Annons:
Etikettmikrohistoria-artiklar
Läst 18854 ggr
AndersE
2006-12-17 21:55

6 Mikrohistoria, skriftliga källor

Så tar vi då äntligen på oss de vita bomullshandskarna och öppnar dörren till de gamla dammiga arkiven – eller rymmer begreppet skriftliga källor kanske mer ändå?

Brev från min farfars mor år 1900.

_Brev från min farfars mor år 1900.
_

Kring källor och källkritik har diskussionens vågor ofta gått höga, inte minst på nättidningen Rötters anbytarforum. Och nästan utan undantag har det handlat om skriftliga källor från olika arkiv. Och det är kanske inte så märkligt att de skriftliga källorna har en särställning…

Den professionelle historikerns källor

Det är inte så länge sedan som historiestudenter uteslutande ägnade sig åt att analysera och tolka skriftliga källor. Man ägnade stor möda åt att källkritiskt granska texters trovärdighet och användbarhet, och överlät åt arkeologerna att tolka landskapet, åt etnologerna att studera människorna och deras minnen - och kanske lämnades andra källor helt åt sitt öde?

Släktforskaren och kyrkböckerna

Tack vare den stora skatt vi i Sverige har i våra kyrkoböcker, har det också för släktforskaren varit den skriftliga källan som stått i centrum. Om kyrkböcker finns det emellertid redan så mycket att läsa om, såväl här på Proveniens som på andra ställen att jag väljer att inte alls beröra dem i denna artikel.

Vi ska istället leta efter andra skriftliga källor…

Lokala arkiv och bibliotek

Föreningar - Om man jobbar med lokal historia ska man inte missa de lokala forskarföreningarna. Här finns ofta arkiv med spännande uppgifter. Det kan vara sammanställningar från kyrkoböcker, bandinspelningar och avskrifter från intervjuer eller olika privatarkiv som lämnats in. Tänk på att även t.ex. idrottsföreningar och andra folkrörelser kan ha arkiv som innehåller intressanta uppgifter.
Bibliotek - De flesta bibliotek har en "lokalavdelning" med böcker, men också mycket annat med anknytning till den egna orten. Mitt lokala bibliotek har ett särskilt "Ängelholmsrum" med mängder av intressanta böcker, klippsamlingar och annat med anknytning till stadens och bygdens historia.
Museer - Det är lätt att tänka sig museer som ställen där man bevarar och ställer ut föremål, men ofta har de även skriftliga arkiv.

Böcker och annat tryckt

Oavsett vad du forskar om finns det stora möjligheter att någon redan skrivit något som berör din forskning.

Dagmar Ruin Ramsay har skrivit en bok om den gård min farfars far ägde under några år

_Dagmar Ruin Ramsay har skrivit en bok om den gård min farfars far ägde under några år.
_

Det finns två utmärkta sätt att finna dessa:

  1. använd bibliotekariens yrkeskunskap
  2. sök på biblioteksdatabasen Libris

Lokaltidningen

Den lokala tidningen är en nästan oändlig källa att ösa ur. I min hemstad Ängelholm ges varje år ut en mycket läsvärd hembygdsbok. De senaste åren har boken haft ett avsnitt där notiser ur lokaltidningen återges - ett nytt årtionde ur 1900-talet för varje bok. Där har jag funnit många värdefulla uppgifter om min farfars far.

Internet

Idag söker vi mer och mer uppgifter på Internet, vilket inte är problemfritt. Utöver sedvanlig källkritisk granskning ska man också vara medveten om att hemsidor snabbt kan försvinna eller byta adress. Om man använder en uppgift på Internet bör man skriva ut sidan och göra anteckningar om ursprunget.

Skriftliga "mikrokällor" eller privatarkiv

En människa som dör lämnar ofta mycket "papper" efter sig. I vårt eget hem finns nästan alltid mängder av papper som vi själva kommer att lämna efter oss en dag, och kanske har vi också papper från föräldrar, far- eller morföräldrar eller från generationer ännu längre bak. Det kan vara brev, skolbetyg, vykort, räkningar, deklarationer, tidningsurklipp och mycket annat.

En målares räkning år 1901_En målares räkning år 1901
_

Mycket av detta kastas - men tack och lov händer det också att det sparas, på en vind eller en källare, kanske bortglömt i en gammal kartong.

Sådana "privatarkiv" kan visa sig minst lika värdefulla som dokument förvarade på officiella arkiv. Som en del i källkritiken kan man fundera kring vad som bevarats och vad som försvunnit - och varför.

Idag - då e-post, e-betalning, mobiltelefon och SMS tar över - kan man ju också fundera över vilka möjligheter framtidens mikrohistoriker kommer att ha när det gäller att studera privatarkiv.

Dagböcker

Skälen till varför man skrivit dagbok kan variera mycket, men om man har tillgång till bevarade dagböcker får man ofta en unik möjlighet att komma den enskilda människan och hennes personlighet nära. Kända människors dagböcker har länge utgjort underlag för personforskning, medan intresset för den vanliga människan är tämligen nyvaknat. I Götlind och Kåks handbok ges många exempel på hur dagböcker kan användas som källor i vitt skilda forskningsprojekt. T.ex. kan de ge en bild av hur förändringar i samhället, eller teknisk utveckling påverkat enskilda människors vardag.

Tidningsurklipp

Många människor har varit flitiga med att klippa notiser och nyheter ur dagstidningar. I handboken pekas som ett exempel på dödsrunor, som ibland kan innehålla små biografier över människors livsöden.

Levnadsberättelser

Det är faktiskt inte så ovanligt att äldre människor skriver ner riktiga levnadsberättelser. Många människor upptäcker att intresset för det förflutna, och intresset av att föra historien vidare, kommer sent i livet. Levnadsberättelsen är ofta avsedd att föra minnet om det egna och tidigare generationers liv vidare till barn och barnbarn, och det är sällan de kommer i tryck.

En levnadsberättelse bör naturligtvis läsas med kritiska ögon. Den är som regel skriven av en äldre människa som blickar tillbaka på sitt liv, och den bild som lämnas kan vara tillrättalagd för att passa ett syfte.

I handboken berättas om danska och norska projekt av typen skrivarcirklar för äldre. Här kombineras social verksamhet med en produktion av rika källor för historieintresserade. Även i Sverige har vi haft sådana projekt och i Nordiska museets och andra folkminnesarkiv finns mycket källmaterial bevarat.

Hur bevarar jag mitt eget material?

Om man själv har tillgång till en sådan levnadsberättelse bör man överväga att lämna det till ett arkiv - kanske till en lokal hembygdsförening. Man kan vända sig till Nordiska museet och få råd om hur man ska handskas med sitt material.

Det behöver inte vara fråga om att lämna något ifrån sig. Man kan nöja sig med att beskriva vad man har, och var det finns bevarat. Möjligheten att behålla originalet och lämna in en kopia finns ju också.

Egna exempel

Min morfars far dog 1959 - strax innan jag föddes. Några år tidigare skrev han "En kortfattad berättelse om min 80-åriga levnad" på 62 handskrivna A4-blad. För mig som släktforskare är det naturligtvis ett fantastiskt material jag har tillgång till.

Min farfars far skrev vid något tillfälle ner sitt livs historia. Inte i en berättelse, utan i 35 korta verser som tillsammans bildar ett slags dikt eller kanske en sångtext. Lite mer svårtolkat, men ändå väldigt värdefullt!

Min egen hemläxa efter denna artikel blir att söka upp några lokala föreningar för att se vad som kan gömma sig i deras arkiv.

Gå direkt till nästa avsnitt!

Relaterade länkar

Tidigare artiklar

Av: AndersE

  • Personlig sida
  • Kontakta

Datum för publicering

  • 2006-12-17
Annons:
AndersE
2006-12-18 11:10
#1

Är det någon som vet vilka möjligheter man har att hitta information i gamla lokaltidningar? Finns tidningarna på mikrokort - eller t.o.m i sökbara databaser?

Har ni provat att söka på Libris? Ett fantastiskt sätt att finna de där lite mer "udda" utgåvorna som kan innehålla speciell information…

mosterMimmi
2006-12-18 12:20
#2

Det hade ju varit underbart om man hade kunnat gå in på den lokala tidningen hemifrån och söka på gårdens eller byns namn och få fram allt. I min lokala tidning har det ju alltid skrivits lite "historiskt" om företeelser. tyvärr har man ju inte tagit tillvara på släktsidor som man nyligen har funnit att man tillhör.

Däremot har jag funnit många berättelser om just denna släktsida på Folklivsarkivet i Lund. De har varit fantastiskt tillmötesgående där och jag har kunnat mycket "kött på benen".

AndersE
2006-12-18 12:27
#3

#2 Mimmi, har du provat att gå in på Libris och söka på Örkened?

mosterMimmi
2006-12-18 12:32
#4

wow, en ny värld och så mycket som fanns. Tack Anders för den fina julklappen!

Nu har jag bokmärkt den sidan.

När jag hinner och när jag blir frisk igen så skall jag söka, låna och förkovra mig!

länk till folklivsarkivet i Lund : http://etnhum.etn.lu.se/arkiv/

Tilda
2006-12-18 20:52
#5

Digitala finska tidningar, både svensk-och finskspråkiga tidningar finns på Helsingfors Universitets Historiska tidningsbiblioteket 1771 - 1890  kanske inte så mycket små lokala tidningar, men jag har hittat mycket intressant att läsa.

AndersE
2006-12-18 21:49
#6

#5 Imponerande!

"177866 band, totalt antal sidor: 415117"

Annons:
Upp till toppen
Annons: