Annons:
Etikettmikrohistoria-artiklar
Läst 10830 ggr
AndersE
2006-12-02 13:30

2 Mikrohistoria, frågeformulering

I sin ”Handbok i konsten att skriva mikrohistoria” trycker Anna Götlind och Helena Kåks på att det kanske viktigaste steget i processen är formulerandet av en intressant fråga, eller kanske en serie sammanlänkade frågor. Ett skäl är att frågan hjälper dig att göra nödvändiga avgränsningar i arbetet.

Moment 22

När jag läser i handboken om att formulera en fråga ser jag samtidigt ett problem i försöket att skapa en handledning för mikrohistorikern. Det blir ett slags "moment 22":

• Innan du startar din forskning bör du strukturera upp ditt arbete, inkl att formulera en fråga.
• Du kan inte strukturera upp ditt arbete, inkl att formulera en fråga, förrän du satt dig in i ämnet du skall studera - dvs innan du börjat forska…
• Slutsatsen blir att du kommer att få gå igenom ditt strukturerade upplägg flera gånger - och vara beredd att ompröva hela, eller delar av ditt projekt.

Förbered dig innan du formulerar frågan

Innan du ställer frågan vet du förmodligen ändå vilket område du är intresserad av. Du kan då börja med att sätta dig in i forskningsläget - dvs. öka din kunskap om den del av historien du vill studera. Du skaffar dig en översiktlig bild av vad som redan gjorts på området, och du får en bakgrundskunskap som gör att du kan sätta in din undersökning i ett större sammanhang. Du kan skaffa dig denna bild genom att:

• Besöka biblioteket. Utnyttja bibliotekariernas yrkesskicklighet!
• Använd Internet. Ett tips är www.libris.kb.se - där du kan söka på ämnesord och få veta vilka böcker och artiklar som behandlar ditt ämne.

Några tips

Ett par saker du kan tänka på:

• Det bör naturligtvis vara en fråga som du tror är möjlig att besvara.
• Svaret bör inte vara givet på förhand - då är det ju förspilld möda att besvara den. Om någon annan redan ställt och besvarat frågan kommer ju inte ditt arbete att tillföra något. Skilj alltså på historieskrivning och historieforskning.

Berätta om slutet istället för om början

I "Handbok i konsten att skriva mikrohistoria" finns några tips om intressanta frågeställningar. Ett exempel är att det bedrivits mycket forskning om hur olika företeelser började, medan det finns mindre forskning kring vad som hände sedan eller om slutet. Du kan alltså läsa mycket om hur bilen gjorde sitt intåg, men lite om hur det var för dem som fortsatte använda häst och vagn flera årtionden efter att bilen blivit vanlig på våra gator. Det kan vara intressant att studera något som är på väg att försvinna, men som ännu finns kvar - ett hantverk kanske?

Gör det inte för svårt

Boken skriver också om att valet av ämne bör vara vetenskapligt relevant. Själv vill jag dock varna för att ställa upp för stora hinder. Det är viktigare att faktiskt göra slag i saken och påbörja arbetet med mikrohistoria, än att söka skäl till varför du bör låta bli.

För mig finns det två viktiga skäl att formulera en fråga:

1. Frågan hjälper dig att behålla en röd tråd i arbetet
2. Frågan hjälper dig att göra avgränsningar. Det är annars lätt att komma in på sidospår så att studien blir för omfattande, och det kan hindra dig att slutföra ditt arbete.

Mina egna frågor

Som jag berättat lockar det mig att skriva en mikrohistoria om min farfars far. Jag har redan varit inne på detta på olika ställen på Proveniens. Det fascinerar mig att han trots en enkel bakgrund som son till målaren i en liten by, skapar sig ett liv med ekonomiskt och politiskt inflytande.

Farfars far med fyra äldre syskon_Farfars far med fyra äldre syskon
_

Trots avsaknad av högre studier umgås han framgångsrikt med människor ur de högre samhällsklasserna. Hur var det möjligt?

De frågor jag kan ha hjälp av i min studie skulle kunna vara:

• Vilka personliga egenskaper hade min far som gjorde hans liv möjligt?
• Vilka faktorer i samhället gjorde det möjligt att göra en sådan "klassresa"?
• Finns det särskilda omständigheter som haft betydelse, såsom hårt arbete, stort risktagande eller socialt nätverk?

Gå direkt till nästa avsnitt!

Tidigare avsnitt:

Av: AndersE

  • Personlig sida
  • Kontakta

Datum för publicering

  • 2006-12-02
Annons:
AndersE
2006-12-02 13:44
#1

Detta med "frågeformuleringen" är för mig nyckeln till att förstå vad som egentligen menas med mikrohistoria.

Som släktforskare kan man nöja sig med att samla in fakta, studera kyrkböcker, samla bilder, intervjua släktingar och sedan sammanställa detta till en levnadsbeskrivning. Gott nog naturligtvis!

Att skriva mikrohistoria innebär att gå ett steg längre. Att ställa frågor, att analysera, att dra slutsatser osv…

Svårt naturligtvis, en stor utmaning - men också väldigt spännande!

AndersE
2006-12-06 00:28
#2

Jag funderar en del på detta med frågor. Jag har en del anor som väcker min nyfikenhet.

  • Min farmors far var smed på Trolleholms slott. Han utvidgagde detta till en mindre "fabrik" där han tillverkade jordbruksmaskiner och hade flera anställda. Sedan lämnar han plötsligt detta för att bli lantbrukare - utan att ha någon erfarenhet eller kunskap om detta. Varför tar han det steget? Ville han förverkliga en dröm, eller fanns något negativt kring smedjan som han ville fly från?
  • Min farfars mor var uppvuxen på större bondgårdar, men äktenskapet med farfars far leder till att hon hamnar i en lägenhet i en småstad. Det finns uppgifter om att hon aldrig fann sig väl tillrätta i stadsmiljön. Jag undrar kring vilka skillnader som fanns mellan lantliv och stadsliv för 100 år sedan. Praktiska skillnader, men även sociala. Hur såg umgängesformer ut för en kvinna ut vid denna tid - i de olika miljöerna. Vilka förväntningar fanna på en hustru till en lantbrukare jämfört med hustrun till en företagsledare?

Jag tror att sådana frågor kan hjälpa en att komma ännu ett steg längre i släktforskningen.

Har ni sådana frågor kring era anor?

AndersE
2008-05-09 11:19
#3

Det var nyttigt för mig att läsa om den här artikeln med kommentarer. Det får mig in på rätt spår i just det kapitel jag nu skriver!

Upp till toppen
Annons: