för uppgifterna om trolovning. Jag blandade tydligen ihop trolovning och förlovning.

Vid en extra titt på bouppteckningen såg jag att Jöns hade fått 2 linnekläden, ett blått och ett rött av sin fästmö, så fästmö hade han i varje fall. Han borde då ha varit trolovad och fästmön måste då ha ärvt något.

Jag såg även att det fanns ett testamente efter Jöns daterat 12 maj 1756. Det måste jag kunna hitta i domboken, men tyvärr har jag inte tillgång till det året. Jag har bara köpt domböckerna för Kind fram till 1755. Nu får jag beställa lite fler. Förhoppningsvis dyker Ingebors namn upp i testamentet.

\# 6 att Jöns uppges vara dräng ser jag bara som att han var ogift. I verkligheten var han bondson. Gården värderades till 92 daler och hela behållningen uppgick till 820 daler, men han hade också stora skulder. Det blev bara 54 daler kvar när skulden var avdragen.

/Anneli

## Comment 8
Author: Cheyenne

Tack för informationen Anneli. Jag har börjat försöka läsa fler bouppteckningar för man lär sig onekligen en hel del av dem.

## Comment 9
Author: pertho

Ordet förlovning är inte så nytt. Det står i ett Lexikon från 1739, men betydelsen på den tiden var något annorlunda än nu. Det var en privat uppgörelse mellan två personer, närmast detsamma som brukar kallas äktenskapslöfte.

Min anfader Per Almroth, då vice pastor i Åker, Sörmland, råkade 1738 ut för att få en lysning till äktenskap klandrad och hänsköt frågan till Domkapitlet. Det var en piga som ansåg sig förlovad med en dräng. Drängen hade senare trolovat sig och tagit ut lysning med änkan efter en mantalskommissarie. Pigans argument för att hon var förlovad med drängen var, att han givit henne fästmansgåvor. Drängen påstod att det inte var gåvor, utan lån; en ganska krystad förklaring.

Slutet blev en förlikning (säkert efter påtryckning under hand av biskopen) som innebar att drängen fick änkan och pigan fick behålla gåvorna.

Den som har SVAR-abonnemang kan läsa protokollet på SVAR id  C0002592\_00072.