Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
22 - Livsöden

Riksdagsmannen från Fröstorp

2006-04-25 18:07 #0 av: AndersE

I denna artikel berättas historien om en man som trots en enkel uppväxt med kort skolgång nådde samhällets höjder. Det är en berättelse med flera dimensioner.

Då vi släktforskar kring en ana vill vi ofta komma så nära inpå som möjligt. Genom att forska i många källor får vi olika bilder och kan så småningom nå närmre den komplexitet som hör till varje människa. Beskrivningen nedan gör dock inte något som helst anspråk på att ge en helt riktig eller fullständig bild.

Riksdagsmannen Johannes Jonson

Johannes kom från den lilla byn Fröstorp utanför Tibro i Västergötland och blev en mycket känd person.

Johannes Jonson och hans hustru
Johannes Jonson och hans hustru

Än idag finns det de som kallar bygatan han bodde på för "Regeringsgatan". Vi ska titta på hans liv via tre olika källor.

Artikel av G. E. Lindgren

Först hittar vi en artikel skriven av G. E. Lindgren - "Tibrobygdens riksdagsmän". Lindgren berättar om Johannes karriär, att han var ordförande i kommunalstämman och kommunalnämnden i hela 35 år, 1869-1904. Han var 47 år gammal 1869 och samma år blev han också utsedd till riksdagsman för Gudhems och Kåkinds domsaga av Skaraborgs län. Han var sedan riksdagsman fram till 1892.

Lindgren levererar huvudsakligen fakta kring riksdagsmannatiden, men också lite kuriosa. Till en början fick Jonson färdas med hästskjuts till Skövde innan järnvägen blev klar 1876. Hans bagage utgjordes av en specialtillverkad resväska, som nu finns förvarad på Tibro museum.

Riksdagsmannens väska
Riksdagsmannens väska

Den var gjord av stark, mönstrad plysch och uppdelad i två fack. Det undre utgjordes av en trälåda, som antagligen var avsedd till förvaring av matvaror, ty sådana måste naturligtvis medföras till förbilligande av uppehället. Inte förslog väl förrådet för hela riksdagssejouren, men det räckte alltid till något mellanmål då och då. Det övre facket, säcken, gav plats för klädespersedlar och eventuellt andra behövliga förnödenheter.

Lindgrens artikel tar sedan upp flera insatser från riksdagsmannatiden - någon kan vi ta upp här. År 1872 motionerar Jonson ensam om ändrad lydelse av giftermålsbalken. Jonson föreslår att man och hustru ska ha giftorätt till hälften vardera i fast och lös egendom utan avseende på vad endera före eller under äktenskapet ärvt eller förut förvärvat, såvida inte makarna genom äktenskapsförord annorlunda överenskommit.

Om inrättande av riksbankskontor i Skövde - 1882. Han påpekar besvärligheten för lånesökande att anlita Göteborgskontoret: "Ingen underkastar sig gärna härmed förenade besvär och kostnader utan föredrager att taga sina lån och kreditiv i Skaraborgs enskilda bank, där man måste åtnöja sig med de villkor som denna bank behagar föreskriva, och om man icke torde kunna annat än erkänna det tillmötesgående och den humanitet som denna banks styrelse alltid visat, så saknar banken nästan all konkurrens i länet".

Det blev avslag. Förnyad framställning år 1886 ledde till samma resultat. År 1888 förenar sig samtliga nio riksdagsmän i Skaraborgs län om en motion angående kontor inom länet, men vill de överlåta åt Riksbanken att bestämma platsen för detsamma - avslag. 1890 och 1891 återupprepades motionerna. Kontoret upprättades slutligen i Mariestad.

Jonson fick också flera särskilda uppdrag som ledamot av diverse utskott och man får allmänt bilden av en duglig och strävsam person.

Artikel från 1892

Synnerligen intressant blir det då vi hittar en artikel i tidningen "Vårt Land" från 1892, förmodligen i samband med att han avslutade karriären som riksdagsman. Bilden av Jonson fördjupas av dessa uppgifter om barndomen. Jag citerar:

"Vi meddela i dag för våra läsare bilden af en man, som, utgången ur allmogeståndet genom egen kraft och duglighet förstått att förvärva sig en inflytelserik och aktad ställning i samhället, icke minst i sin egenskap af mångårig ledamot af riksdagens Andra kammare.

Johannes Jonson föddes den 16 juli 1823 i Fröstorp, der hans fader var hemmansägare. Såsom äldste sonen fick han tidigt vänja sig vid träget kroppsarbete. Af sin moder erhöll han vid spinnrocken den första bokliga undervisningen, men som ingen sockenskola då fanns i församlingen, blef hans fader af församlingens kyrkoherde uppmanad att låta sonen gå till den närbelägna prestgården för att der få hemlexor och undervisning. Sedan församlingen anlagt en sockenskola, fick han vid 11 års ålder bevista denna under en sommar.

Men detta var också allt, ty därefter fick han av egen drift och på egen hand söka att under lediga stunder förskaffa sig de kunskaper han kunde erhålla. Sålunda utrustad började han, redan under det han vistades i föräldrahemmet, att hålla auktioner, och utvecklade inom kort en rastlös verksamhet i detta avseende, ortens auktionsförrättare och utredningsman, blef snart nämndeman och beredde sig genom träget och rastlöst arbete en oberoende ekonomisk ställning i samhället.

Såsom nämndeman erhöll han snart domarens och rättens odelade förtroende, utredde tvistiga förmyndarmål och var rättens ombudsman i alla inom häradet förekommande konkurser."

Sedan följer en beskrivning av riksdagsmannen som liknar Lindgrens, men som avslutas med:

"Han har under många år varit ledamot af landtmannapartiets niomannaråd, men var bland dem, som ej kunde dela frihandlarnes och radikalernas åsigter utan separerade och var med om att 1888 bilda det nya landtmannapartiet, der han ännu qvarstår bland dess förtroendemän.

Inom riksdagen deltager J. icke ofta i debatterna, men när det gällt vårt lands stora lifsfrågor har han städse oförskräckt och öppet framlagt sin mening inför kammaren."

"Åren 1883 och 1884 var J. statsrevisor och utnämndes 1890 till riddare af Vasaorden."

Efter att ha funnit dessa två källor har vi fått en ganska god bild av en man som från enkla förhållanden skapade sig ett stort förtroende i sin hembygd och fick representera denna på riksnivå, vilket arbete han synes ha utfört mycket väl.

August Carlssons dagböcker

För att komma riksdagsmannen ännu närmre in på livet behöver vi dock ännu en källa. Den hittar vi genom att läsa August Carlssons dagböcker. Här berättas om en stor grop som skulle fyllas igen i samband med att man utökade kyrkogården vid Kyrkefalla kyrka:

"Riksdagsman Johannes Jonsson, Fröstorp, Fredrik Johansson, Balteryd och Nils Fock, Ruder och Byggmästare Larsson, Häggetorp skulle vara närvarande och leda arbetet.

Vi hade nyligen tillträtt gården och far lejde mycket då, den dagen det turade oss att köra, skickade far Gustaf i "Pellapå" (Granelund) att köra. Jag skulle följa med och göra vad jag kunde. Vi hade ett par små stutar och körde fram små grustappar som vältes i hålan.

Den store förskräcklige Riksdagsman stod där och peka med käppen var man skulle hålla intill. Herre Gud! Den gubben fruktade jag mera än synden. Ja, det var nog inte bara jag som besjälades av en sådan respektkänsla. Jag tror det gick överlag.

Vid ett tillfälle skulle Gustaf rycka tag i vagnsköten för att lyfta undan vagnen, men vagnsköten small av, det fick jag umgälla. Riksdagsman gruffa på Gustaf och Gustaf var över mig och skällde. "Envar husbonde över sin stackare." Det blev att springa och låna borr och yxa och ställa sig att snickra där. Dom andra körarna hade roligt åt oss. Lite skadeglädje har folk gärna velat ha.

Det påstods, jag hörde det dock ej, att Riksdagsman hade sagt: "Om en hade alla teggare här ifrå sockn'a, å få vräka ner dom i höla te föllning, så hade en ändå nön nötta å döm." Då skulle Svante i Baggebo ha svarat: "Då behövde en allt lägga en feter Riksdagsman mett i höjen, eljest bleve dä noj för skällt." Att Riksdagsman sagt så, tvivlar jag inte på, för det var likt honom, men att Svante vågat svara honom så, det betvivlar jag.

Stackars Riksdagsman, om han levat nu och bevistat t.ex. en stämma där en var vill hava sin vilja gällande. Jag försäkrar, han hade för det första gått fram och slagit näven i bordet så det spruckit, ja han hade exploderat av ilska om någon sagt honom emot.

Fredrik i Balteryd stod ej långt efter. Även Anders Andersson, Smuleberg skulle träda i sina föregångares fotspår som ordförande i kommunalstämman. Han tänkte i början, ja även i det längsta underkuva småfolket, men det tog en galen vändning. Han blev väldigt modig då han fått ordförandeuppdraget i Kyrkefalla.

Men så kom olyckan i den skepnad att folket fick allmän och lika rösträtt. Det var inte gott för en modig ordförande att sätta sig in i förhållandet, att även andra än han, hade något att säga till om. Han försökte tysta ner dom, men det tog en galen vändning. Han fick bita i det sura äpplet att bliva avdankad och därtill nedskälld."

--------------------------------------------------------------------

Underlaget för den här artikeln - artiklar, dagboksutdrag och foton - har jag fått från Britta Zachs i Fröstorp, Tibro.

 

Relaterade länkar

Av: AndersE

Datum för publicering

  • 2006-04-25

 


Anmäl
2006-04-25 19:13 #1 av: AndersE

Från Britta har jag också fått detta kort som visar Johannes Jonsons bror Carl och hans gård. Härligt kort!

 


Anmäl
2006-05-03 11:00 #2 av: AndersE

Brodern Carl var nämndeman och bodde nästgårds med Johannes.

 


Anmäl
2006-05-21 10:54 #3 av: AndersE

Så här presenteras Johannes i "Svenskt Porträttgalleri XXV - 2. Riksdagens andra kammare".

 


Anmäl
2008-03-26 10:59 #4 av: AndersE

Det som gör denna lilla berättelse så intressant är att se hur de olika källorna tillsammans bygger upp en bild av riksdagsmannen.

Jag tänker också på hur sällan man har sådana källor själv. Ofta är det bara kyrkboksuppgifterna, och i bästa fall något annat. Då blir det svårt.

Min farfars morfar var riksdagsman några år efter Jonson, men jag har nästan inga berättelser som ger mig en bild av honom som människa. En liten tidningsnotis där det berättas en anekdot om honom är i stort sett allt.

 


Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.