Annons:
Etikettmikrohistoria-artiklar
Läst 10603 ggr
AndersE
2007-01-01 23:49

8 Mikrohistoria, bearbetning och tolkning

Insamlingen av källor till vårt mikrohistoriska projekt är avklarad. Vi har intervjuat och identifierat bilder. Vi har studerat skriftliga källor, tittat på föremål och gamla kartor och varit på platsbesök i intressanta miljöer. Vad händer nu?

Det vi gjort hittills är sådant som är vardag för de flesta släktforskare.

Många har redan samlat på sig omfattande källmaterial av skilda slag, men att gå vidare med bearbetningen är inte alltid så enkelt.

Hur formulerade vi vår fråga?

Om man utgår ifrån att det är mikrohistoria vi sysslar med så kan vi gå tillbaka till den fråga vi formulerade i början. Det är inte säkert att allt material vi har samlat har direkt anknytning till vår frågeställning. Det överblivna får då sparas för annan användning. Det kan ju också vara så att det material vi samlat gör att vi vill omformulera vår fråga…

Dela upp ditt material - tematisera

Ett sätt att hantera ett omfattande material är att skapa en struktur. Du kan dela upp materialet på olika teman. Det finns många olika sätt att göra detta på, och kanske har man redan gjort sin "tematisering" då man började samla in sitt material.

Exempel på tematisering

Mitt eget mikrohistoriska projekt handlar ju om min farfars fars liv. Jag skulle kunna tematisera kronologiskt:

• Barndomen i Starby
• Åren i Halland
• Ängelholmsåren
• Mellanspel på Engeltofta
• Åter i Ängelholm

Men jag skulle också kunna tematisera på ett annat sätt:

• Uppväxt och familj
• Politiskt engagemang
• Företagsledaren
• Socialt umgänge

Jämförelser

Ett sätt att bearbeta och analysera ett material är att göra jämförelser. Du kan t.ex. jämföra ditt eget material med någon annans. Jämförelser kan göras på olika sätt:

Före och efter skiftetFöre och efter skiftet

• Olika tidpunkter - du kan jämföra en by före och efter skiftet, eller hur man behandlade fattiga vid olika tidpunkter.
• Olika platser - du kan jämföra bondens tillvaro på olika platser i Sverige.
• Olika källmaterial - du kan jämföra bilden av en människa i officiella arkiv med den du får i privata källor som intervjuer, brev och dagböcker.
• Olika kategorier av människor - du kan jämföra män och kvinnor, gamla och unga, olika yrkeskategorier eller socialgrupper.

Att göra en jämförelse behöver inte innebära att du ska göra ett dubbelt arbete. Jämförelsematerialet kan vara något som en annan forskare producerat. Viktigt att tänka på är att det jämförelsematerial du väljer har något gemensamt med ditt eget. Det är kombinationen av likheter och olikheter som gör det möjligt att göra värdefulla jämförelser och att dra slutsatser.

Mitt eget projekt som en jämförelse

Jag skulle kunna jämföra min farfars fars liv med min morfars fars liv. En släkting till mig har skrivit en bok om morfars far som jag kan använda.

Boken om morfars farBoken om morfars far

De var födda nästan samtidigt, kom från enkla förhållanden och hade båda framgångsrika karriärer.

Farfars far och morfars far_Farfars far och morfars far 
_

Det skulle vara intressant att jämföra såväl likheter som olikheter i deras liv, för att kanske kunna se i hur stor omfattning faktorer som tidsepok, geografisk plats och personliga förhållanden och egenskaper påverkat deras möjligheter.

Använd dig själv

Ett annat intressant sätt att arbeta med ett material visar Götlind och Kåks på med ett exempel i sin handbok. En präst och psykoterapeut använder där sin egen yrkeserfarenhet för att försöka förstå en kollega som berättar om en svår uppgift då han för drygt 100 år sedan som präst fick i uppdrag att fungera som en dödsdömd kvinnas själasörjare.

Genom att på detta sätt "stiga ur historien" och använda nutida erfarenheter och kunskaper för att bearbeta och tolka ett historiskt material kan vi få helt nya resultat ur materialet. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att en nutida lantbrukare skulle bearbeta uppgifter om en 1700-talsbonde på ett helt annat sätt än vad den gör som inte har samma erfarenheter.

Slutsatser

Bearbetning - som tematisering och jämförelser - är viktig. Under det arbetet bör du ha din ursprungliga fråga ständigt närvarande. Men att ställa frågan är ändå den enkla delen. Jag kan tyckas att det krävs ett visst mod att våga besvara frågorna, att dra slutsatserna.

Mina egna slutsatser

Vad var det egentligen som fick min farfars far att ta det stora steget från att vara yngste son till målaren i en liten by. Vad möjliggjorde en karriär som företagsledare, som investerare i olika fastigheter, som godsägare på Ängelholmstraktens största gård?

Eftersom det finns liknande historier från samma tid - som min morfars far - vågar jag nog påstå att tidsandan spelade en roll. Det fanns ett utrymme för människor som med talang och hårt arbete ville åstadkomma en förändring av sitt liv. Det var inte nödvändigt att ha en hög utbildning eller tillhöra en viss klass.

Sedan måste personliga egenskaper också ha haft betydelse. I de vittnesmål jag mött finns en dubbel bild. Jag ser en tystlåten, nästan tillbakadragen människa, men jag ser också en människa med stor förmåga att skapa viktiga relationer med människor. Jag ser också en stark drivkraft som gör att han ständigt strävade vidare och gav sig i kast med nya projekt. Slutligen har han också uppenbarligen haft en talang för affärer, för att se möjligheter.

Gå direkt till nästa avsnitt!

Tidigare artiklar

Av: AndersE

  • Personlig sida
  • Kontakta

Datum för publicering

  • 2007-01-01
Annons:
AndersE
2007-01-02 00:56
#1

Även om man "bara" skriver en levnadsberättelse så är ju "tematisering" aktuellt.

När jag skriver om mina anor skriver jag ofta i kronologisk ordning. För de anor där jag har mycket uppgifter kan det bli lite "staplat" och jag har provat att gruppera det lite annorlunda, även om jag försöker hålla en ungefärlig kronologisk ordning. Men man kan ju t.ex. skriva om föreningsliv i ett eget kapitel.

Har ni några egna tips eller erfarenheter?

mosterMimmi
2007-01-02 16:53
#2

Vad intressant, har aldrig tänkt på att man kan komma berättelserna mer på djupet genom att jämföra, det var tänkvärt!

AndersE
2007-01-03 00:59
#3

Jag skulle tro att vi har många anor i våra träd som det kan vara intressant att sätta "jämsides".

Har ni t.ex funderat kring om det finns tendenser för hur livet blev beroende på var i syskonskaran man befann sig?

mosterMimmi
2007-01-03 03:15
#4

Ja, hur det blev om man ärvde sin fars yrke eller inte.

Av min morfars morfars syskon var det bara två av hela 8 syskon som blev kvar i Sverige.Fem utvandrade och den sista i syskonskaran dog, hon blev faderslös vid ett års ålder och miste sin mor när hon var sju. När hon dör vid 14 års ålder 1890 har prästen skrivit  "Värnlösa Bengta Bengtsdr". Vilket hemskt öde för den lilla tösen.

AndersE
2007-01-03 11:26
#5

Min farfars farfar var målare (hans far var snickare) och fyra av hans fem barn blev också hantverkare. Äldste sonen målare, näste också målare, sedan en dotter som blev sömmerska, och en son som började som skomakare och sedan blev målare. Och så den yngste då - min farfars far som blev affärsman.

Upp till toppen
Annons: