Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
11 - Mikrohistoria

5 Mikrohistoria, bilder

2006-12-10 12:35 #0 av: AndersE

Bilder är naturligtvis fantastiska att använda som illustrationer till en mikrohistoria, men de utgör också ett viktigt källmaterial.

Bilder av olika slag

Bilder finns av olika slag. Det kan vara målningar, teckningar, kartor och naturligtvis fotografier som väl är det vi oftast använder.

Bilder kan på ett detaljerat sätt berätta om sådant som inte finns nedtecknat. Det kan handla om bebyggelse, kläder eller möten mellan människor.

För att kunna få riktig nytta av en bild måste vi kunna placera den - i tid och i rum. Vi vill veta var och när bilden tillkommit, och vi vill veta vad och vilka som finns på bilden. Har vi tur finns det en anteckning på bilden eller dess baksida, men om det saknas - kan vi ändå identifiera bilden?

Att identifiera bilder

Vad gör jag med en bild där jag saknar information?
• Sök upp personer, äldre släktingar eller andra, som kan tänkas veta något om bilden.
• Ordna en bildutställning - t.ex. på biblioteket eller i en föreningslokal - och be om hjälp med identifiering. Sätt upp bilderna på skärmar och lämna utrymme för besökare att skriva ner anteckningar.
• Lägg ut bilden på Internet, t.ex. på Gamla vykort eller på anbytarforum.

Glöm inte att föregå med gott exempel - anteckna själv på dina egna bilder!

Källkritisk granskning av bilder

Man säger ibland att en bild inte ljuger. Ändå vet nog alla om att med datorer kan man få en bild att ljuga hur mycket som helst, och det finns flera anledningar att vara skeptisk även mot äldre bilder:
• Våra kära porträttbilder från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet togs som regel i ateljé, ofta med vackra fonder och uppbyggda ateljémiljöer. Det var inte heller ovanligt att man lånade kläder av fotografen - t.ex. bygdedräkter. I "Handbok i mikrohistoria" finns exempel på en flicka i samedräkt som hon lånat hos fotografen i Båstad.
• Även om bilderna är tagna i hemmiljö var de arrangerade. I "handboken" finns många intressanta resonemang kring analys av sådana bilder, t.ex familjeporträtt på en gård med husdjur och tjänstefolk. Varför var hästen eller cykeln med på bilden? Vad saknas på bilden?

Barn på bild

En intressant reflektion i boken handlar om barn. Dessa är nämligen sällan omnämnda i historieböcker, och just bilder kan vara en av få möjligheter att lära oss om barnens villkor i svunnen tid.

Vykort

Själv har jag upptäckt vilken fantastisk källa vykort utgör. Jag har börjat bygga upp en samling av vykort från Ängelholm. Ett sätt att använda dessa kan vara då man prövar innehållet i muntliga berättelser.

Storgatan 28 i Ängelholm

Min farfars lillebror har berättat om det hus där de bodde i Ängelholm på 1920-talet. Han berättade hur den norra bostadsväggen var kall eftersom det tidigare funnits ett annat hus där - Davidssons plåtslageri - och därför var väggen inte tänkt som yttervägg.

Så minns jag husen -utan "granne" till vänster.Så minns jag husen -utan "granne" till vänster.

Här syns Davidssons till vänster.

Här syns Davidssons till vänster.
Han berättade också att det var hans far som låtit bygga grannhuset som apotek åt apotekare Callmander. Just denna uppgift tyckte jag var märklig eftersom de båda husen absolut såg ut att vara byggda samtidigt.

Detalj av flygfoto visar att de bägge husen inte är samtida.

Detalj av flygfoto visar att de bägge husen inte är samtida.
Med hjälp av vykorten kunde jag alltså verifiera den historia jag hört.

Mer än stillbilder

För senare tid kan man ju även hitta rörliga bilder och ljud. I ett senare avsnitt ska vi titta på hur man kan använda stillbilder, rörliga bilder och ljudinspelningar i en presentation.

 

Gå direkt till nästa avsnitt!

 

Relaterade länkar

Tidigare artiklar

Av: AndersE

Datum för publicering

  • 2006-12-10

 

 


Anmäl
2006-12-11 16:04 #1 av: AndersE

Om man jobbar med bilder kan man kanske ha nytta av Foto.ifokus.se och samtidigt får man chansen att bli medlem No 1000!

 

 

 


Anmäl
2006-12-12 19:39 #2 av: mosterMimmi
Bra Tips, Anders!
Anmäl
2006-12-12 23:21 #3 av: AndersE

Jag har en riktig bildskatt liggande - flera lådor med glasplåtar som jag tror min farfar tagit ca 1915-1925. Jag har scannat några, men har ett stort jobb framför mig med scanning, sortering och försök till identifiering.

 


Anmäl
2006-12-13 20:56 #4 av: mosterMimmi
wow, vilken skatt- men också ett ansvar. Men tänk inte hela arkivet utan tänk 3-5 plåtar scannade om helgen så.. vips är alla gjorda.( Det kan ju bli i allafall 200 bilder på ett år då! hur många plåtar har du? (Hur många år tar det?)
 
Anmäl
2006-12-14 21:43 #5 av: AndersE

Jag har inte räknat. Men det kan nog vara 2-300...

Det gäller också att ha tänkt ut ett system. Hur ska jag märka, förvara och sortera dem så att jag kan hitta tillbaka sedan.

 


Anmäl
2006-12-14 22:52 #6 av: mosterMimmi
Ja, det stämmer, finns det ett arkivsystem redan någonstans på något museum, hur gör de? Du skall ju inte "behöva uppfinna hjulet" igen?
Men samtidigt skall det ju vara ett smidigt och optimalt sätt för dig? Ja det var ju mycket att tänka på. Kan du inte skriva ut miniatyrer av fotografierna och lägga över lådan eller arkivet? Där det står i vilket kuvert du har glasplåten. Vet inte hur det ser ut i verkligheten, jag bara brainstormar.....
Anmäl
2006-12-14 23:56 #7 av: AndersE

Jag har köpt pärmar och plastfickor (av arkivtyp) som jag ska lägga plåtarna i.

Sedan får jag nog göra någon slags tabell, ev i Excel, som jag kan söka i...

 


Anmäl
2006-12-15 07:09 #8 av: [SvenA]

Anders!

Tänk dig för innan du lägger plåtarna i plastfickor för de kan förstöra plåtarna på grund av innehållet i plasten som är en oljeprodukt.

Det är bättre att förvara dem i en låda med syrafritt papper emellan för att bevara dessa inför framtiden.

Anmäl
2006-12-15 10:04 #9 av: mosterMimmi
 Då kan du väl använda pärmarna till kopiorna av fotona och glasplåtarna i lådorna och så korsreferenser de emellan?
Anmäl
2006-12-15 20:34 #10 av: AndersE

#8 Fast jag har köpt fickorna av ett företag som är specialiserade på arkivprodukter... Enligt uppgift ska de inte innehålla skadliga kemikalier?

 

 


Anmäl
2006-12-15 22:29 #11 av: [SvenA]

Frågan är om de kan garatera att plåtarna ej skadas.

Man sa samma sak när det var aktuellt med diabilder i början och då man använde glasskivor som man lade bilder emellan efter c:a 30 år så är en del dia förstörda så jag skulle passa mig för att lägga glasplåtar i plastfickor som man ej vet om de håller plåtarna oskadade

All plast är dock tillverkad av oljeprodukter så för att vara på den säkra sidan skulle jag aldrig lägga glasplåtar i något som helst av plast för att vara riktig säker på att de ej skulle ta skada av materialet.

Med syrafri kartong vet jag att bilder har förvarats i över 50 år utan att ta skada.

Anmäl
2006-12-16 00:20 #12 av: AndersE

Jo, att ta det säkra före det osäkra är en god princip...!

 


Anmäl
2006-12-17 14:31 #13 av: gurin

Jag var med på ett seminarium på Riksantikvarieämbetet. Där redovisade några kemister sitt arbete som gick ut på att undersöka vad som händer med gammal plast. Det var ingen kul upplevelse. De hade inventerat Nordiska museets samlingar av brukade plastföremål och de såg bedrövliga ut.

Kontentan är att all plast degenererar. För vissa går det fort, andra långsammare. Det visades upp gamla regnrockar var stela som pinnar. Saker som legat i plastfickor hade smält samman med fickorna osv.

Kemisterna rekommenderade inte att investera i dyrt konsthantverk i plast. Max 100 år påstod de, om det var en kvalitetsplast det vill säga.

Jag skulle förvara mina plåtar i syrafria pappaskar, men det är jag det.

mvh/gurin 

Anmäl
2006-12-17 14:51 #14 av: AndersE

#13 Problemet är ofta att olika saker ska vägas emot varandra.

