Annons:
Etikettlivsöden-artiklar
Läst 12809 ggr
chrissan
2007-06-25 19:25

Ur Landskronas undre värld

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Den äldsta släkting man har på bild kan mycket väl vara en brottsling. Kameran togs tidigt i bruk för att dokumentera de som satt i våra fängelser. Jöns Andersson Kraft, min farmors farmors bror tillbringade sammanlagt 16 ¾ år av sitt liv med straffarbete på olika fästningar.

Jöns Andersson Kraft från Ven

En av de få tidiga porträtt jag har av min släkt är på soldaten Jöns Andersson Kraft från St Ibbs församling på Ven. Fotografiet kommer från de akter som utfärdades över fångar som frigivits, en del av dem finns i Svars sökbara register.

Bild: Copyright Lantmäteriet 20003-10-20. Ur Häradsekonomiska kartan på dvd 

I födelseboken för St Ibbs församling år 1837 står det:

Föddes måndagen den 3. Julii kl 11. f.m. och döptes Söndagen den 9. ejusdem i Kyrkan af (signatur) och kallades Jöns. Föräldrar: Fiskaren Anders Eliasson och dess hustru Bengta Påls dotter 35-40. Faddrar 1o Åbo: Pehr Eliasson (farbror) Slaktaren Christoffer Nilsons hustru Anna Pålsdotter (moster) ifrån Landskrona bar honom 2o Åbo: Ola Eliasson (farbror) Husm: Lars Nilssons hustru Anna Svens dotter 3o Drängen Pehr Bengtsson Pigan Lisebeth Svens dotter.

Vid konfirmationen 1853 fick Jöns vitsordet b för innanläsning, medan han tycks ha kunnat katekesen och förklaringarna väl. Hans anställningar på gårdar började med nr 11 år 1854, varifrån han 1856 flyttade till nr 20. Efter ytterligare byten kom han till nr 5 igen från nr 32 1859. Samma  år anställdes han hos fiskaren Rasmus Johnsson på nr 28 men 1860 var han färdig att flytta till nr 26 och 29 (Nygård) som soldaten Jöns Andersson Kraft.

Jöns korta karriär som indelt soldat

I generalmönsterrullan 1862 för 6:e kompaniet,  Rönninge Kompani av Norra Skånes Infanteriregemente står soldaten nr 93 Jöns Kraft som ersatt Anders Pan den 18 januari 1860. Han var en ganska lång karl för sin tid, 5 fot och 11 tum (nästan 1,78). Han approberades (godkändes) vid generalmönstringen den 5 juni 1862.

Jöns beträder brottets bana

Kolumnen för frejd i husförhöret för St Ibb nr 29 innehåller en hel del svårläslig text i anmärkningskolumnen om Jöns. Orsaken finner man i protokollet från Rönnebergs häradsrätt den 10 juli 1862. Kronolänsman Kjell Vollter hade den 26 juni anmält

att han låtit häkta och till länsfängelset införpassa soldaten vid Rönnebergs Compani af Kongl. Norra Skånska Infanteri Regementet, Jöns Andersson Kraft från Hveen, som sistlidne Midsommardag skolat från Drängen Per Mårtensson derstädes bortstulet 20 Riksdaler.

Vid rättegången infördes den åtalade, varjämte fanjunkare Böckman infann sig i egenskap av kompaniombud och vidare var åklagaren och målsägaren där. Pengarna hade förvarats i en pulpet och nycklarna låg i en låda intill. Nycklarna till målsägarens hus, där han bodde ensam, låg på det vanliga stället. Han hade lovat låna ut pengar till sin bror, som han träffade hemma hos sina föräldrar, men när han kom till sitt hus för att hämta pengarna fann han allt orört men pengarna borta. En annan dräng hade sett den åtalade växla en sedel hos en försäljare. Målsägaren gick till denne försäljare och kände där igen sin sedel. Han gick då till den åtalades bror Anders och berättade att han misstänkte Jöns. Anders sökte upp sin bror för att förmå honom erkänna stölden men han nekade. Men dagen efter hade han ångrat sig och erkände.

Också inför domstolen erkände Jöns stölden men menade att han inte gjort inbrott, eftersom nyckeln till ytterdörren satt i låset. När han stal pengarna var han berusad - nykter skulle han inte kunnat begå brottet.

Målsägaren medgav, att nyckeln kunde ha glömts kvar av någon besökande. Han begärde att få tillbaka sina pengar som Jöns ännu inte återbetalt.

Det meddelades att Jöns i oktober 1862 skulle ha tjänstgjort som soldat i tre år. Han hade inte tidigare varit för brott tilltalad. Rätten konstaterade, att Jöns, då nycklarna satt i dörren gått in, öppnat pulpeten och tagit pengarna. Eftersom Jöns inte tidigare varit för tjuvnadsbrott straffad, dömdes han att böta 5 riksdaler för sabbatsbrott och tre gånger det stulnas värde eller tillsammans 65 riksdaler, till delning mellan kronan, häradet och åklagaren. Om inga tillgångar fanns förvandlades böterna till fjorton dagars fängelse på vatten och bröd. Dessutom skulle han hållas till straffarbete i tre månader samt återbetala det stulna. Jöns förklarade sig nöjd med domen.

När Jöns avtjänat sitt straff flyttade han 1863 enligt utflyttningslängden till Säby på fastlandet:

11/11 (136 fo i fö-boken) förre Soldaten Jöns Andersson Kraft fr No 26 o 29 t Säby.

På fastlandet återfinns han på nr 4 Ö. Glumslöv, där han 1863-11-25 började en tjänst hos en nästan jämnårig åbo, född på Ven men gift med en glumslövsflicka. Enligt husförhörslängden var han då "straffad för första resan stöld 1862". Han stannade i Glumslöv två år, varefter han 1865-11-28 flyttade till Landskrona.

Jöns gifter sig och försöker leva ett laglydigt liv

I Landskrona bosatte sig Jöns i kvarteret Snäppan och gifte sig 1865-12-26 med Kjersti Zackariasson (Zachrisdotter, Zachrisson), f 1826-05-23 i Sireköping. Jöns kunskaper i läsning betygsattes med bc och han "förstod" bc.

Hustru Kjersti var dotter till Zackris Jönsson (f 1788-01-30 i Tofta) och Hanna Persdotter (f 1790-01-01 i Saxtorp) på Åkershus, sedermera Dundershus i Sireköping. Hon hade tre bröder och en syster, alla äldre än hon. Fadern dog 1842 och hans änka 1859, båda på Dundershus, där också ett par av bröderna bodde efter varandra. Kjersti flyttade 1844 till Örja nr 2. Hon fanns i Landskrona 1854-56, där hon då bodde på Slottsbacken som piga hos en löjtnant Mörck. Hon anges ha kommit dit från Lund. 1854 fick hon en dotter i Sireköping och 1856 en son, också i Sireköping, enligt anteckningar i husförhörslängden för Landskrona. De båda barnen hette Petronella Albertina (1854-05-05) och Jöns Alfred Lamberg (1856-05-24). På Gla Strand bosatte sig enligt husförhörslängden 1856-58 en sockerbruksarbetare Peter Alfred Lamberg, född i Landskrona 1830-03-22 med sin hustru Petronilla Pålsson, född 1827-05-24 i Bårslöv. Båda kom 1856 från "Trankells sockerbr." och de fick 1856-08-06 en dotter Ingri Cecilia Christ. Med lite fantasi kan man ana ett triangeldrama -  Alfred Lamberg är en så ovanlig namnkombination så Kjersti har med den tydligen velat markera vem som är far till hennes barn.

Enligt husförhörslängden flyttade Kjersti 1857 till N. Värn och 1860 till kvarteret Snäppan. Hela tiden åtföljdes hon av sina båda barn. Vid giftermålet anges hon läsa innantill ab, utantill b, bc och förstå b men det anges också, att hon "födt 3 oä barn". Hon hade tydligen inte "absolverats" förrän 1863-07-05. För dottern saknades dopattest, medan sonen var "döpt härstädes" (Landskrona). Båda barnen följde med Jöns och Kjersti på alla deras flyttningar i Landskrona till 1880, då Jöns och Kjersti flyttade till Ven och barnen stannade kvar i Landskrona. Sonen konfirmerades 1876 (med c i innantilläsning, b i katekesen, d i förklaringen och förstår c). Han är 1879 sjöman. Dottern fick 1881 en "oä d" Maria Christina.

Ett par år efter giftermålet flyttade familjen 1867 till kvarteret Gåsen. Senare hälften av 1860-talet var ju i stora delar av Sverige verkliga nödår - möjligen är det sådana svårigheter man kan spåra  i de försök att lämna Landskrona som Jöns gjorde. Han tog 1866-08-01 ut flyttningsbetyg till Danmark och 1867-04-03 till "obest ort", men han tycks fortfarande ha blivit kvar i Landskrona. Tydligen har han avhållit sig från ytterligare brott. Men enligt husförhörslängden blev han nu "den 3/2 68 Dömd för andra resan stöld med inbrott, samt att under tio år vara medborgerligt förtroende förlustig". Här anges alltså inte strafftidens längd.

Öresundsposten, som brukade ha som motto över rättegångsreferaten

_Små tjufvar till galgen man leder
De stora få titlar och band,
_
innehöll torsdagen den 2 februari 1868 på sid 3 en notis om en Jöns Andersson som dömts för rån men det var inte "vår" Jöns. Denne ransakades 1868-01-31, ungefär samtidigt, för att mellan den 28 och 29 januari genom inbrott hos änkan Anna Persdotter olovligen ha tillgipit en silverspecie (d v s  ungefär 4 kronor), 15 1/2 pund fläsk, 2 pund korv, 5 pund bröd, en burk med 2 1/2 pund svinflott, ett pund pudersocker och ett par andra saker. Änkan hade varit på sitt arbete på sockerfabriken på natten, då tjuven tagit sig in genom att bryta upp flera dörrar och i ett rum, där bara en minderårig flicka låg och sov, tillgripit de här sakerna.

Jöns berättar för rätten om sitt liv - han ville slippa vara soldat

Jöns själv beskrev sitt liv så, att han vistats i sitt hem hos stenhuggaren Anders Eliasson på Ven till 10 års åldern. Sedan hade han tjänat på olika ställen tills han 19 år gammal blev soldat. Efter tre års tjänst hade han anhållit om avsked, vilket dock vägrats honom och för att ändå få sluta stal han från en dräng på Ven 20 riksdaler och angav sig därefter själv för kronolänsman. Efter avtjänat straff tjänade han ett år hos Rasmus Bengtsson och tre år hos Ola Christensson. Han flyttade sedan in till staden och har nu varit gift i sex år. Han har dragit sig fram på tillfälligt arbete. Han erkände sitt brott, som han utfört när hans hustru på natten arbetade på sockerbruket. En värdering av det stulna godset gjordes (12 riksdaler 3 öre), mot vilken Jöns inte hade något att invända.

Utslag i målet meddelades den 10 febr 1868. Jöns dömdes för andra resan stöld med inbrott till två år och sex månaders straffarbete samt att under tio år vara medborgerligt förtroende förlustig. Det stulna godset hade kommit till rätta. Jöns förklarade sig nöjd med domen.

Jöns deltog i generalmönstringen den 7 juni 1862, bara ett par veckor senare begår han sitt första brott. Ligger det någon sanning i hans påstående att han ville komma ifrån soldatlivet?

Fru och barn flyttade 1868 tillbaka till kvarteret Snäppan och tycks ha bott på olika nummer där till 1871. På Snäppan föddes sonen Carl Vilhelm 1871-09-18 men han dog efter några år (1874).

Tredje resan för Jöns

När Jöns blev fri, måste han mycket snart åter ha gjort sig skyldig till stöld. 1871 dömdes han för tredje resan stöld till 6 års straffarbete, men jag har inte tagit del av rättegångsprotokollen. Staffet avtjänades på Malmö staffängelse och Jöns finns dokumenterad i deras handlingar över frigivna straffångar. Här är han kortare än vid mönstringen, 5 fot och 9 tum, smärt kroppsbyggnad, har mörkt hår, rödaktigt skägg, blå ögon och rödlätt hy. Han har rak näsa och bred mun samt ärr på fingrarna.

Jöns när han frigavs efter tredje resan.

Jöns när han frigavs efter tredje resan.

(Bild: Frigivna straffångar, svar)

Jöns familj flyttade till Ö. Förstaden 1871 och därifrån till kvarteret Tärnan 1875, då Jöns fortfarande uppges befinna sig "på fästning". Så var också fallet när familjen flyttade till Norra Förstaden och till kvarteret Fiskmåsen 1877. Familjen flyttade 1879 till kvarteret Tärnan och därifrån flyttade slutligen Jöns och Kjersti 1880-10-22 till Ven.

Familjen försöker hjälpa Jöns

Var det ett nytt försök från familjens sida att få Jöns på fötter? Jöns och Kjersti bosatte sig hos Anders Eliasson och Johanna Andersdotter (Jöns gamle far och hans syster som var krympling) på deras torp under nr 6 Tuna. Men Jöns frihet blev inte långvarig.

Fjärde resan

Den 13 mars 1882 dömer Rönneberg, Onsjö och Harjager häradsrätt Jöns till 8 års fängelse och 10 års förlust av medborgerligt förtroende för 4:e resan stöld med inbrott. Jag har inte tagit fram rättegångshandlingarna. Jöns får denna gång tillbringa tiden på Karskriona straffängelse.

Till husförhörslängden i St Ibb 1881-90 finns följande skrivelse bifogad:

Uppgift å de till Straffarbete på minst ett år dömde personer, hvilka, såom frie sednast varit uppförde uti St Ibbs församlings mantalslängd samt under loppet af detta år antingen härifrån rymt eller frigifvits, eller ock hit ankommit, och denna dag äro uti rullorna härstädes qvarstående:
Jöns Andersson Kraft 1837 den 3 Juli
Ankomst 1882 30/3, 4:e resan stöld med inbrott; 8 års Sta:arb: som tilländagår den 23/12 1889. Innesitter.
Malmö Citadell den 31 December 1882.

Under torpet på nr 6 finns antecknat:

Inh. arbetskarl Jöns Andersson Kraft 1837 3/7 Hven, gift 65. Häktad för 3:dje resan stöld 1882. Fri 89 19/12 men saknar medborgerligt förtroende 1899 (troligtvis) 23/12, ?.
3/1 80 från Fängelse Direktören i Malmö anmälts att Kraft är dömd till fängelse 23/12 1889.
Obs. straffad för 4de resan stöld mm (men beviset helt blankt hit om god frejd Har vistats i Landskrona) 1882 på fästning dömd till 6 år - fri 1889 23/12.

Jöns hade åldrats under fängelsetiden i Karlskrona, när han friges har han brunt gråsprängt hår och skägg, ljus hy och är 1,78 meter lång. Han har ett ärr på högra tinningen, ett på högra handen och lillfingret krokigt.

(Bild: Frigivna Straffångar, Svar)

Kjersti lämnar hemmet under fängelsetiden

I husförhörslängden har också antecknats att Kjersti Zachrisson flyttade tillbaka till Landskrona 1884. Där bosatte hon sig hos dottern i kvarteret Tärnan (i ett hus tillhörigt en familj Sylvan). I samma hus bodde också sonen, som var sjöman. I husförhörslängden för Landskrona står från 1888 barnen som inhyses hos Kerstin Kraft, som anges som "Anh. Arrestant Jöns Andersson Krafts H." Hon åtnjuter medborgerligt förtroende "så vidt känt är". Hon anges vara "bräcklig".

Enligt uppgift från pastorsämbetet i Landskrona bodde Kjersti på Fröjdeborg nr 15 B 1901. Där har hon strukits p g a flyttning eller död mellan 1905-10. Det aktuella bladet i församlingsboken är emellertid avrivet och man kan därför inte avgöra vilket eller när det skedde. Det uppges att hon skulle vara begraven i Landskrona men kyrkogården har ingen uppgift om henne.

Jöns slutar sitt liv

I husförhörslängden på St Ibb för 1891-1901 står Jöns fortfarande under nr 6 torp inhyses hos systern Johanna Andersdotter. Jöns dog 1907-07-21 enligt uppgift från pastorsämbetet i St Ibb.

"Straffregister" för Jöns Andersson Kraft enligt tillgängliga uppgifter:

1862-07-20 första resan stöld   3 månaders straffarbete, 65 riksd böter
1868-02-10 andra resan stöld m inbrott  2 år 6 mån. straffarbete
1871-11-03  tredje resan stöld  6 års straffarbete
1882-03-23   fjärde resan stöld m inbrott  8 års straffarbete.

Sammanlagt alltså 16 3/4 års straffarbete!

Bearbetning av ett kapitel i "Edvard och Johanna Segerlunds rötter" av min far,  Sven Bingefors (1916-1992)

Relaterade länkar

Av: chrissan

  • [Personlig sida](javascript:void top.ShowProfile('chrissan'))
  • [Kontakta](javascript:void top.ShowProfile('chrissan', 'Contact.aspx'))

Datum för publicering

  • 2007-06-25
Annons:
AndersE
2007-06-26 01:38
#1

Ja, vilket liv. Finns det någon möjlighet att så här efteråt finna svar på alla frågor som man ställer sig? Finns det några "släktberättelser" kvar?

Man kan ju tänka sig att det var svåra tider. Många försökte lösa det geom att emigrera.

Något som man direkt tänker på i samband med kriminalitet är ju alkohol. Men det verkar inte finnas sådana kopplingar mer än i första fallet? Räckte det - var man i allmänhetens ögon redan dömd efter "första resan"?

chrissan
2007-06-26 01:45
#2

Det är ju frågan? Varför blev han kriminell. Han säger ju själv att han ville slippa det militära. Hans syskon, med undantag av Elna som begick sitt brott i desperation, var fattiga men synnerligen skötsamma. Visst fanns sprit med i bilden, men alla drack ganska ordentligt på den tiden. Men ett brott följde ju med hela livet, det skrevs in i prästbetygen och i husförhören så man var nog stämplad för livet. 1860-talet var ju svåra nödår, så den som var straffad hade nog extra svårt att få ett jobb. Min farmors farmor åkte ofta till Ven på gamla dagar (hon bodde i Danmark omväxlande med Vankiva) för att träffa syskonen, de tog ju hand om honom och försökte hjälpa honom.

AndersE
2007-06-26 02:05
#3

För mig är den här epoken så fascinerande. Slutet av 1800-talet och en liten bit in på 1900-talet.

Så nära att man träffat människor som var med, men ändå så långt bort att man inte riktigt kan veta hur det var. Så nära så att det finns foton, intervjuer, brev och många andra källor, så nära att många miljöer finns kvar nästan orörda.

En tid som var så svår för så många, men samtidigt en tid som gav andra en möjlighet att skapa fantastiska uppfinningar, företag, förändrade livsmöjligheter.

Och en tid som så tydligt har påverkat vår tids möjligheter, värderingar och föreställningar.

Tack för dina pusselbitar chrissan!

zachs
2007-06-26 11:44
#4

O, vad det var spännande att läsa! Tack, för att du delar med dig chrissan!

chrissan
2007-06-26 11:49
#5

Det som är intressant är att det finns mycket mer att hämta om Jöns. Hans fångakter kan man ju få fram för att se hur han hade det i fängelserna och vad han gjorde. Jag har skickat efterr resten av rättegångsreferaten till att börja med.

zachs
2007-06-26 12:27
#6

Fångakterna är ju guld! Här från Kyrkefalla fanns 5 st fångar med. Av dom var 3 från dom byar jag har cirklar om.

Annons:
blombuketten
2007-06-27 17:53
#7

Chrissan, vilka spännande och sorgliga berättelser. Tänk vad hårt det var på den tiden. Härlig familj verkar det ändå ha varit som ställde upp för varandra istället för att stöta bort den som inte passade in riktigt. Underbart.

AndersE
2007-06-28 20:35
#8

Kan detta vara något?

"Följande volymer har precis blivit tillgängliga digitalt på SVAR. Besök http://www.svar.ra.se för mer information.

Landskrona tvångsarbetsanstalts arkiv
SE LLA 10266 D 3 AA 3 L0000040 2007-06-27"

chrissan
2007-06-28 20:38
#9

Tyvärr bara kvinnliga fångar från 1890 än så länge, men mitt allmänna intresse av förhållandena i fängelser under 1800-talet tillfredsställs med detta! Tack för tipset.

Har skickat efter rättegångsrefereraten

chrissan
2007-07-12 14:47
#10

Jöns fjärde resa

Kraft, som uppgaf, att han begått inbrottsstölden omkring kl 9 på Söndagsaftonen och att han dessförut i sällskap med fiskare berusat sig af brännvin, under inflytelsen af hvilket rus han kommit på tanken att föröfva tjufnaden, underkastade sig påföljderna deraf. Och då vidare icke förekom blef efter enskild öfverläggning fattadt och derpå offentligen afkunnadt detta:

 Emedan anklagade Kraft bifvit genom eget erkännande lagligen förvunnen att hafva Söndagen den 29 januari 1882 bevisligen, dock icke under sabbatstid, från hemmanseg. Assar Persson och hans fru efter inbrott olofligen tillgripit penningar till sammanräknadt belopp af 109 kroor, ty och som Kraft förut undergått bestraffning för tre resor stöld, föröfvar Herttn rättvist, jemlikt 20 kap, 6 kap, 18 §§ Str Lgn döma Jöns Andersson Kraft att sålunda till last komme fjerde gångens stöld i förening med inbrott hållas till straffarbete i Åtta (8) år samt att i tio år vara förlustig medborgerligt förtroende.

Assar Persson (f 1818) och hans hustru Johanna Mårtensdotter (f 1821) var hemmanägare på Tuna nr 20 i St Ibbs församling.

Nog var det spriten allt, Anders! Det var ju tur att han begick brottet efter kl 18 på söndagen, annars hade det bedömts mycket strängare, man fick inte arbeta eller begå brott under sabbatstid.

AndersE
2007-07-12 16:11
#11

Kul när nya pusselbitar dyker upp efterhand.

Gnidde
2007-09-02 17:00
#12

Otrolig värklighetsskildring. fantastiskt skrivet. MVH

Hälsningar Gnidde.

chrissan
2007-09-02 17:02
#13

Tack Gnidde, det värmde! Jag har en motgångsdag idag så det var extra glädjande att du skrev beröm

Annons:
Upp till toppen
Annons: