# Hur hanterar du digitala foton och andra bilder i släktforskningen? Author: Niklas Jag är nyfiken på vilka smarta tankar ni har kring namngivning, etikettering, katalogisering och lagring av digitala bilder, framför allt foton. * Hur döper du dina bilder? **Filnamnen** alltså. * Har du någon katalog med **information vid sidan** av bilderna? * Bäddar du in någon **information i bild-filerna**, exempelvis titel, beskrivning och liknande? * Hur sparar du bilderna **på disk**? En mapp med alla bilder, utspridda här och där, i ett för ändamålet avsett system, något annat? Skiljer du på bilder och andra filer eller ligger de i samma mappar om de har ett samröre? * Använder du något digitalt system med **etiketter** på bilder, exempelvis som det i macOS där man kan sätta färger och namn på etiketter och tilldela mappar och filer dem? * **Vilken information** sparar du vanligtvis för exempelvis ett porträttfoto? Avbildades namn, fotograf, datum, plats, tillfälle, var originalet finns, proveniens kring kläder, smycken, möbler, byggnader och andra föremål? Egna och andras kommentarer om bilderna? * Hur resonerar du kring **filformat, upplösning, kvalitet, framtidssäkring**, med mera? * Är det något annat du tycker är viktigt i din hantering av släktbilder? Det är ett omfattande område om man gör det seriöst. Har man startat med ett system och vill byta senare riskerar det att bli väldigt mycket jobb igen. Jag ser att det under etiketten **foto** på sajten endast finns 6 inlägg. Hoppas att det inte betyder att det inte läggs så mycket vikt vid dem. 🙂 ## Comment 1 Author: Ulla Så här kan man också göra. Första flaska visar min mans USA släktingar. Andra flaskan har en bild av min mormor som jag var för liten för att komma ihåg när hon dog. ## Comment 2 Author: AndersE Bra frågor Niklas. Jag har tänkt på många av dem men inte tagit itu med det riktigt. Det som jag började med och som fortfarande fungerar någorlunda är ett mappsystem. För släktens foton har jag grovt sorterat dem i mappar för farmor, farfar, mormor och morfar. Foton är ju otroligt värdefulla delar av min släktforskning. Egentligen skulle jag vilja ha ett bättre system för att kunna anteckna information om bilderna. Vilka är på bilden, när är den tagen, varifrån har jag fått bilden osv. ## Comment 3 Author: Carmarino * Brukar döpa bilderna med namnet på personen på bilden, eller familjens namn om det är ett familjefoto, eller begivenhet (typ födelsedagskalas för NN). * Om jag har information om en bild så skapar jag en textfil och döper den till samma namn som bildfilen. * Det händer att jag skriver en lite längre beskrivning i filnamnet, men jag lägger sällan in någon information i själva bilden. Undantag är om jag ska ha den till något särskilt, där det är viktigt att informationen kommer med. Men då gör jag en kopia istället för att lägga informationen i originalbilden. * Har en mapp för släktforskningsbilder, och i den mappen har jag undermappar för olika familjegrenar. Brukar skilja på bilder och dokument, men har mer och mer börjat frångå det, för det är lättare att hitta om allting ligger på samma ställe. * Använder inga digitala system. I och med att jag inte har gjort det från början så har jag inte haft varken tid eller ork att organisera om alla bilderna. * Sparar den information jag har om en bild. Det är inte alltid det finns någon, men om jag har information så gör jag som ovan; sparar den i en textfil med samma namn som bilden. * Försöker scanna eller fotografera i så hög upplösning som möjligt. Är tyvärr lite dålig på framtidssäkringen, men strävar efter att bättra mig på den punkten. ## Comment 4 Author: Carmarino #1: Trevligt sätt att använda foton. Står det någonstans på vaserna vem bilderna föreställer, så att framtida generationer också vet vilka släktingar det är? ## Comment 5 Author: Niklas #1: Det var ett annorlunda system! Väldigt påhittigt. Osäkert om jag kan använda det för mina bilder. 