Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
11 - Mikrohistoria

1 Mikrohistoria, vad är det?

2006-12-01 13:38 #0 av: AndersE

När jag gick i gymnasiet hade jag en lärare med ambition att lära ut samband – hon ville att vi skulle se de stora skeendena istället för bara detaljer. Ändå minns jag mest skolans historia som en serie årtal, kungar, krig och statsbildningar. Var har mikrohistoria med ”vanlig historia” att göra?

Den traditionella "statshistorien" jag minns från skolan står naturligtvis inte ensam. Även "vanliga människor" har idag en plats i historien. Vi kan ta del av historia som handlar om industrin, arbetarkulturen, utbildningen, kommunikationerna, föreningar, stadsmiljöer, hembygd och mycket mer.

Kronprins eller soldat?

Traditionell historia ägnar sig kanske åt kronprins Karl Johans deltagande på alliansens sida i kampen mot Napoleon, inklusive folkslakten vid Leipzig 1813, samt den påföljande kampanjen mot Danmark för att vinna Norge.

Skulle jag skriva mikrohistoria skulle jag istället följa soldaten Pehr Öhrn från Stångby utanför Lund som deltog såväl vid Leipzig som i fälttåget mot Norge. I min mikrohistoria skulle jag då kanske intressera mig mindre för det politiska spelet bakom dessa slag, för att istället fråga mig t.ex. hur den enskilde soldaten transporterades mellan dessa slag, hur hans klädsel och utrustning såg ut, och hur familjen klarade sig hemma under mannens långa bortovaro.

Mikrohistoria - om "vanliga" människor och "vanliga" miljöer är fortfarande ovanlig, vilket ju lämnar ett utrymme åt den som vill! Och den som vill ägna sig åt mikrohistoria kan naturligtvis lära sig mycket av den som ägnat sig åt annan historia.

Den akademiska historieforskningen

Utmärkande för akademisk forskning är att den ska uppfylla vissa krav. Det handlar bl.a. om att källor, metoder och teoretiska utgångspunkter ska redovisas noggrant. Skälet är naturligtvis att andra forskare ska få möjlighet att genomföra en kritisk granskning, men också att det ska vara möjligt att fortsätta forskningen på området. Samma krav bör naturligtvis ställas på mikrohistoria.

Släktforskning och mikrohistoria

Man kan tycka att man som släktforskare redan skriver mikrohistoria. En skillnad mellan att släktforska och att skriva mikrohistoria kan då vara att som släktforskare kan man nöja sig med att samla in fakta, medan en mikrohistoria också innehåller bearbetning och analys, att tränga in i en människas tänkande, värderingar och avvägningar, samt att presentera resultatet.

Mikrohistoria av olika slag

Mikrohistoria behöver så klart inte alls ha sin grund i släktforskning! Kanske har du ett eller flera föremål som väntar på att få sin historia nedtecknad? Kanske har du engagerat dig i din egen bostads historia - eller i stadsdelens, socknens, idrottsföreningens eller något helt annat? Kanske är du ensam om ditt intresse - kanske är ni några vänner eller släktingar eller en studiecirkel?

Från intresse till litet projekt

Det behöver inte vara ett stort steg från nyfikenhet och intresse till ett mikroforskningsprojekt i litet format. En sak som behövs är att ta steget från nyfikenhet till frågeställningar, bearbetning, analys och slutligen naturligtvis till presentationen! Presentationen kan vara en artikel i en tidning eller på en websida (Proveniens?), eller en bok, eller ett föredrag, eller en utställning på biblioteket, eller...

När det gäller det första steget - nyfikenheten och insamlandet av fakta - finns redan massor av handledningar och goda råd publicerade. När det gäller att bearbeta, analysera och presentera materialet har det varit mycket svårare att få hjälp. Här är Götlind och Kåks bok ett stort stöd.

Att arbeta med mikrohistoria handlar helt enkelt om att presentera en avgränsad historia som kan utgå från ett människoöde eller en lokal miljö - och att göra detta på ett sätt som intresserar andra.

I fortsättningen ska vi gå igenom de olika stegen i att skapa en mikrohistoria.

Gå direkt till nästa avsnitt!

Relaterade länkar

Av: AndersE

Datum för publicering

  • 2006-12-01

 

 


Anmäl
2006-12-01 21:01 #1 av: AndersE

Jag har en "käpphäst" som ofta åker fram i diskussioner om släktforskning, källredovisning, användandet av andrahandskällor osv, nämligen:

  • Ställ inte för höga krav på dig själv!

och...

  • Låt inte andra ställa för höga krav på dig!

Jag har mött så många som "funderar" på att göra en hemsida, som "egentligen borde" sammanställa sin släktforskning, som "känner att jag kanske skulle" skriva en artikel i släktföreningens månadsblad, osv, osv... Hindret är ofta en tro att det man skulle åstadkomma inte skulle duga.

Det finns en risk att man tänker så också då man läser Götlind och Kåks handbok i mikrohistoria. Det är så uppenbart att de är proffs och vet och kan agera med vetenskaplig ackuratess.

När jag ser de många olika källor och skrifter jag själv kommit i kontakt med så blir det ändå så uppenbart att det är orimligt att ställa för höga krav. Det viktiga är att komma till skott.

 


Anmäl
2006-12-01 23:05 #2 av: leja

Om man tar en mikro historia så skulle man kunna skriva så här?

När jag hade hjälpt min mammas gamla kusin en gång så ville hon att jag skulle ha ett minne efter henne. Jag fick då välja en av hennes prydnassaker. Min mamma som var med insisterade på att jag skulle välja en liten vit kruka med blåmönster. en sån där gammaldags som man sett många gånger förr. Min mammas kusin sa att hon förstod varför och mamma sa att hon skulle berätta när vi kom hem.

 Några år tidigare hade min mor, mormor och min morskusin åkt till skåne. till Gråmanstorp, där min mormor och hennes kusin vuxit upp hos min mormorsmor. När de åkte förbi torpstället ville min mors kusin gå upp och titta. Men min mormor ville inte, hon ville minnas allt som det var förr. Nu fanns inget kvar av stället längre. Men min morskusin gick upp och tittade. Där såg hon en porslinsskärva som stack upp ur marken. Den så precist ut som mormorsmors "flottakrus" som alltid stod på spisen och som allt stekflott samlades i. Det kunde sen användas istället för smör på smörgåsen.
Försiktigt tog hon tag i skärvan och försökte lossa den ur marken. Desto mer hon drog i den desto större blev biten, tillsist kom hela kruset fram. Inte en spricka eller en skada. Detta trots att den måste ha legat i jorden i många år. Så hon tog hem den som ett minne av sin mormor. Där stod den på hedersplats tills jag fick den, sedan dess har den stått i bästa skåpet hos min mor. För hon ville så gärna ha den, men en dag ska den stå på hedersplats i mitt hem. Ett minne av ett litet torp med stor kärlek.

Denna tycker jag säger en hel del om vad ett litet besök kan betyda. Samt vilka minnen en liten sak kan väcka. Så kan denna duga som en mini mickro historia ? 

Vad ska man ha som signatur tro?

Anmäl
2006-12-01 23:15 #3 av: AndersE

Leja, det är en alldeles bedårande berättelse!

När vi kommer längre fram i avsnitten om mikrohistoria ska jag visa hur mycket Götlind och Kåks betonar värdet av att använda även föremål som källor.

Din berättelse är ju ett utsökt bevis för detta, och säkert kan man åstadkomma en mikrohistoria runt kruset. Så håll kvar din historia och följ med i de olika avsnitten!

Som jag skriver i artikeln ovan så kan man säga att mikrohistoria till skillnad från vanlig släktforskning innebär att man utöver att samla in fakta från olika källor också bearbetar och analyserar på olika sätt. Mer därom senare...

 


Anmäl
2006-12-03 23:05 #4 av: Hirit

Det här med mikrohistoria verkar intressant och det är väl sådant jag försöker åstadkomma i släktforskningen tror jag, genom att skriva in händelser,historier och minnen. Minnen som jag själv har,minnen som mina föräldrar och andra hade osv. Jag har en hel del berättelser och minnen från mina mor och morföräldrar,som jag skrivit ner i bokform.Även mina föräldrars minnen m.m. finns nedskrivna.

Men då kan man ju utveckla dessa mer genom att berätta mer om ev. föremål,hur levnadsvillkoren kunde ha sett ut för våra förfäder och mycket annat.Lokalhistora osv. Beroende på hur man vill utforma sin släktforskning och vilket syfte man har med den.Men helt klart för mig  är personhistorik,levnadsvillkor,lokalhistoria viktiga ingredienser. 

Visserligen så är väl den vanliga historien om kungar och allt vad det nu kan vara intressant,men mikrohistoria ligger mig nog varmare om hjärtat,om jag förstått dess innebörd rätt.

När jag läser "nekrologerna" som den/de kloka prästerna har skrivit in om de avlidna i död och begravningsboken för min födelseförsamling(under en del av 1700-talet och i något enstaka fall alldeles i början av 1800talet)så kan de vara rätt så beskrivande så att de sätter ens fantasi i rullning. Hur levde de, jaha,var de så den avlidne uppfattades av sina närmaste och sin närmaste omgivning.

Jag antar att de präster som lade ner så enorm tid med att skriva om dessa människor fick upplysningar från de anhöriga,vem vet. Hursomhelst,så skulle de bara veta vilka värdefulla person beskrivningar m.m. som de har efterlämnat åt eftervärlden, i de fall och socknar som det förekom.

Jag säger då bara det,inte skulle jag vilja bli omnämnd som en elak gumma som på sin dödsbädd bad sonen gå ut och fortsätta med det han höll på med,varit otidig mot sin man under sitt leverne och minsann inte behövde någon Herrans Heliga Nattvard.Det är väl det enda negativa fall jag träffat på.

För visst måste man väl kunna räkna in dessa "nekrologer" i mikrohistoria??

 

Anmäl
2006-12-03 23:13 #5 av: AndersE

#4 Jag har bara hört talas om dessa "vältaliga präster", om mina anor har det nästan bara förts in de nödigaste faktauppgifter - med något undantag.

Sådana anteckningar utgör ju oftast helt unika källor, och de är självfallet väldigt värdefulla!

Exakt vad som skall innefattas i begreppet "mikrohistoria" har jag väl inte förstått ännu. Kanske klarnar det lite efterhand? Jag har många avsnitt kvar i min artikelserie...

;-)

Lite om vad som "krävs" har jag funderat kring i kommentaren till avsnitt 2 om frågeformulering.

 


Anmäl
2006-12-03 23:58 #6 av: Hirit

Här kommer ett exempel som man kanske kan räkna in i mikrohistoria?

Jag är barnbarnbarnbarnbarnbarn till

Gästgivaren Pehr Simonsson i Bångåsen,var där född 1744 den 9 april af Bonden Simon Pehrsson och hustru Brita Göransdotter,som levde i ägtenskap i nästan full 60 år.
Ständigt hemma hos dem, christligt uppfostrad. Gift med kyrkovärden Jon Erssons dotter, Agnes ifrån Alsen och Glösa. Hade med henne 5 barn af hvilka endast en dotter lefva.
Enkling 1777 den 27 januari. Gift 2,med sin nu i flor sorg,qvarlåtna maka Märeta Nilsdotter ifrån Öhne.
Haft med henne 5 barn, hvaraf blott en dotter är sedan förut död.De öfvrige jämte modern,hårt sjuke vid faderns begravning.

Han var bonde i 19 år.ärlig,munter,flitig.Gjorde nu i vinter en handelsresa till Strängnäs och Eskilstuna.
Blef angripen af hetsig feber,fördes sjuk hem. Hade ej den sansning och talegåva att han kunde få nattvarden.

Sjukdom:Hetsig Feber. Ålder:7 veckor mindre än 47 år.(död 1791-03-01)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.