Jag samlar på vykort. Om jag lägger dem i plastfickor är de lätta att ta fram och titta på, men kanske kommer de att förstöras. Om jag lägger dem i pappaskar kommer jag att bevara dem väl, men inte ta fram och titta på dem, och om jag ska göra det måste jag använda vita bomullshandskar...

Det är som med datorn. Säkerhetsexperten kräver lösenord som är omöjliga att komma ihåg, som ska bytas en gång i veckan. Den som lyssnat på säkerhetsexperten upptäcker att han är utan dator halva tiden eftersom han glömt bort koden. Men säkert är det...

 


Anmäl
2006-12-17 15:42 #15 av: mosterMimmi
#14 Anders, du har en poäng i det med datorn och med vykorten, men ändå med dina glasplåtar behöver du ju bara scanna av en gång sedan kan de ju ner i lådan igen, för då kikar du på och använder  ju bara avbilden eller hur, eller har jag fel? Jag tror nog man ska vara försiktig med vissa experters utlåtande, vi vet ju inte vad som händer med luften och plasten och vad som blir av det i framtiden.
Anmäl
2006-12-17 16:14 #16 av: mosterMimmi
#10 Kom precis på, om dina kort blir skadade av att förvaras i plasten efter  t.ex. 30 år, då kan du ju inte gå tillbaka och klaga till företaget "som är specialiserade på arkivprodukter", eller hur? I vilket fall som helst kan dina glasplåtar bli fördärvade och du eller dina efterlevande kan inte få ta nya kopior då!
Anmäl
2006-12-17 18:03 #17 av: AndersE

#15 o 16 Jovisst Mimmi - det är många aspekter att ta hänsyn till. Än så länge ligger de mot varandra i sina gamla lådor. Vi får se hur jag gör när jag börjar jobba med dem...

 

 


Anmäl
2006-12-17 18:17 #18 av: mosterMimmi
#17 Ja, du löser det nog på allra bästa sätt, lycka till och hoppas att vi får se mer av dina gamla bilder när du börjar scanna in!
Anmäl
2006-12-17 18:20 #19 av: Alsterolle
Glasplåter  - dä ä fint de!
Den stora mängden som fanns på hembygdsgården låg staplade
i plåtarnas originallådor - inte kunde jag se att dom tagit skada av den förvaringen. Så efter försiktigt handhavande (endast avtorkning på glasytesidan) och inscanning åter i låda... Och formatet på glasplåtarna varierade - från ca 9x12 cm upp till riktiga bamsingar som framgår av bifogad lådbild. Tur att jag har en Agfa Duo  T1200 som tar upp till A4 ... Professionellt förvarar man visst plåtarna individuellt i syrafria kuvert vilket är väl dyrt för oss i hembygdsrörelsen.  
Anmäl
2006-12-17 18:24 #20 av: mosterMimmi
#19 så roligt att få se originalaskarna, tänk vad fint man dekorerade förr i tiden, till och med förvaringsaskar.
 
Är det sådana lådor du har, Anders? 
Anmäl
2006-12-17 19:18 #21 av: AndersE

#20 Liknande, fast avlånga med flera "travar" i varje låda.

 


Anmäl
2006-12-17 19:20 #22 av: AndersE

Jag behöver också skaffa mig en scanner som har ljuslock i större storlek. Den jag har nu är avsedd för 35 mm film.

Jag ser att Olle har en Agfa. Är den bra och överkomlig i pris?

Andra tips på scanner med ljuslock?

 


Anmäl
2006-12-17 23:20 #23 av: Alsterolle
Svartvita kort brukar för det mesta klara tidens tand med den äran.
Men:
Jag vill gärna slå ett slag för behandling av äldre färgfotografier som av olika anledningar fått framför allt kraftigt rödstick. Jag liksom? många proveniensare är 40-talist och många av de färgfoton som sitter i våra album har även dom drabbats av åldern. Filmmaterialet var inte alltid bra, framkallningen gjordes med för gamla framkallningsbad etc.
 
Har man originalnegativen brukar dom ofta vara i bättre skick men saknas tyvärr för det mesta.  
Dags att scanna in dessa papperskopior och göra en ansiktslyftning. Ibland räcker det att använda funktionen "Autocolor" som finns i de flesta bildbehandlingsprogrammen.
Jag bifogar ett exempel på ett sådant kort - före och efter. Kortet togs vid vårt bröllop som snart är 40 år sedan. Det fixade kortet ingår i min egen mikrohistoriska bildsamling (även i DISGEN). 
Anmäl
2006-12-18 07:33 #24 av: AndersE

#23 Vilken skillnad!

Jag har ett antal diabilder från 50-talet. De som är tagna med Agfa-film är väldigt dåliga i färgerna medan Kodak-bilderna (Kodachrome) fortfarande är helt perfekta. Jag tog tidigare själv mycket diabilder och såg till att nästan alltid använda Kodachrome.

 


Anmäl
2006-12-18 07:56 #25 av: AndersE

Dalarnas folkrörelsearkiv har en pdf om arkivering. Där står:

"Fotografier förvaras bäst i påsar av syrafritt papper (tillverkade av 100 % bomull). Vill man använda genomskinligt plastmaterial så är ren polyester det bästa."

Dalarnas folkrörelsearkiv skriver på att annat ställe:

"Fotografier förvaras helst i påsar av syrafritt papper. Vill man använda plastfickor bör plasten vara syrafri och sakna mjukgörare. Uppgifter om bilden kan skrivas med blyertspenna antingen på fotopåsen eller bakpå fotot. Svartvita påsiktsbilder och negativantingen på fotopåsen eller bakpå fotot. Svartvita påsiktsbilder och negativ mår bäst vid temperaturer under + 18 C. Färgbilder trivs bäst i ännu lägre temperatur, ner mot + 2 C. Detsamma gäller diapositiv. Den relativa luftfuktigheten bör vara låg, mellan 30 och 40 procent. Rena händer, gärna rena bommulsvantar när Du tar i kort, negativ och film."

Ett företag som säljer "Arkiverings- och presentationsmateriel med museumstandard" är Secol. De skriver så här:

"Något om arkivering av fotografiskt material. Varför Polyester?
I mer än 40 år har materialet Polyester valts som det idealiska materialet för arkivering fotografiska objekt och pappersobjekt eftersom det förenar två viktiga fördelar, glasklar optisk transparens för betraktning och att vara kemiskt inert för att helt säkert undvika faran av reaktion med det lagrade objektet. Kombinationen av dessa fördelar, samt att mateialet är mycket starkt, gör det särskilt lämpligt för arkivering av material som skall hanteras. Exempelvis kan bilder studeras med lupp och negativ kontaktkopieras utan att tas ut."

Här finns en annan sida om arkivering av foto.

 


Anmäl
2006-12-19 15:18 #26 av: gurin

Anders

Jag rekommenderar denna Epson Perfection 4990 Photo. Den är inte helt billig men jag har haft god nytta av den.

mvh/gurin

Anmäl
2006-12-19 15:40 #27 av: AndersE

#36 Tack, den ser väldigt fin ut, fast strax under 5.000:- har ju viss respekt med sig...

Jag har en Epson Perfection 1650 nu. Jag har varit nöjd med den bortsett från det smala ljuslocket.

 


Anmäl
2006-12-20 10:04 #28 av: gurin

Jo den är lite dyr, men värd varenda krona. Det är dina gamla bilder värda :-) Men det krävs lite internminne av datorn för att kunna "ro runt" de bilder scannern kan åstadkomma.

mvh/gurin 

Anmäl
2006-12-20 12:12 #29 av: AndersE

#28 Jo, jag förstår att det blir stora filer. Vi får väl se hur lönerörelsen går nästa år...

Flört

 


Anmäl
2006-12-20 13:51 #30 av: gurin

Ja, lönerörelsen är alltid ett bekymmer. För mig är det som vanligt bekymmer med att få lön, får heltid brukar lönen räcka, även till leksaker, men det är inte många år jag haft hel lön.

mvh/gurin

Anmäl
2013-07-28 15:51 #31 av: AndersE

Har börjat läsa en intressant bok om bilder; "The Colonising Camera" som visar bilder från Namibias historia. Omfattande kommentarer sätter in bilderna i ett sammanhang.

Bl.a. diskuteras "valen" i en bilds historia. Från valet av fotograf och dennes bakgrund, via valet av fotograferingstillfälle, hur de som fotograferats valt att visa upp sig, valet av kamera, valet av teknik för att framställa bilden, valet av forum att presentera bilden, hur bilden valts att bevaras - som inramad familjebild eller som illustration i en bok, som en del i en bortglömd samling bilder eller som en katelogiserad del av ett arkiv. 

Allt detta är exempel på frågor vi kan ställa oss kring ett foto vi har som en del av en släkt- eller bygdeforskning.

 


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.