😉 #2: Lägger du allt som ligger före mormor i mormors mapp då och likadant för de andra far- och morföräldrarna? Jag värderar också bilderna högt. Det är själva skälet till att jag över huvud taget släktforskar. Jag känner ett stort ansvar för att framtidssäkra och tillgängliggöra alla foton jag har fått att ta hand om. #3: Vad spännande! > ”Brukar döpa bilderna med namnet på personen på bilden, eller familjens namn om det är ett familjefoto, eller begivenhet (typ födelsedagskalas för NN).” Jag gör likadant med personporträtt. Gruppbilder tycker jag är svåra. Ibland föreställer de blandade gäng utan att det är någon känd begivenhet. Då drar jag mig lite för att skriva allas för- och efternamn eftersom det blir väldigt långa filnamn och det mesta ändå inte syns i filhanteraren. Jag har å andra sidan inte kommit på något bättre. Hur gör du med namnsättningen om du har fler än en bild av en person? Många finns det bilder av från vaggan till graven. 🙂 > ”Om jag har information om en bild så skapar jag en textfil och döper den till samma namn som bildfilen.” Det har jag funderat på, alternativt att ha en stor textfil med alla anteckningar, fast det blir nog ohanterligt. Lagrar du texter och bilder i samma mapp? > ”Det händer att jag skriver en lite längre beskrivning i filnamnet, men jag lägger sällan in någon information i själva bilden. Undantag är om jag ska ha den till något särskilt, där det är viktigt att informationen kommer med. Men då gör jag en kopia istället för att lägga informationen i originalbilden.” Jag tycker det är konstigt att/om ingen har löst det här på något smart sätt. Ibland har jag tänkt samla information i **HTML-filer**, andra gånger i en **separat databas** som hänvisar till bilder och andra filer i samma mapp. > ”Har en mapp för släktforskningsbilder, och i den mappen har jag undermappar för olika familjegrenar. Brukar skilja på bilder och dokument, men har mer och mer börjat frångå det, för det är lättare att hitta om allting ligger på samma ställe.” Det är egentligen ett ganska trevligt och tydligt system som jag delvis använder. Nackdelen är att det **tar tid** att gräva sig ner till rätt ställe och att det snabbt blir oerhört **många grenar**. Eller grupperar du ihop släktgrenar på något sätt? > ”Använder inga digitala system. I och med att jag inte har gjort det från början så har jag inte haft varken tid eller ork att organisera om alla bilderna.” Jag använder **Ancestry** för att hålla ordning på själva trädet och få överblick, men jag vill inte använda ett slutet system för alla filer. > ”Sparar den information jag har om en bild. Det är inte alltid det finns någon, men om jag har information så gör jag som ovan; sparar den i en textfil med samma namn som bilden.” Okej. > ”Försöker scanna eller fotografera i så hög upplösning som möjligt. Är tyvärr lite dålig på framtidssäkringen, men strävar efter att bättra mig på den punkten.” **Fotograferar** i så hög upplösning jag kan, vilket normalt är upp till **12 megapixel**. Skannar bara om det är knöliga dokument eller bilder som inte går att lägga plant. Fotografering går oerhört fort jämfört med en enkel skanner. Det svåraste är att få bra ljus utan blänk i bilderna. **Negativ** har jag inte börjat med än. Jag har en idé om en negativhållare som jag vill rita och skriva ut i 3D-skrivare. Tanken är att den ska stå över en liggande mobil eller iPad som belyser dem underifrån med vitt ljus. Min bror hjälpte mig för några år sen att göra en **diabildshållare** enligt samma grundprincip. Från början fotograferar jag nästan alltid i **RAW-format** för att kunna justera justera så mycket som möjligt i efterskott. Jpg komprimerar på dumma sätt och är svåra att redigera om de inte blev bra vid fototillfället. Tack alla för att ni har tagit er tid att dela med er! 😀 ## Comment 6 Author: Ulla #4: Nej, det har jag inte tänkt på. Får göra det i efterhand. Tack för tipset. ## Comment 7 Author: Carmarino #6: Om du inte har blommor i vaserna kan du alltid lägga en lapp med namnen på i respektive vas. ## Comment 8 Author: Carmarino #5: Lite beroende på hur många personer det är så skriver jag namnen i filnamnet, men bara om det är kanske 5-6 stycken. Annars gör jag en textfil. Har rätt många bilder eftersom min farfars bror var fotograf, och alla begivenheter skulle förevigas, så ja vissa personer förekommer flera gånger. Då numrerar jag bilderna på så sätt att jag skriver en ordningssiffra efter namnet. Tror det blir svårt att hitta uppgifterna om ett foto om man bara har en enda textfil, så därför har jag en fil per foto. Ja, jag lagrar texter och bilder i samma mapp, för då sorteras filer med samma namn tillsammans, så det är lätt att hitta dem. Har en mapp för respektive gren (farfar, farmor, morfar och mormor) och därunder har jag undermappar för deras barn, barnbarn etc. beroende på hur mycket foton/dokument jag har för varje. Det är ju inte alla jag har särskilt mycket om. Då är det lätt att gå in på rätt släktgren och det går snabbt att leta sig ner i strukturen. Började använda Disgen för många år sedan, så det har jag fortsatt med för att lägga in mina släktuppgifter. Har alldeles för många personer inlagda för att jag ska orka gå igenom dem och föra över till ett nytt program. Gedcom-exporten fungerar inte optimalt nämligen, så man riskerar att tappa en massa information i överföringen. Har lite svårt att "fotografera rakt", så därför brukar jag scanna analoga foton. Det går att scanna i väldigt hög upplösning och resultatet blir lika bra som med kameran tycker jag. Dessutom kan jag beskära fotona direkt. Visst går det snabbare att fotografera, men ska man sedan efterbehandla dem tar det ju också tid. Min bror köpte en diascanner för en del år sedan och han har scannat in alla våra gamla diabilder. Negativen är lite värre, men har man en hyfsad scanner kan det ibland funka att scanna dem med den och sedan konvertera från negativ till positiv. För några år sedan så bestämde jag mig dessutom för att digitalisera alla våra gamla smalfilmer. Det kostade en hel del, men oj vad det var värt pengarna! Nu kan jag kolla på dem på både mobilen och datorn - och jag kan lätt redigera dem om jag vill dela med mig av vissa avsnitt. Har gjort det till min kusins son, som aldrig fick träffa sin farmor eftersom hon dog innan han föddes. Det var uppskattat. ## Comment 9 Author: Niklas > ”Har rätt många bilder eftersom min farfars bror var fotograf, och alla begivenheter skulle förevigas, så ja vissa personer förekommer flera gånger. Då numrerar jag bilderna på så sätt att jag skriver en ordningssiffra efter namnet.” Jag får nog göra så även om det blir många. Vissa var fullfjädrade linslöss och förekommer på hur många bilder som helst under hela sina liv. Min mormors pappa finns det till exempel bilder av från andra halvan av 1800-talet fram till mitten av 1900. > ”Tror det blir svårt att hitta uppgifterna om ett foto om man bara har en enda textfil, så därför har jag en fil per foto. Ja, jag lagrar texter och bilder i samma mapp, för då sorteras filer med samma namn tillsammans, så det är lätt att hitta dem.” Du har rätt. Sorteringsordningen är skäl nog att ha separata filer om jag inte kommer på något helt annat. > ”Har en mapp för respektive gren (farfar, farmor, morfar och mormor) och därunder har jag undermappar för deras barn, barnbarn etc. beroende på hur mycket foton/dokument jag har för varje. Det är ju inte alla jag har särskilt mycket om. Då är det lätt att gå in på rätt släktgren och det går snabbt att leta sig ner i strukturen.” Jaha, du sorterar åt det hållet. Jag trodde först du menade att under farfar har du mappar för farfars far och farfars mor och under dem deras föräldrar, och så vidare. Har du begränsat dig bakåt eller har du äldre generationer någon annanstans? > ”Började använda Disgen för många år sedan, så det har jag fortsatt med för att lägga in mina släktuppgifter. Har alldeles för många personer inlagda för att jag ska orka gå igenom dem och föra över till ett nytt program. Gedcom-exporten fungerar inte optimalt nämligen, så man riskerar att tappa en massa information i överföringen.” Jag har gissat att det är så. Bland annat verkar inte årtal och sånt hänga med i exporten, om det inte är en inställningsfråga förstås. För mig är inte Disgen ett alternativ eftersom det förutsätter att man använder en dator. Det slutade jag med för ganska länge sen. > ”Har lite svårt att "fotografera rakt", så därför brukar jag scanna analoga foton. Det går att scanna i väldigt hög upplösning och resultatet blir lika bra som med kameran tycker jag. Dessutom kan jag beskära fotona direkt. Visst går det snabbare att fotografera, men ska man sedan efterbehandla dem tar det ju också tid.” Jag förstår. Jag var inte så tydlig. Jag **använder mobilkameran** för all fotografering. Det ger en hel del intressanta möjligheter och kvalitén är numera tillräckligt bra. Det finns appar som **[‎Photo Scanner Pro: Scan Albums](https://apps.apple.com/se/app/photo-scanner-pro-scan-albums/id1096568238)** som dels **rätar ut** sneda bilder och dels automatiskt hittar kanterna och **beskär dem** snyggt. Ibland blir det inte perfekt och då går det att justera för hand. Som gammal fotograf är jag inte tillräckligt nöjd ändå, utan tar alla bilder i RAW-format med en annan kamera-app och importerar dem till Photo Scanner Pro efteråt. Dessutom sätter jag fast **mobilen i ett stativ** och kalibrerar den så exakt horisontellt jag kan med iPhones inbyggda vattenpass. Jag är inte säker på om det märks någon skillnad i slutresultatet men det känns bra att göra så. 🙂 Photo Scanner Pro har även ett okej verktyg för att skriva in **information i bildfilernas Exif-fält**. Titel, beskrivning, datum, GPS-position. > ”Min bror köpte en diascanner för en del år sedan och han har scannat in alla våra gamla diabilder. Negativen är lite värre, men har man en hyfsad scanner kan det ibland funka att scanna dem med den och sedan konvertera från negativ till positiv.” Diabilderna har jag inte tagit itu med än. Jag går bakifrån kronologiskt kan man säga och börjar med de äldsta bilderna. Mestadels pappersfoton, men även en del daguerrotyper. Daguerrotyperna är för övrigt ett elände att fotografera av med sin spegelyta. > ”För några år sedan så bestämde jag mig dessutom för att digitalisera alla våra gamla smalfilmer. Det kostade en hel del, men oj vad det var värt pengarna! Nu kan jag kolla på dem på både mobilen och datorn - och jag kan lätt redigera dem om jag vill dela med mig av vissa avsnitt. Har gjort det till min kusins son, som aldrig fick träffa sin farmor eftersom hon dog innan han föddes. Det var uppskattat.” Jag känner igen känslan av att få se släktingar på film som jag aldrig mötte när de levde. Det är nästan lite magiskt. Som att fånga en del av historien. Det är för den känslan jag gör det här. Ser du till att sprida digitala kopior av filmerna till alla som kan vara intresserade? Jag ser det som ett sätt att framtidssäkra dem. Då är inte jag den enda som vet var de finns och kan sprida dem vidare. Jag har haft lite tur när det gäller filmer. En släkting lät digitalisera en hel del filmer från 30-, 40- och 50-talet och min mamma gjorde samma sak med filmer från när jag och mina syskon var små. Det återstår dock en stor mängd filmer från när mamma och hennes systrar var små, men jag hinner inte göra allt på en gång. 🙂 ## Comment 10 Author: Carmarino Eftersom både mina far- och morföräldrar föddes i slutet av 1800-talet så finns det inte särskilt många foton på deras äldre släktingar. Informationen jag hittar om dem skriver jag in i Disgen. Årtalen brukar hänga med i Gedcom-exporten, men faddrar och anteckningar kommer nästan aldrig med (och en del andra uppgifter som jag inte kommer på just nu). När jag började med Disgen så fanns det bara datorer att välja på. 😊 Har laddat ner några scanningsappar till mobilen, men inte börjat använda dem. Det är ju en viss inlärningströskel i dem, och jag har inte tagit mig den tiden än. Har inget bra stativ till varken kameran eller mobilen, och dessutom hade jag förmodligen glömt att ta med det när jag skulle till något arkiv eller någon släkting. 😉 Har tack och lov inga daguerrotyper, men en hel del album där flera bilder är inklistrade på samma sida (typ 9 st/sida). Då är det guld värt med en scanner som själv separerar bilderna från varandra. Än så länge har jag inte spridit filmerna till mer än min bror och ena brorson, men jag håller på och redigerar dem så att jag kan lägga ut dem på min hemsida. Testade Youtube först, men eftersom det finns en del snuttar när min bror och jag badar nakna (när vi var typ 2-4 år gamla) så stoppades de direkt av YT. Planerar att skriva text i filmen så att man direkt kan se vem som är vem på filmerna. Måste bara lära mig filmredigeringsprogrammet bättre först. 😄 Så gamla filmer som från 30-talet har inte jag, men det finns några korta filmer - i färg - från slutet av 40-talet. Resten är från 50-, 60- och början av 70-talen. Jag skickade våra filmer till http://www.uppsalabildteknik.com/ för att vara säker på att få så bra kvalitet som möjligt. Det kostar en rejäl slant, men resultatet blir väldigt bra. ## Comment 11 Author: Niklas #10: > ”Har laddat ner några scanningsappar till mobilen, men inte börjat använda dem. Det är ju en viss inlärningströskel i dem, och jag har inte tagit mig den tiden än. Har inget bra stativ till varken kameran eller mobilen, och dessutom hade jag förmodligen glömt att ta med det när jag skulle till något arkiv eller någon släkting.” Jag har testat rätt många skanningsappar för fotografier (och skannings-appar för dokument, fast de lämpar sig sällan för foton). Kvalitén varierar rätt häftigt. Min uppfattning är att ingen av de nuvarande är perfekt, men Photo Scanner Pro har än så länge kommit längst på iOS och iPadOS. Jag hade väntat mig att [‎Fotoskanner från Google Foto](https://apps.apple.com/se/app/fotoskanner-fr%C3%A5n-google-foto/id1165525994) skulle vara bra, men jag tycker inte skärpan är tillräckligt bra. Dessutom tar deras skanningsmetod längre tid än en vanlig fotoexponering. > ”Har tack och lov inga daguerrotyper, men en hel del album där flera bilder är inklistrade på samma sida (typ 9 st/sida). Då är det guld värt med en scanner som själv separerar bilderna från varandra.” För mig är det ofta hantering av album och konstiga bildformat som tar mest tid under skanningen. En stor mängd porträttfoton sitter i gamla läderalbum med sidor av tjock papp med fickor för bilderna. Då måste jag ta ut dem, ett och ett, för att fotografera bak- och framsida. Ibland finns det anteckningar på baksidan och gör det inte det så står i alla fall namn och adress till fotoateljén. Adressen brukar jag använda för platsreferenser i bilderna. Låg ateljén i Falun vet jag att det var där personen befann sig just då. 🙂 Du skriver att Youtube stoppade bilder med lättklädda figurer. Vet du om det är likadant om man gör filmerna synliga endast för dem som vet adressen till dem? **Uppsala Bildteknik** var firman vi anlitade för mammas räkning. Undrar om det inte var Anders eller någon annan här som hade rekommenderat dem. De gjorde i alla fall ett bra jobb och levererade alltihop på en ny extern hårddisk. ## Comment 12 Author: Carmarino #11: Har Android så jag vet inte riktigt vilken fotoskannerapp som funkar bäst. Ja sitter fotona i fickor är det tidskrävande att skanna dem. Jag har både sådana album där fotona sitter i plastfickor och sådan där fotona är uppklistrade på kartongsidor. Det där med platsreferenser kan vara lite lurigt. Har läst att särskilt bilder från amerikasläktingar kan vara stämplade med en amerikansk fotograf men vara tagna i Sverige. Den amerikanska firman kanske bara har gjort papperskopior från ett negativ. Ibland finns det även fotografer i Sverige som har filialer på olika orter, men förhoppningsvis är de märkta med "rätt" ort. Kommer inte ihåg hur Youtube hanterade de filmer som vara privata, men jag vill minnas att det funkade då. Är dock inte inte helt säker. Det var i alla fall så bökigt att jag bestämde mig för att strunta i att lägga filmerna där. Har ju egen domän så det är lätt att bädda in filmerna där. Det var nog Anders som rekommenderade Uppsala bildteknik. Vet att han anlitat dem flera gånger för sina filmer. Jag valde att få mina filmer på DVD, men har sedan kopierat över dem till min egen hårddisk. Håller på och testar gratisprogrammen Olive och OpenShot för videoredigering, men har inte hunnit så långt än. Det är mycket att lära sig. 🙂 ## Comment 13 Author: Niklas Jag har för mig att filmerna vi fick konverterade tog rätt mycket plats sammanlagt och att vi därför valde hårddisk. 1 terabyte eller mer hade blivit många dvd-skivor. 🙂 Intressant med amerikabilderna. Jag har inga såna. ## Comment 14 Author: svenake I mitt program så kan jag ansluta bilder till personer. Det jag saknar är möjlighet att lägga till kartor som visar var man levt. Det får man ha vid sidan om. Jag skannar porträttfoto från 1800-talet med en scanner "Epson Perfection 4490 Photo" ## Comment 15 Author: Niklas I Ancestry går det också att lägga in bilder. Orter i systemet kan visas på en världskarta som man kan zooma in och ut i hur man vill. Det sämsta med Ancestry är att det är ett mer eller mindre slutet system med dåliga möjligheter att dela saker utanför appen. Därför vill jag göra ett annat system. ## Comment 16 Author: Carmarino #14: Kan också ansluta bilder till personer, och det går även att koppla ihop orterna med en karta. Har dock inte själv gjort det så mycket så jag vet inte riktigt hur det fungerar. Tror att man måste använda orterna i programmets register. ## Comment 17 Author: Stigfinnaren Jag tänkte jag skulle göra lite reklam igen för det svenskutvecklade släktforskningsprogrammet Genney som nu finns i version 3. Till personer i databasen kan du koppla bilder eller andra filer. Programmet har ett nytt inbyggt kartsystem där man för Sverige och Norge har tillgång till lantmäteriets detaljerade kartor. Finland är på gång att lösas. För övriga världen är det open street map som gäller. Det finns ett inbyggt platsregister för Sverige, Norge Finland och USA. Vill man lägga in egna platser går det alldeles utmärkt via kartan eller med koordinater. Jag har testat andra program genom åren, men får säga att jag tycker Genney är outstandig. Sedan är det ju Svenskt också. Det känns väldigt bra. Se länk nedan för nyheter i Genney 3. https://genny.se/content.php?rid=157 https://genny.se/content.php?rid=99 ## Comment 18 Author: Carmarino #17: Ja, Genney är ett riktigt bra program. Om jag inte haft så otroligt många personer inmatade i Disgen så hade jag nog bytt till Genney. Testade att importera en gedcomfil, men alla uppgifterna följde inte med så därför har jag inte bytt. Plus att mitt abonnemang slutade fungera när en ny version kom. I Disgen kan jag använda de gamla versionerna utan problem även när det kommer nya versioner, även om jag får stå ut med att missa de nya funktionerna. ## Comment 19 Author: Stigfinnaren #18 Jo när Genney gör stora förändringar kostar det en slant. För att byta från version 2 till 3 kostar det 300 SEK. Alla ändringar inom samma huvudversion är gratis. Har disgen data som inte följer GEDCOM-standarden som Genney följer? Om inte så tycker jag att allt borde komma med. När jag bytte från Holger till Genney 2 gick det ganska smärtfritt. Jag fick justera lite händelsetyper och källhanteringen som jag inte skött så bra i Holger. Men alla källor kom med. ## Comment 20 Author: Carmarino #19: Det är ju inget oskäligt pris, men eftersom jag inte använde programmet så mycket tyckte jag inte det var lönt att uppgradera. Började använda det när det var i betaversionen, för att vara med och testa. Kan tänka mig att det är hundra gånger bättre nu ungefär. Disgen följer gedcom-standarden, men det är inte det som är problemet utan att alla program har sina egna sätt att presentera och mata in data, vilket gör att de funktioner som inte finns i alla program, eller som fungerar på annorlunda sätt, inte kommer med. Har testat gedcom-import mellan andra program också, och det är alltid något som saknas eller blir fel. Eftersom Disgen funkar bra för min del så har jag helt enkelt inte känt att jag velat ta jobbet med att byta. Hade jag haft tid och ork hade jag i så fall börjat om från början, men det är ett alltför oöverstigligt projekt för mig. ## Comment 21 Author: Niklas #17: Jag förmodar att det inte finns någon iPad-version? ## Comment 22 Author: Carmarino #21: Såvitt jag kan se på deras hemsida är det inte ett webbaserat program utan den måste installeras lokalt på datorn. ## Comment 23 Author: Stigfinnaren #21: Genney kräver installation på dator med OS win, MAC eller Linux. Sedan finns det mölighet att exportera sin forskning för att titta på den som en webpresentation. ## Comment 24 Author: Niklas Okej, då kan jag inte testa det. 🙂 Tack för svaren!