# Hur mycket ska man ta med egentligen? Author: Lisko Jag har en tendens att ta med lite för mycket när jag forskar. Förutom alla anor så tar jag med alla deras barn och deras barns makor/makar och barn och makans/makens föräldrar och ibland syskon. Och ofta kan jag dessutom utgå från ett anpar och ta med alla deras ättlingar så långt jag kan, vilket gör att min databas nu är ganska enorm. Förut skrev jag alltid av alla dopvittnen, lysningar och begravningsdatum, nu tar jag bara med **född/vigd/död**. Men däremot skriver jag alltid in (i dataprogrammet) **Bosatt**, där jag systematiskt betar av alla hfl under levnadsperioden. I Norrbotten så gick det lite längre tid mellan husförhören än i Värmland, där de var dubbelt så ofta vilket nu innebär dubbelt så många källanteckningar. Hur gör ni andra? Vad väljer ni att ta med i era databaser? ## Comment 1 Author: AndersE Jga läste en englesk (?) släktforskare som sa att släktträd ofta mår bra av lite beskärning emellanåt.... Jag försöker ha en grundprincip - anor rakt bakåt. Anors barn, barnens respektive och anornas barnbarn. Inte längre - fast undantag finns. Jga söker inte efter ingiftas föräldrar (med undantag...) ## Comment 2 Author: Lisko Hur mycket info tar du med? Tex bosatt, eller dopvittnen? Jag funderar på att om jag har en ana som bott hela sitt liv i samma gård eller socken ska jag då bylta i hop allt och skriva **Bosatt från 1785 till 1857**  (och hur ska jag då skriva källförteckning) eller ska jag fortsätta att skriva varje enskilt husförhör.  Alltså; **Bosatt från 1795 till 1800** **Bosatt från 1800 till 1805** **Bosatt från 1805 till 1810** osv ## Comment 3 Author: AndersE Du kan skriva bosatt hela perioden och ta med alla Hfl som källor...? För varje person jag har med tar jag nog upp det jag hittar... dvs jag har inte kraven att jag måste hitta allt. Jag har flera anor som jag saknar dödsdata för. Det hindrar mig inte att gå vidare med någon annan. För några personer har jag "för mycket" info. Då skriver jag en kortfattad version i släktforskningsprogrammet och gör istället in separat artikel om just den anan. Detta bl.a. för att göra större släktutskrifter hanterligare. ## Comment 4 Author: Hirit Det är väl upp till var och en vad man vill ta med. Jag brukar ta med rubb och stubb,men utelämnar ingifta om de inte råkar på att kollidera. Sedan tar jag i mitt eget led i första hand och resten sedan,allteftersom jag blir färdig. Blir det för mycket information så kan jag ta det separat.osv. + att jag tar med alla källor och ev.information som framgår. I den socken jag är född i så var prästerna under en del av 1700-talet mycket informativa när det gällde död och begravnings böckerna och det kan vara rätt så intressant. ett exempel.Jon Olofsson död 1764-02-22  (Offerdal C:2 s.259/467,Genline) 22 februari i Färila och Hyttebo Bonde och Dräng Jon Olofsson ifrån Stafre född den 2 juli 1737. Fader Bonden Olof Olofsson och moder hustru Karin Jonsdotter i Österstafre. Lärt väl läsa i bok och Cathecesen,Lutherska och Svebilu,hade gott förstånd och stilla lefverne,beskedlig och gudfruktig. Ungdomsflyktigheter märktes icke hos honom. Hemma alltjämnt förutom år 1759 i Bergom i husbondens ställe,då Abraham Andersson föll ifrån. Haft god hälsa,förutom något tungt bröst och hosta ibland Tidigt 4 Januari for hemifrån med sin yngre broder,ämnade sig till Hedemora markand,men kände sig sjuklig ifrån den 5 januari,kom till Färila den 13 och lades på sängen i gångbara febern och blodgång i Hyttebo hos Mårten Månsson,beskedligt värdfolk,som skötte honom såsom eget barn. Fick herrans Nattvard den 12 februari och besöktes ofta af prästerskapet som bodde närintill. Var tålig och med sunt förstånd och i Christen ....läste ofta Döds psalmen? Begärde före sin död den 22 februari att dess lik skulle hemföras och att till Färilas kyrka gavs i tacksamhet 60 kpm. Sjukdom:Hetsig feber och Diareé i blodet Ålder:26 år och 8 månader ## Comment 5 Author: AndersE #4 Sådana präster borde man uppmärksamma på något vis - en staty på byns torg kanske? Så glad man blir när man hittar något sådant! ## Comment 6 Author: Hirit Ja,  det finns en hel del "Nekrologer" I Offerdals Död och begravningsböcker (Jämtlands län) under en del av 1700 talet. Men,att de orkade sitta och skriva ner så mycket, nykter och prydlig handstil var det också. De borde sannerligen hedras och de skulle bara veta till vilken stor hjälp detta har varit för nutida forskare. Bara dessa "nekrologer" kan ge en lite upplysningar,som i det här fallet - vilka föräldrarna var,personlighetsbeskrivning,hur lång tid det tog att ta sig till Färila - kanske omkring 35-40 mil längre bort och vad de skulle göra i Hedemora,dit de aldrig nådde fram.m.m. Tänk att färdas med släde och häst  mitt i smällkalla vintern så långt. ## Comment 7 Author: AndersE Ja, inget slår en beskrivning av den som var där - då! ## Comment 8 Author: gurin Hirit! I norra Sverige var vintern den tid man åkte på långfärder. Det smidigaste sättet att ta sig fram var nämligen med släde över snö och is. När vattendragen var öppna och myrarna blöta kom man inte så långt under en dag. mvh/gurin ## Comment 9 Author: AndersE Några rader om min morfars far: "Han blev så faktor med placering i Flakaträsk. De 10 åren I Flakaträsk beskriver han som den svåraste perioden i livet. Det var 5 mil till närmaste läkare, 3 mil till närmaste landsväg. All slags förnödenheter fraktades med häst vintertid. Övrig tid, då myrarna ej var frusna fick allt bäras av människor. Först efter 4 år fick de telefon och post en gång i veckan. I Flakaträsk hade Manne en hushållerska, fröken Ida Augusta Olsson från Knaften. De gifte sig 1898 och fick fyra barn under tiden i Flakaträsk. De lämnade Flakaträsk 1905 då Manne blev överfaktor i Örträsk." [(Männen från 1800-talet)](../Articles/Read.aspx?ArticleId=0e585eaa-79c5-4cc4-ac74-33c91d40d2ab "http://proveniens.ifokus.se/Articles/Read.aspx?ArticleId=0e585eaa-79c5-4cc4-ac74-33c91d40d2ab") ## Comment 10 Author: gurin Anders! Jag vet att det finns flera Örträsk och minst två i Västerbotten men det slumpar sig så att jag just nu är hemkommen från en intervju med mannan som driver linbanan mellan Örträsk och Mensträsk. Är det samma Örträsk som du nämner. undrar gurin ## Comment 11 Author: AndersE #10 Bra fråga... Jag har aldrig varit i trakterna själv (ännu!) men jag menar Örträsk församling i Lycksele kommun. Följ den här [länken](http://kartor.eniro.se/query?what=map&mapstate=6%3B1655001.0%3B7118321.0%3B0%3B1653983.0%3B7119107.0%3B1656018.0%3B7117534.0%3B&mapcomp=%3B%3B%3B%D6rtr%E4sk%3B%3B%3B91695%3B%D6rtr%E4sk%3B%3B%3B%3B%3B1655001.0%3B7118321.0%3B%3B%3B%3B%3Bmaps_place.148127.21&streetname=%F6rtr%E4sk&streetnumber=&city=&heading_exact=&heading=&company_name=&ns=&as=t&ax=&imgmode= "http://kartor.eniro.se/query?what=map&mapstate=6%3B1655001.0%3B7118321.0%3B0%3B1653983.0%3B7119107.0%3B1656018.0%3B7117534.0%3B&mapcomp=%3B%3B%3B%D6rtr%E4sk%3B%3B%3B91695%3B%D6rtr%E4sk%3B%3B%3B%3B%3B1655001.0%3B7118321.0%3B%3B%3B%3B%3Bmaps_place.148127.21&streetname=%F6rtr%E4sk&streetnumber=&city=&heading_exact=&heading=&company_name=&ns=&as=t&ax=&imgmode=") och zooma till tredje rutan från vänster så syns Örträsk i mitten av kartan och Flakaträsk tll vänster. ## Comment 12 Author: gurin Då är det inte samma. "Mitt" Örträsk ligger i Norsjö kommun. mvh/gurin ## Comment 13 Author: AndersE Inte så långt bort - men olika! ## Comment 14 Author: Hirit Ja ,det sant Gurin,det var nog därför de färdades vintertid,det var lättare att ta sig fram och det gick fortare med släde.Menn huvvaliga vad kallt det skulle ha varit ibland. Men givetvis måste de ha tänkt på den saken också och rustat med sig varma fällar och pälsar. Intressant levnadskildring om din morfars far, Anders.(även Eriksson också) Sådana människor är värd all beundran,att från två tomma händer och under knappa förhållanden arbeta sig upp till den ställning de fick. De har minsann gjort sig förtjänta av sina pengar.