Leksaksbilar och släktforskning
Här tänkte jag berätta om hur det kan gå till då släkt-forskaren börjar köpa leksaker, och om hur olika Citroën-modeller berättar min och släktens historia.
Att samla bilmodeller kan man göra med många olika utgångspunkter. Man kan t.ex. samla på Ferrari-modeller eller på modeller tillverkade av Dinky Toys. Som vanligt med samlande handlar det ofta ganska snart om en hel del pengar - men det går att undvika.
Jag tycker det är roligt att komplettera min släktforskning på olika vis. Ett sätt kan vara att ta reda på vilka bilar anorna ägt och försöka få tag på motsvarande bil i modell.
Citroën B11
Ett problem man ofta råkar ut för är att det finns gott om modeller av exklusiva bilmodeller men ont om modeller av "Svenssons" bilar. Det råkar jag ut för då jag söker en modell av den bil min farfar och farfarsfar körde under många år.
I Ängelholm kunde man se två likadana svarta Citroën B11 - registreringsskylten L105 visade att bilen var min farfarsfars och L107 att bilen var farfars. Att hitta modeller av B15 - lyxmodellen med rak sexa - är ganska lätt medan det finns ganska få modeller av B11. Och när man hittar en modell är det tyvärr ofta specialversioner.
Citroën 2CV
Efter kriget köpte min farfar en av de tidigaste årgångarna av Citroën 2CV. Den modellen har tack och lov inte gjorts i lyxversioner så där går det att hitta rätt sort!
1949 års modell
Just den lilla charmiga bilen har även min Pappa ägt ett flertal av så den har jag minnen av själv.
Jag hann t.o.m. köra några mil med en sådan (en 69:a) när mitt körkort var helt färskt.
Citroën ID/DS
Den första bil jag själv minns var annars en Citroën ID19.
Pappa hade en sådan - sen 50-talare - som ingår i mina tidigaste minnen som tre-fyra-åring.
Citroën H - skåp
Något senare köpte Pappa en Citroën-buss i korrugerad plåt och byggde om den till husbil.
Jag var nog inte mer än fem-sex år men minns ändå hur det var att åka med den och hur den såg ut med dubbla våningssängar och lillebrorsan på golvet.
Citroën GS
Betydligt modernare är denna lilla bil. Stor som en VW Golf men med teknik mer avancerad än de flesta lyxbilar.
Sådana hade vi flera när jag växte upp och mina körkorts-lektioner var med Pappa i GS.
Modellbilen i släktforskningen
De bilar jag visat fungerar bra som goda små kopior av de riktiga bilarna. De ger mig möjligheter att visa och berätta för mina barn om min egen barndom och om generationerna före mig. Dessa modeller har kostat mig en till drygt två hundringar styck. Den som är händig kan ju bygga om och måla bilarna så de blir perfekta kopior av originalen.
Pärlorna
Mindre värdefull som kopia men mer värdefull som modell är denna Meccano / Dinky Toys Citroën DS från ca 1955. En sådan bilmodell kan man idag få betala uppemot tusenlappen för.
Mercedes 300SL
När jag var riktigt liten köpte min pappa två bilmodeller av tidens riktiga drömbil.
En Mercedes 300 SL. Den ena behöll han, den andra fick jag att leka med. Det var min finaste leksak - fyra år gammal. Den höll nog inte så länge, men jag har alltid haft den i mitt minne. Sett den framför mig med sin blåmetallic lack och vita inredning.
För en tid sedan fick jag en otroligt fin present av Pappa! Den andra bilen! Bevarad i perfekt nyskick, en modell av Mercedes 300 SL tillverkad av Tekno i Danmark. Och exakt likadan som min finaste leksak för mer än 40 årsedan…
Av: AndersE
Datum för publicering
- 2006-04-23
Den som vill komma riktigt billigt undan bygger bilen själv…
Kul! Man kan ana att ni har haft en förkärlek för cittror…
Det kan vara väldigt svårt även att få tag på de lite mer lyxiga modellerna om de inte råkar vara "inne" just nu.
Tom
Jag gissar att många svenskar har sina barndomsminnen och minnen av morfars bil förknippade med Volvo. Om man kan tänka sig att spendera lite så kommer här en länk till undersköna modeller i 1:43.
Tänk en sådan på en hylla tillsammans med ett foto av morfar och hans PV!
Jag tror att han tar emot order på målning i just din färg!
Och har ni istället valt SAAB i er släkt så är här en bra sida att börja leta efter rätt modell…
SAAB 96 - vilken pärla! Bara 239:-!
Den första bil jag åkte med var en Saab .
Hem från BB.
Liten grööön sak. (Min storebror köpte den senare som sin första bil.)
Först ca 7 år senare kom familjens första bil också det en Saab. Men en herrgårdvagn . Vi var många och oftast fick jag sitta längst bak och busa med alla medtrafikanter i ett bakvänt säte längst bak…
Saa b b b b . Man såg att det var en Saab och man hörde att det var en saa b b b b.
Härliga tider
#5 kjersti, jo visst är det kul med bilminnen!
Ja. Vilka fina bilar du och länkarna visar.
Jag skulle gärna skaffa fler bilar med släktanknytning…
Min farfars far hade en av Ängelholms första bilar - en Protos. Ovanlig bil - den skulle jag gärna hitta i modell.
Min morfar hade en Mercedes 190 (inte sportbilen…) 1967. Den var tyskt pansargrå. Tyvärr var den alltför enkel för att göras som modell - det är de större och finare varianterna som man hittar. Rätt lik - fast en -64:a.
Min egen första bil var en Opel Rekord - 1966. Helt omöjlig - såg bara ut så det året. Såväl 65:an som 67:an är annorlunda.
#4 När jag var liten så hade mina föräldrar varsina Saab 96:or. Mamma en blå och Pappa en grå. På somrarna skumpade alla kusiner runt i baksätet utan bilbälten eller barnstolar. Jag minns hur speciellt det puttrande ljudet från dom. De hördes på långt håll!
Jag hade inte så många leksaksbilar när jag var liten, men några i alla fall och några få av dem finns kvar och är i bra skick förutom att de blivit lite dammiga…
PV:n fick jag ett barnlöst grannpar, de hade fått den av Volvohandlaren när de köpte en ny PV 544 någon gång runt 1960. Grävskopan och tankbilen köpte jag väl själv eller fick dem som present, jag minns inte så noga.
Är PV:n av fabrikat Tekno? I vilket fall har den nog ett ganska stort värde. Skulle inte bli förvånad om du fick 1500:- för den.
Tankbilen ser också ut att vara Tekno. Säkert högt värde där också.
Prisex:
Alla tre bilarna på bilden är av fabrikat Tekno. Tyvärr saknar tankbilen en manlucka, för övrigt är de i bra skick, alla tre.
Jag måste få tala om att den ljuvligaste bil jag har kört
var en Citroên från 1968.
Jag började köra bil 1934 så jag har många att jämföra med.
Arne från Båhuslän.
#20 Vilken modell var det? En D-modell (ID eller DS)?
Det var en ID
Den gjorde 120 utan passagerare.
Och var helt suverän i djup snö.bara att köra tills den stoppade,
höja upp den,backa några meter,sänka ned den,ta ny sats,
och hålla på så,tills man kom på barmark.
Vika bromsar,oj oj oj.
Punktering på ett hjul spelade ingen,den gick lika bra på tre hjul.
Den bara gled fram på vägen.
Dagens bilar är bara några jäkla hoppjärkor
Mvh. Arne
#22 Härligt att läsa Arne! Jag känner igen mig i allt…
Den första bil jag minns var en ID19 ca -58. Min egen andra bil var en ID20 -69. Det är nog en av de mest extrema bilar som någonsin serietillverkats.
Jag har en dröm om att äga en sådan igen när jag blir pensionär… ;-)
Citroen är ju en entusiastbil, och speciellt kanske just modellen 2CV, som AndersE har med några stycken av i #0.
Just nu påbörjas vid Rommehedslägret utanför Borlänge det 17. världsmötet för 2CV-ägare, och det är första gången det genomförs i Sverige.
Den som har kört längst kommer från Ghana.
För de som är intresserade kommer några artiklar och bilder från Dala-Demokraten samt Aftonbladet.
Citroënentusiaster från 27 länder till Borlänge
#24 Tack för länkarna. Jag har sett flera av dem tuffa E6:an norrut. Av olika årgångar, med och utan husvagnar - och i högst varierande skick. Men alla med full packning!
#26 Nej, det tror jag inte.
När jag arbetade i Frankrike 1964 köpte jag en Citroën ID 19 på export med leverans på fabriken utanför Paris..Med tullnummer imponerade den t. o. m. på polisen i småstadshålan Pau, där jag bodde. Med den nummerskylten fick man inga parkeringsböter.
Citroën hade en fräsig reklamslogan på den tiden:
"I de 18 förenas Snille och Smak.
ID 19 förkroppsligar samma sak."
Min första egna bil var annnars en Chevrplet, 1935 års modell. Sexa med toppventiler och stel framaxel, men utan bromsar. Kostade 1 500:- 1952 när det var mycket ont om bilar.
Det här är en bild på en av min mor och fars bekanta i barndomsåren, året är ca 1928. Bilen är en kopia av en amerikansk bil, Packard.
Killen som sitter i bilen hade fått den av en farbror som tidigt emigrerade till USA och som kom hem 1928 till Sverige på besök. Farbrodern hade bilen med sig på "amerikabåten" och gav den till sin lille brorson.
Jag undrar vad "Antikrundans" Peter Pluntky skulle säga om den där bilen och hur han skulle värdera den?
Inte helt värdelös i samlarkretsar, skulle jag tro.
Jag tror Peter Pluntky skulle "smälla av" milt sagt. Vilken fantastisk bil.
Ja, den är nog ganska unik.
Den måste ha varit mycket dyrbar som ny. Vilken fantastisk present!
Har något överlevt?
Kul med bilar. Själv är det 4L som är mitt tidigaste minne. Sen morfars pv. Sen hade vi Renault i många år. Men 4L är något speciellt.
Jag gillar dessutom modeller. Har haft en del, men inte tänkt på att samla släktbilar. Dessutom lär min morfar haft ett antal roliga sådana. En t-ford, en Horsh och en sportbil(som jag just glömde namnet på) som mamma fick köra och då hade hon nytt körkort. Så hon sa att det var skakigt att köra, då alla killarna stod runt och beundrade bilen(då hon varit på dans). Men min morfar hade många olika bilar och min mor är inte den mest tillförlitliga vad gäller bilmärken och årsmodeller(totalt ointresserad).
Vad ska man ha som signatur tro?
#34 Säkert var den dyr som ny i "Amörka".
Om den finns kvar…? Det tror jag knappast, men jag vet inte säkert.
Killen som sitter i den är bortgången sedan några år tillbaka.
Men jag måste erkänna att jag gärna skulle vilja ha den där bilen (i det skick som den är på bilden) stående i vardagsrummet….
#36
Jag med!
Eller en gammal dockvagn alternativt en barnvagn från slutet av1800- början på 1900-talet. Gärna en sådan med en flätad korg. Fast jag har sett att folk använder de att ställa blommor och gröna växter i.
Tjusigt. Precis ett sånt gammalt glasskåp från en läkarpraktik är jag på jakt efter.
#44 Ja, det är ett trevligt skåp!
För mig är det ju extra kul eftersom morfar använt det.
Bilarna var naturligtvist jättetrevliga men mest intresserad blev jag av skåpet.
att leka med mina barn är det bästa jag vet. Köper oxså två . en att leka med och en att minnas till / mange62 Har två Gallardo
Den första bil min far hade var en Standard Vangard modell ståplats för fyra. När vi åkte till mormor om sommarn fick han stanna med jämna mellanrum och justera bromsarna dom var mekaniska. Senare blev det några SAABAR och till slut en Volvo med DAFl åda.
Hälsningar Gnidde.