Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
11 - Mikrohistoria

3 Mikrohistoria, källkritik

2006-12-05 21:50 #0 av: AndersE

I ”Handbok i konsten att skriva mikrohistoria” skriver Anna Götlind och Helena Kåks om hur viktigt det är att fundera kring källorna. Vilka frågor bör vi ställa då vi använder olika källor?

Inte bara dokument

Ett första påpekande när det gäller källor är att inte begränsa sig! Källor är inte bara arkiverade dokument. Det är också bilder, föremål, byggnader, landskap och nu levande människors minnen och berättelser.

En byggnad som källa?En byggnad som källa? Javisst!

Motivet till Proveniens i Fokus

Detta gläder mig. Att det inte är så självklart är faktiskt ett av motiven till att Proveniens finns idag. Jag tyckte att föremål med anknytning till mina anor var en del av släktforskningen, men på anbytarforum mötte dessa tankar stort motstånd vilket blev en motivation till att bygga upp denna sajt.

Vad kan en äggalåda berätta?Vad kan en äggalåda berätta?

Källkritik - frågorna

Oavsett vilken källa det gäller måste den i alla fall granskas och värderas. Ofta är det så enkelt som att med vanligt sunt förnuft göra en rimlighetsbedömning av materialet. Den metod som används kallas "källkritik" och innebär att vi ställer "frågor" till materialet:

• Varför tillkom källan, vilket var syftet då den tillkom?
• Varför finns källan kvar? Varför har den bevarats?
• Är det äkta? Kommer det från den tid som uppges?
• Är det en originalkälla eller en kopia/avskrift? När är i så fall kopian tillkommen? Har jag möjlighet att istället finna originalet?
• Om källan är en nedteckning bör vi fundera över hur lång tid som gått mellan händelsen och nedtecknandet? Det gäller ju också då vi själva intervjuar.

Glädjen att finna en oväntad källa kan vara så stor att man inte ställer dessa frågor. Hur viktigt det ändå är att fundera kring källor visar Götlind och Kåks i boken genom ett exempel;

Bondens dagböcker...

En bonde skrev i slutet av 1800-talet dagböcker, med uppgifter om arbetet på gården, väder, besök av släkt och vänner, sjukdomar och lokala händelser. Anteckningarna är fulla med fakta, men också korthuggna och opersonliga.

...och kärleksbrev

Från samma bonde och samma tid finns också 170 brev bevarade. Dessa är långt ifrån korthuggna och opersonliga. Här möter vi istället glödande kärleksbrev mellan den unge bonden och flickan i grannsocknen som han är förälskad i och så småningom gifter sig med.

Den stora skillnaden hos källorna visar att dagboken betraktades som en sorts arbetsredskap, ett hjälpmedel och ett offentligt dokument som andra kunde ta del av, medan breven var högst personliga och inte avsedda för någon annan. De två källorna tillsammans ger naturligtvis en helt annan bild av bonden än den man fått om man bara hade haft tillgång till den ena av de båda källorna.

Kanske har vi själva bara tillgång till antingen "dagböckerna" eller "kärleksbreven". Reflektioner och frågor kan hindra oss att göra förhastade tolkningar av dem.

 

Gå direkt till nästa avsnitt!

 

Relaterade länkar

Tidigare avsnitt

Av: AndersE

Datum för publicering

  • 2006-12-05

 

 


Anmäl
2006-12-06 01:04 #1 av: AndersE

När det gäller mitt eget mikrohistoriska projekt om min farfars far finns det några källor som kräver eftertanke. T.ex har jag två olika papper:

  • En lite vedmodig dikt som jag tror beskriver erfarenheter från hans liv
  • En sångtext, eller dikt i flera verser som är en slags memoarer

I båda fallen gäller ju att de inte skrevs för att jag ska kunna använda dem som källa. Jag måste alltså fundera kring varför de skrevs, när de skrevs och hur nära sanningen de är.

Där finns information som jag inte funnit annars - men det krävs en hel del eftertanke kring tolkning och användning.

 


Anmäl
2006-12-06 22:42 #2 av: Hirit

Anders,det verkar väldigt intressant med mikrohistoria och du skriver bra och lättsamt så att det blir intressant.

När jag har gått igenom min släktforskning tills jag tycker det ser bra ut,så får jag ta och anamma det som skrivs under Mikrohistoria. Visserligen tycker jag om att skriva, så det finns nog lite mikrohistoria av varierande innehåll om man tänker efter och sedan analyserar vad som står skrivet.

Död och begravningsböckerna kan vara ett exempel.De berättelser och minnen som är baserade på mina föräldrar berättelse är en annan för att nämna några exempel. Ibland när jag sitter och skriver av från. tex. Död och begr,böckerna från min födelsesocken så sitter jag och funderar hur dom här människorna hade det i sitt vardagsliv osv.Då kan man göra sig olika frågeställningar och spinna vidare på det. Men först måste jag ha "grunden" färdig.

Min mor sparade kärleksbreven som hon fick av min far,de är från mitten av 1920 talet fram till att de flyttade ihop. Breven från det han låg inne på beredskap (1940 talet) finns också kvar,de flesta.

Det röda huset är väl ett bra exempel på en källa, och vilket vackert hus det är.

Nä nu må jag fortsätta en stund till. Läste i dödboken om ett 12 årigt flickebarn som på hemvägen från kyrkan blev sjuk.Hon dog 1766 av Håll och styng med blodkastning.Hon höll tydligen modet uppe genom att sjunga och läsa verser ur psalmboken.Däremellan förmodar jag att hon kräktes och blödde näsblod ibland.Hon var ett lydigt,stilla och dygdigt barn som kunde sin katekes bra. Stackars barn.

Anmäl
2006-12-06 23:34 #3 av: AndersE

#2 Du ger många bra exempel på dessa härliga, roliga, rörande och sorgliga uppgifter man hittar under sin släktforskning.

Jag inser också att det finns en tröskel att passera innan man ger sig in på ett "mikrohistoriskt projekt". Även om man nöjer sig med att skriva en levnadsskildring utan avancerade frågeformuleringar och analyser tror jag man kan ha stor glädje av tipsen i handboken.

Kul att du uppskattar mina artiklar. Hoppas du fortsätter läsa...

 


Anmäl
2006-12-07 11:20 #4 av: Hirit

Ja, naturligtvis ska man ta tillvara de tips och råd man får,det är värdefullt. Jag får se om jag hittar något mer intressant,som man kanske kan posta in,men kanske under en egen rubrik.Vi får se.

Anmäl
2007-04-01 12:09 #5 av: AndersE

En sak jag råkar ut för vid möten med släktingar är "skrönor" eller "släkthistorier", dvs olika uppgifter om äldre släktingar som oftast saknar källa.

Sådana uppgifter blir ju mer trovärdiga om de hörs från olika håll. Som exempel har jag hört berättas om min farfars mormors mor från tre olika håll muntligt, samt i en äldre skriftlig form. Uppgifterna om hennes personlighet och om hur hon styrde och ställde över sina barn är liknande, med små variationer.

Nu börjar jag se att det finns en möjlighet att källan kanske är den skriftliga, och att denna sedan "färdats" på olika håll. Istället för fyra olika bekräftande källor har jag alltså kanske en ursprunglig plus tre lätt förvanskade?

Ytterligare en variant av problem med källgranskning är denna:

Vid kontakt med en ny äldre släkting har jag ofta haft med mig en liten släktutrdening (Disgen-utskrift). Tanken är ju att vårt möte ska bli ett utbyte av information.

Vid en senare tidpunkt har jag ibland fått höra en historia, som jag känt igen, och tänkt att nu fick jag den bekräftad - tills jag inser att källan kan mycket väl vara jag själv!

Det är inte lätt alltid att bedöma källor...

Ändå tycker jag att just dessa muntliga källor är särskilt spännande och värdefulla, och det är extra roligt när man hittar stöd i mer ursprungliga skriftliga källor.

Har ni liknande erfarenheter? 

 


Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.