Annons:
Etikettlivsöden-artiklar
Läst 14311 ggr
chrissan
8/13/07, 2:22 PM

Kastrup - innan flygets tid

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Många av oss har passerat Kastrups flygplats på väg till eller från Sverige. Vi har också rest över Öresundsbron och sett den lilla ön Saltholm mitt i sundet. Vad vi kanske inte tänker på är att Kastrup och Saltholm var stora och viktiga arbetsplatser för svenskar under många år. Svenskar som inte kunde få sin försörjning i hemlandet reste till Kastrup för att vara gästarbetare. Här är en liten bit av den historien.

Från mitten av juli till slutet av september 1853 antecknades i Tårnby socken på Amager utanför Köpenhamn sammanlagt 321 dödsfall i kolera, socknen hade 2600 invånare. 

 En av byarna i Tårnby socken heter Kastrup. Arbetarna i Kastrup bodde uselt enligt samtida källor. Det fanns inga anordningar för avlopp eller rent vatten och husen var mest att likna vid kojor. Disriktsläkare Feilberg skrev: "Husene (er) sammenpakkede og uregelmæssige, med mange smudsige og snævre gyder, byggede uden nogen hævende Grund umiddelbart på den fugtige jord. Alle flydende urenligheder fra stald møddinger etc. kunne ikke løbe bort, men blive stående i de smalle gyder" 

   Karta över Amager ritad i samband med koleraepidemin 1853 av distriktsläkare Feilberg. Notera hur tätt husen ligger. Kastrup(-værk) ligger på östra sidan vid båtlinjen till Saltholm. Söder om Kastrup byn Maglebylille som utraderades vid utbyggnaden av flygplatsen. (Källa: Glemmer du? Tårnby Lokalhistoriske Forenings medlemsblad 2005)

Nattmännen transporterade däremot tunnorna från utedassen i Köpenhamns bättre kvarter till lergravarna invid Kastrup, där avfallet låg helt öppet och stank.

Relaterade länkar

 

Av: chrissan

  • [Personlig sida](javascript:void top.ShowProfile('chrissan'))
  • [Kontakta](javascript:void top.ShowProfile('chrissan', 'Contact.aspx'))

Datum för publicering

  • 2007-08-15

Natmanden

Natmanden

När koleraepidemin bröt ut fanns inget sjukhus, en arbetarbarack där många redan var sjuka användes som sjukstuga och de insjuknade transporterades dit.

Distriktsläkaren WF Feilberg på Amager, som gjorde en stor insats under epidemien har beskrivit förhållandena där, det är en mycket skrämmande läsning om en plats dit man kom för att dö i den största misär. Inga sanitära anordningar fanns här heller och man hann inte hålla rent omkring de sjuka. Sand ströddes på golven för att i någon mån suga upp smutsen, men man vadade i en djup sörja i alla fall.

**

Jens Petersen Laen**

Ett av offren för koleran var en arbetare vid Kastrupværk, Jens Petersen Laen.

266 7de August 1853 Begravelsesdagen: 9de August 1853 Jens Petersen gift (Jyde) Indsidder (har arbejdet paa Saltholm) i Kastrup Alder: 38 Hvor anfört i det alm. Jevnf. Reg. 137,32 epi Cholera

Jens kom från norra Jylland, från byn Laen i Glesborg där han föddes år 1814. Hans far, Peder Jensen Prammand, var pråmdragare med en liten jordlott och tillhörde det stora godset Meilgaard. Jens mor hette Birthe Jensdatter från Örum och han hade en nio år yngre syster, Dorthe Sophie.

Meigaard gods

MeiLgaard gods

Eftersom Danmark tillämpade livegenskap arbetade också Jens på godset som tjänare fram till 1845, han hade inget annat val. Det året lättade man på livegenskapen, det blev tillåtet att skaffa sig andra arbeten och Jens kunde ge sig ut på det stora äventyret, resan till Köpenhamn. Han var den förste i släkten på mycket lång tid som fick den möjligheten, alla hans förfäder hade tillhört Meilgaard. Han fick arbete på Ny Øster Kalkværk på Saltholm, den ö som ligger i Öresund mellan Sverige och Danmark. Där bodde han i en arbetarbarack som tillhörde arbetsgivaren.

 

Saltholm. Arbetarbostäderna låg vid Gammelgård/Gammelværk

Pernilla Andersdotter

Till baracken kom 1848 en ung invandrare från Ven, Pernilla Andersdotter, född 1830. Hon var alltså betydligt yngre än Jens, men de fann varandra där ute på Saltholm. Den 22 augusti 1850 gifte de sig i Tårnby kyrka.

Ur vigselbok, Tårnby:

25 Ungkarl Jens Petersen Laen fra  Castrup 36 Aar. Erklaret af Holland  for at vaere vaccineret Pigan Pernelle Andersdatter Söndbyöster, 20 Aar. Vaccinert Hvem Förloverne ere.  ?   Jens Larsen i Castrups Vaerk og Husmand Peder Larsen i Castrup Vielsesdatum: 22de Aug 1850 i Kirken Hvor anfört i det alm. Jevnf. Reg. 5-3 (Namnteckningar) Jens Larsen   Paer Larson

Det var lite bråttom, kärleken hade blomstrat och redan 8 september 1850 föddes sonen Peder, enligt födelse- och dopboken i Tårnby:

66 8 Sept 1850 Peder Jensen      + Daabens Datum 29de Sept 1850 i Kirken Foraeldrenes Navn Hmd Jens Pedersen Laen og Hustru Pernille Andersdatter, Kastrup Baaret af Jac: Agerlius Dotter fra Saltholm   ? Hvem holdt. ? Niels Hansens Kone af Kastrup Mds faddere Brygger Jens Larsen, Kroman Vilsted  og Hmd Terkel Rasmussen, Kastrup                                                                 mater introd. Hvor anfört i det alm. Jevnf. Reg 84-9                                 + 21/11 53

Kastrupværk

Kastrupværk, med kalkugnen rykande till vänster (Källa: Källa: Glemmer du? Tårnby Lokalhistoriske Forenings medlemsblad, okt 2005)

Jens och Pernilla hade nu flyttat till Kastrup och strävade vidare som arbetare där, på Kastrupværk. Den 13 november 1852 föddes sonen Elias Evert, uppkallad efter morfars far, Elias Jönsson på Ven som avlidit 1839.  Elias var alltså bara knappt 9 månader när hans far dog. Pernilla, som ännu inte fyllt 23 år, skulle drabbas av ännu en stor sorg, den 21 november 1853 dog storebror, Peder, i "strubehoste", difteri.

Pernillas liv efter Jens död

Pernilla stannade kvar i Kastrup och gifte 1856 om sig med en svensk invandrare, Johan Jacob Segerlund, ursprungligen från Harplinge och Halmstad. De kom att få ytterligare en son och fyra döttrar som överlevde. De två yngsta döttrarna, samt en som dog, föddes efter att de flyttat till Sverige igen. De bodde då på ett torp under Vankiva nr 19, som ett tag ägdes av Johans bror. Familjen fortsatte att resa mellan Sverige och Danmark, alla Segerlundsbarnen bosatte sig så småningom där. Pernillas andre make Johan Jacob dog i Köpenhamn 1874, 50 år gammal, när han var på arbetsresa. Elias Evert fick då ta på sig försörjningsansvar för den stora familjen. Pernilla tillbringade mycket tid i Danmark och på Ven, där hon återfinns i nattvardslängderna. Hon hade ju två syskon där, Elna och Jöns, som det hade gått illa för.

Pernilla Andersdotter kring sekelskiftet 1900

Pernilla Andersdotter dog i Kastrup 1909, hon var då bosatt hos en dotter. Fyra av de fem barnen arbetade i Kastrup, de flesta på glasverket. De kom aldrig tillbaka till Sverige.

Elias Evert Jensen

Pernillas och Jens Petersen Laens ende överlevande son, Elias Evert Jensen, som kom att kalla sig Edvard och omväxlande Jensen och Jönsson, brukade torpet i Vankiva och gifte sig med Johanna Månsdotter från Hässelberga i Norra Åkarp. Torpet var dock inte tillräckligt att leva av så Elias reste ofta till Saltholm på arbetsresor, Johanna fick stanna hemma med barnen och sköta torpet. På torpet bodde också Edvards yngsta halvsystrar till 1883 då de flyttade till Danmark. Edvard och Johanna fick sju barn som när de började skolan fick namnet Segerlund av prästen, han tyckte det var lämpligt att de tog styvfarfars namn: "Det är ett bra namn, det ska ni ha" sade han. Även Edvard kallade sig då Segerlund.

Edvard (Elias Evert) och Johanna

Edvard kunde så småningom bygga ett nytt hus till familjen i Koboda, Vankiva. Han drygade ut inkomsterna med att arbeta på Vankiva gård och hos olika bönder. Han arbetade också säsongsvis på Vankiva bränneri, trots att han var helnykterist. Den 18 december 1914 hade han två dagar kvar av sitt arbetskontrakt när olyckan skedde. Den 19 december fanns i tidningen Norra Skåne följande notis:

Funnen död. En sorglig händelse ägde i går middag rum vid Vankifva bränneri. En arbetare Edvard Segerlund, Vankifva, hade i ett ärende gått ned i en mäskkällare. Då man tio minuter därefter kom ned i källaren, fann man S. liggande död. Huruvida han träffats af hjärtförlamning eller har blifvit förgiftad af de giftiga gaser, som kunna uppstiga ur mäsk, har ej kunnat utrönas. Den så hastigt bortryckte var 62 år gammal samt efterlämnar hustru och barn.

Pernilla var syster till Jöns i berättelsen "Landskronas undre värld" och Elna i "Barnamord". Hon var min farmors farmor. Varje gång jag mellanlandar på Kastrup eller åker över bron och ser Saltholm skänker jag en tanke till min farmors farfar Jens som sökte äventyret utanför livegenskapen och hans hustru Pernilla som fann kärleken på Saltholm.

Läs mer om svenskarna i Kastrup och på Saltholm:

Tårnby - lokalhistorisk samling

Glemmer du - kalkværket

Annons:
AndersE
8/15/07, 10:40 PM
#1

Ännu en fascinerande historia. Tack Chris!

Spännande också att få "lära känna" ännu en i familjen.

Jag har läst tidigare någonstans om detta att skåningar arbetade i Danmark. Ofta var syftet bara att ta ett tillfälligt arbete, men ibland blev det så att man stannade. Flytten finns i så fall inte antecknad någonstans - så ett tips för den som inte hittar sydsvenska anor kan vara att leta i Danmark…

Cheyenne
8/15/07, 11:00 PM
#2

Instämmer mer än gärna. Bra skrivet, fint illustrerat och ffa fick jag en skopa nya kunskaper på köpet. Absolutely splendid Chrissan.

leja
8/15/07, 11:47 PM
#3

Mycket intresant, tänk hur det gick till på den tiden. Även då fick man flytta dit jobben fanns. Kul att se.

Cool

Vad ska man ha som signatur tro?

chrissan
8/16/07, 12:45 AM
#4

Som Anders skriver, så är det ett bra tips att kolla databaserna över svenskar på Tårnby lokalhistorisk samling (se länk ovan). Många försvunna Skåne-anor kan finnas där. De har också hjälpt mig att hitta uppgifter om Jens så jag kunde finna hans släkt på Jylland. Med hjälp av kyrkböckerna on-line www.arkivalieronline.dk och folkräkningarna www.ddd.dda.dk kunde jag sedan gå tillbaka flera generationer, trots bristen på husförhör och det faktum att alla hette Jens Pedersen eller Peder Jensen.

chrissan
5/26/08, 2:51 PM
#5

Nu har min bror lagt ut Edvard (Elias Evert från Kastrup) och Johanna Segerlunds anor på nätet, en grafisk omarbetning av min fars bok. Där finns en del om Skåne och Ven.

Länk

AndersE
5/26/08, 3:29 PM
#6

#5 Jag har inte läst, men det är väldigt prydligt gjort. Kul!

Annons:
Andersdotter
7/31/09, 1:01 PM
#7

Underbar läsning detta, med många för mig nya länkar på intressant berättande som jag inte tidigare läst.

Danmark informationen var världefull då även jag har Danska rötter på mödernet, kartorna bli också mycket intressanta med dess lokalhistoria som jag måste läsa mer om.

Då ena dottern helt nyligen bosatte sig på Amager Strandvej ;-) tror jag att jag kan hitta lite intressanta historiska utflyktsmål att besöka vid nästa tillfälle där. 

Har en liten teknisk fråga i samband med denna trevliga presentation. Hur får ni in bilder så fint mitt i ett repotage? Hittar liksom inte alla funktioner här än.

chrissan
7/31/09, 1:05 PM
#8

När man skriver som artikel (inte inlägg) så går det att göra lite mer. Man kan klippa och klistra in bilder i texten

ambi
7/31/09, 1:34 PM
#9

Chrissan!

Mycket intressant läsning! Alltid trevligt med bilder till.

Upp till toppen
Annons: