Annons:
Etikettboktips-artiklar
Läst 18889 ggr
AndersE
1/19/09, 11:40 PM

Då & Nu - Invandringens historia i Helsingborg

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Här tipsar jag om en bok som genom skildring av en rad livsöden också tecknar invandringens historia

Jag fick nyligen en trevlig present. Det är en liten bok om invandrare i Helsingborg genom tiderna. En spännande och inspirerande bok!

Då & Nu

Boken "Då & Nu"

Den här lilla boken gavs ut av Helsingborgs kulturförvaltning 2003 med Poul Witting som idégivare. Han arbetar på Helsingborgs kulturförvaltning och är projektledare för "Kultur i bostadsområden" där utgivandet av boken varit en del. Som författare står Helsingborgskännaren Adam Katzeff och journalisten Arne Järtelius.

Invandringens historia i Helsingborg

Invandringens historia i Helsingborg

I ett inledande kapitel berättas om invandring till Helsingborg från vikingatid och framåt. Det är en intressant sammanfattning med kopplingar mellan historiska skeenden och dess inverkan på människors förflyttningar.

Biografier 1800-1939

Boken består sedan av två kapitel med levnadsteckningar. Första kapitlet omfattar tjugo personer som alla var döda då boken skrevs. Det materialet bygger alltså inte på nya intervjuer utan på annat källmaterial. Källorna finns för övrigt kortfattat beskrivna och underlättar för den som vill forska vidare.

Här hittar vi t.ex. fransmannen de Bacalan som blev gästgivare i Helsingborg under tidigt 1800-tal, skotskan Jenny Duncan som sålde damkläder kring 1800-talets mitt, danskan Hanna Forthmeier med fotografiateljéer i flera städer under 1800-talets senare decennier och kinesesen/japanen Asjang Yén som var kypare i Ramlösa under tidigt 1900-tal och god vän med diktaren Birger Sjöberg.

Fritz Netzler

Här finns också kända Helsingborgsnamn som läkaren Fritz Netzler (vars son skrivit sina memoarer full med personbeskrivningar), hamningenjören Johan Dunker (son till millenniets helsingborgare Henry Dunker) och Carlos Zoéga som visserligen var född i Sverige men med rötter i Italien och med uppväxt i Brasilien och känd för sitt kaffebränneri med företag som ännu finns kvar.

I några av porträtten kommer man människan nära och berättelsen berör, såsom berättelserna om "norskan" som botade människor kring sekelskiftet mot att de betalade vad de tyckte det var värt, eller "japanen" som försiktigt smög in en gåva av jordgubbar till Birger Sjöberg liksom berättelsen om den italienska hårfrisörskan som anlitades av stadens förmögna, men aldrig vågade ta ordentligt betalt. Trots att hon levde under mycket små omständigheter lyckades hon sätta sin dotter i privatskola och hon gav danska flyktingar mat och husrum under andra världskriget.

Biografier 1940-2002

Ahmed

Andra halvans levnadsteckningar bygger helt på intervjuer gjorda i hemmiljö. Här får arton personer berätta om sina liv och erfarenheter och här blir berättelserna mera personliga. Vi får läsa om de människor som kom från nazistiska koncentrationsläger efter kriget, om arbetskraftsinvandring under 50- och 60-talen, om flyktingar undan kommunismens fasor och flyktingar från olika krig. Det är intressanta skildringar av hur man gjort för att få det att fungera i det nya landet samtidigt som man vill bevara identitet och kontakt med det gamla.

Sammanfattning

Boken avslutas först med ett kapitel som resonerar kring hur invandringen förändrats och orsakerna därtill. Därefter kommer ett kapitel som berättar om olika källor för att forska vidare kring invandrares historia. Där finns också några tips om vad man ska tänka på då man intervjuar.

Inspiration

Jag tycker det var mycket intressant att läsa boken. Samtidigt som jag läste de olika berättelserna började jag fundera kring själva bokens uppbyggnad. Man har samlat en rad berättelser om olika livsöden under olika tidsepoker, men med två saker gemensamt. De är alla invandrare och de har alla bott i Helsingborg.

Denna idé - att samla livsöden från olika tidsepoker men med något särskilt gemensamt - tycker jag är lysande! Kanske kan vi använda den på något sätt här på Proveniens?

Annons:
AndersE
1/23/09, 6:48 PM
#1

Jag har fått tillstånd av Adam Katzeff (en av författarna) att publicera en av texterna och jag har valt den som handlar om Jenny Duncan.

"Jenny Duncan föddes i Skottland, i närheten av Edinburgh. Hon blev tidigt föräldralös och kom några år senare till Sverige. 1820 anlände hon till Helsingborg där hon fick anställning hos traktören Peter Mollberg. Enligt vissa uppgifter var hon längre fram anställd hos traktören Isac Bergström (som övertagit Mollbergs värdshusrörelse). Under perioden 1828-38 var hon under alla omständigheter hushållerska och guvernant åt familjen Follin på Pålsjö.

År 1838 ansökte hon hos Magistraten att få bedriva egen rörelse med tillverkning och försäljning av "fruntimmershattar och ämnen till fruntimmerskläder hörande prydnader". Borgerskapets äldste avstyrkte hennes ansökan, men den godkändes likväl. Därmed blev Jenny Duncan en av de första kvinnor som bedrev handelsverksamhet på egen hand i Helsingborg. Det var först vid denna tid som kvinnor i Sverige gavs laglig rätt att driva egna verksamheter, men i och med upplösningen av skråväsendet kring 1 800-talets mitt klev allt fler kvinnor in på arbetsmarknaden, inte minst som egna företagare.

Jenny Duncan startade en handelsbod, de första åren i sitt eget hem, därefter en tid i Arnhamns hus vid Stortorget och slutligen från 1862 i en lokal i hotell Mollbergs baksida, på hörnet av Södra Storgatan och Norra Kyrkogatan.
I sin butik sålde hon damkläder av olika slag, men alltid enligt tidens mode. Bl.a. sägs hon ha sålt stadens förnämsta klänningstyger. Hon var mycket bestämd och lade sig ofta i sina kunders val av kläder. I hennes butik utbyttes ofta också en hel del skvaller om staden och dess invånare. Till sin hjälp skaffade hon snart ett biträde vid namn Fina Bader. När Jenny Duncan drog sig tillbaka från sin verksamhet år 1869 blev det Fina Bader som fick driva den vidare.

Om Jenny Duncan som privatperson är dessvärre inte mycket känt. Hon sägs ha varit mycket energisk och utan denna egenskap hade hon säkerligen aldrig lyckats starta en egen verksamhet trots mycket motstånd från stadens borgare, hon var trots allt både kvinna och invandrare. Med tiden blev hon rätt barsk och inte minst många barn i staden hyste viss skräck för henne, något som dock inte hindrade dem från att göra hyss mot henne. Hon fick med tiden en aktad ställning i stadens borgerskap och gick ofta på söndagsmiddagar eller arrangerade sådana i sitt eget hem."

I boken anges följade källor till denna artikel:

  • Anders Borg - Helsingborg förr och nu (Helsingborg 1920)
  • Fritz Netzler - Helsingborgsminnen från min ungdom (Helsingborg 1928)
  • Helsingborgs historia - Band V:2, perioden 1809-1862 (Uppsala 1979)
Cheyenne
1/23/09, 8:52 PM
#2

Tack AndersE.

Det framgår med all tydlighet att man ska undvika information såsom faddrar vid dopet, allt för mycket information om personens barndom, faderns yrke och evetuella flytt mellan socknar och/eller landskap. Vidare; inte vara för detaljerad vid personens vuxna liv med flytt hit och dit, tillika varje anställning etc. Sådant man som släktforskare är så van vid att redovisa för.

AndersE
1/23/09, 9:18 PM
#3

#2 Ja, vad och hur man berättar beror naturligtvis på vad man har för syfte och vem man tänker sig som läsare.

Min tanke med vårt "temaberättande" är kortare lättlästa texter - inte kompletta släktkrönikor.

Cheyenne
1/23/09, 9:33 PM
#4

Du sätter mig på pottan Anders! Flört

AndersE
1/23/09, 9:46 PM
#5

#4 Det är inte meningen!

Bara för att jag har en tydlig bild av vad jag tänkt mig med vårt skrivtema betyder det varken att jag kommunicerat min idé väl, eller att min idé är den bästa…

Cheyenne
1/23/09, 9:54 PM
#6

Nej, AndersE. Nu lät jag hårdare än jag menade. Det är bara jag som måste tänka om. Men va fasiken, jag varvade mellan 4:or och 5:or i uppsatsskrivning på gymnasiet så jag ska väl lyckas få ihop något.

Annons:
AndersE
6/17/11, 10:29 PM
#7

Jag hittade denna gamla artikel idag. Får mig åter att fundera kring temat. Skulle vara rätt kul att hitta något tema och sedan berätta om olika människors livsöden som ändå har något gemensamt.

Undrar vad…

Upp till toppen
Annons: