# Hjälp med att tolka ett ord Author: Cheyenne Har suttit hela förmddagen och följt min fm fm i hfl för Blentarp, Malmöhus län. Min ana Ingar Hansdotter har en syster, Anna, född i Blentarp 1816. I de första hfl omnämns hon bara som dotter till Måns Hansson och dennes hustru Karna. I senare längder står något framför hennes namn som jag tolkar som "Dejan". vad menas med detta? Har aldrig hört ordet förut. Se GID 1187.30.76200 för exempel. ## Comment 1 Author: chrissan Deja i Norrland i alla fall är en flicka/kvinna som arbetar med kossorna. Mjölkar och gör närliggande saker som ystar ost och kärnar smör. ## Comment 2 Author: Gnidde Jo det står Dejan se #1. Hon är även mor till dom två barnen somstår under henna, enligt marginalanteckningen. Kjerstina är väl ett rätt ovanligt namn Eller?![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) ## Comment 3 Author: Cheyenne Tack till er båda. Undrade just vem som var mor till Hans och Kjerstina. ## Comment 4 Author: AndersE [Wikipedia - Deja](http://sv.wikipedia.org/wiki/Deja "http://sv.wikipedia.org/wiki/Deja") "Benämning på en kvinnlig träl under folkvandringstiden och vikingatiden. Den manliga motsvarigheten var [bryte](http://sv.wikipedia.org/wiki/Bryte "Bryte"). Senare, i början av [nya tiden](http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Nya_tiden&action=edit "Nya tiden") överfördes betydelsen till betrodd kvinnlig arbetare på [lantgård](http://sv.wikipedia.org/wiki/Lantbruk "Lantbruk"). I gamla texter skrivs det _deghia_ och anses komma från ordet [deg](http://sv.wikipedia.org/wiki/Deg "Deg"). Därav har man dragit slutsatsen att det ursprungligen avsett _bakerska_. På 16- 0ch 1700 talen kunde det betyda den kvinnliga anställda som fungerade som "förman" i de kvinnliga sysslorna, både i jordbruket och i huset, såsom [smör](http://sv.wikipedia.org/wiki/Sm%C3%B6r "Smör")\- och [korvframställning](http://sv.wikipedia.org/wiki/Korv "Korv"), [fäskötsel](http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4 "Fä") och mjölkning. I många dialekter betydde det långt in på 1900-talet helt enkelt kvinnlig lantarbetare, som ju då vanligtvis hade ansvaret över fähuset." ## Comment 5 Author: christerm #2 Kjerstina var nog inte så ovanligt på den tiden. Känner till åtminstone 2 Kjerstina från Vomb, en grannby inte så långt från Blentarp. Möjligen var det så att det var mer vanligt i Skåne. Cheyenne, om du i ditt sökande, stöter på en småbrukare Mårtensson i Blentarpstrakten, som dömdes till 6 månaders fängelse för förfalskning, har du hittat min farfars far. Vad han förfalskade vet jag inte. Men en dag när jag får tid ska jag börja rota i mina anor.![Generad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-embarassed.gif) Vet inte om du känner till "Boken om Veberöd" av Hans Nilsson. I den beskriver han ingående människor och gårdar i Veberödstrakten. Har för mig att han även berör en del av byarna runt omkring, bl a Blentarp. ## Comment 6 Author: Cheyenne #5 Jag skulle vilja påstå att namnet var ganska vanligt i Skåne med olika stavningar. Vad hette din farfars far? Och vid vilken period bodde han i Blentarpstrakten?   Har nu gått igenom 15 år husförhör i Blentarp 1-2 år per längd vilket jag inte är van vid) och det som slår mig är att alla verkade  vara födda antingen i Blentarp eller i någon av de närliggande socknarna. Inte verkarde de flytta på sig i onödan heller, återfinns i samma by år efter år. Och alla heter likadant ![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif) ## Comment 7 Author: christerm Återkommer, sitter just nu på jobbet. Har undangömda anteckningar hemma som jag inte riktigt vet var de är. Ska börja leta. ## Comment 8 Author: chrissan Välkommen till Skåne - mina snapphaneförfäder heter Truls och Måns allihopa utom någon enstaka Sven. Jag drar mig för att ta tag i den forskningen. Det enda som hände var att en del blev ihjälslagna av svenskarna. ## Comment 9 Author: Cheyenne Ja, det är först nu som jag tagit tag i mina skånska anor som INTE har ett släktnamn. Innan har jag tyckt att stora delar av min släktforskning har varit ganska lätt då jag som sagt har haft släktnamn att följa i längderna, Morfars skånska släkt Silow tex.   Men nu gäller det att hålla tungan rätt i munnen och inte börja följa fel Karna, Nils, Ingar, Ola etc etc i längderna. ![Förvånad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif) ## Comment 10 Author: Cheyenne Idag fick jag användning för min nyvunna kunskap om vad en Deja är, se ursprungliga förfrågan. Satt och löste ett korsord och med 4 bokstäver efterfrågades en Mjölkpiga. Skrev glatt i Deja ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) ## Comment 11 Author: lisopasi I östra Blekinge så skriver de ofta Deja som titel på kvinnorna som fött oäkta barn ## Comment 12 Author: AndersB Ja, lisopasi har säkert den mest troliga förklaringen till varför Anna kallas deja. Mycket riktigt har hon tydligen två oäkta barn. Jag har hört att det är en finare omskrivning som dök upp i samband med Gustav IIIs reformer, då kvinnorna inte skulle kallas med nedsättande ord som "kvinnspersonen" om de fött utomäktenskapligt. Man tog då till denna liknelse med en mjölkpiga. :) Kjerstina är ett av de allra vanligaste namnen i Skåne. ## Comment 13 Author: AndersB Det bekräftas i SAOB: Häfdad qvinna _(må)_ uti Lysningar til Giftermål . . icke . . utmärkas så­som mindre ärlig, och kallas Kona, Qvinsperson, eller **Fäste-qvinna**, utan må hon nämnas för Deja, Piga, Hushållerska, eller hvad annars icke men­ligit är, eller lägersmålet betecknar. _K. M:ts bref t. samtel. hofr. 17_ okt. **1778**, s. 3 ## Comment 14 Author: AndersB Oj, det här var ju en gammal tråd som aldrig fått ett ordentligt svar. ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 15 Author: lisopasi #14 oj var den så gammal :) ## Comment 16 Author: AndersE Den som väntar på något gott...   :-) ## Comment 17 Author: sonjsbo #13 Fästeqvinnq? Stötte på "benämningen" i Blekinge. Fästeqvinnan Susanna Pettersdotter -- mor till Olaus Carlsson Engdal. Vad är en fästeqvinna? Var det efter att ha suttit på fästning på vatten och bröd? ## Comment 18 Author: Cheyenne #17 Nej, det betyder att hon var trolovad. ## Comment 19 Author: sonjsbo Det var vad jag först trodde. #13 Efter att läst AndersB inlägg uppfattade jag fästeqvinna som negativt epitet. Jmf. med Chrissans inlägg i Barnhusbarn # 235 andra stycket. ## Comment 20 Author: perth Fästekvinna är ett av dessa luriga, värdeladdade ord, vars verkliga innebörd beror av sammanhanget. Om det i en födelsebok står: "Nils Anderssons ... och hans Fästeqvinna Kerstin Olsdotters ...", betyder det att Nils Andersson erkänt sig vara far till barnet och dessutom förklarat sig ha för avsilt att gifta sig med Kerstin. Om det tidigare funnits en trolovning kan man inte utgå från. Om det däremot står: "Fästeqvinnan Kerstin Olsdotters oäkta barn ...", vill prästen ange, att det rör sig om mera omfattande lösaktighet, speciellt om andra ogifta mödrar i samma socken och samma tid kallas "piga". Det är över huvud en god regel när det gäller värdeomdömen, att jämföra språkbruket med andra, liknande fall. ## Comment 21 Author: Cheyenne #20 Tack snälla för denna förklaring. Jag har alltid utgått från att det rör sig om en trolovad kvinna. Nu ska jag läsa ordet med nya ögon. ## Comment 22 Author: sonjsbo AndersE s devis "Proveniens i Fokus - ger svaret på dina frågor" är inte så dum! ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 23 Author: gurin Nej, den är riktigt bra, eftersom svaren som ges oftast inte är kategoriska och ofta ges med källkritik. Historia förutsätter tolkning vilket gör att de svar som ges ofta kräver en bedömning när bedömningsgrunder lämnas jämte svaren kan ny kunskap verkligen utvinnas ur dessa diskussioner. Vissa svar är rena detektivarbeten och inför dessa står jag ofta förstummad, men de beror ju på att jag inte är släktforskare och därför inte van att handskas med de för släktforskare vanliga källorna. mvh/gurin ## Comment 24 Author: leja Det är kul med olika släktlinjer och spännande med allt som alla kan bidra med på den här sidan. Det spelar ingen roll vad man har för bakgrund utan jag tror vi alla kan bidra med våra olika erfaren heter och kunskaper. Det är det som gör de här diskussionerna så intressanta.