Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
50 - Föremål

En skål berättar

2007-01-14 12:17 #0 av: AndersE

Igår fick jag en, för mig, värdefull gåva av mina föräldrar. Det är en keramikskål, och till den hör en liten "kanonkula". Skålen är lite kantstött, men det gör mig ingenting.

Skålen har använts för att rulla senap. Det är min farfar som köpt skålen. I botten står ännu priset skrivet i blyerts - 2:80. Min farfar och farmor har använt den, min pappa har använt den och nu är det alltså min tur att dreja familjens julsenap i den gamla skålen.

Keramiker Schér i Ängelholm 

Skålen är drejad av keramiker Erik Gustaf Schér. Han föddes 11 december 1892 i Rebbelberga, gifte sig 1930 och dog 15 juni 1957. Han verkade många år som krukmakare på Storgatan 82 i Ängelholm. Bakom huset mot Storgatan fanns en stor gård som var gemensam för Storgatan 80 och 82.

Storgatan 80-82 

I Ängelholms hembygdsbok från 1997 berättar dottern Inger Schér:

"Gården var en verklig hantverkargård. Alla dörrar var öppna och gården var för oss barn en fenomenal lekplats med vuxna människor i arbete och mycket spännande att se. I miljön fanns utedass, vedbodar och häckar, kullersten och nunneört. Far satt och drejade men brände inte själv utan sände det färdiga med järnväg till Höganäs.

Närmast till höger fanns fröknarna Ruh, så systrarna Hansson där Anna arbetade med stickning och Hilma var tandtekniker. Därefter följde möbelsnickare Hansson, krukmakare Schér rakt fram, Rosenbergs snickarverkstad, rörläggare Persson borta i hörnet, så kom till vänster några garage och brygghus samt skomakare Sworén. Mot gatan hade fru Svensson matservering."

Storgatan 82 idag
Storgatan 82 idag, 80 skymtar till höger
 
Storgatan 80 idag
Storgatan 80 idag
 

Ytterligare en intressant detalj är att min farfar ägde en av dessa fastigheter - troligen 80 - under några år. I mina föräldrars hem finns en stor kopparkittel som kommer därifrån.

Så blir ett enkelt vardagsföremål såväl en släktklenod som ett minne om en svunnen epok.

Av: AndersE

Datum för publicering

  • 2007-01-14

 

 


Anmäl
2007-01-14 12:40 #1 av: gurin

Trevligt Anders.

Att utgå från en skål är ett intressant grepp. Det är inspirerande också.

Just ärvda bruksföremål hör till det mest värdefulla man har i föremålsväg. Det upprepade bruket gör att, i alla fall jag, känner mig närmare mina anor. Särskilt om det som här rör en julritual, att rulla senap.

Jag borde nog tänka igenom detta lite och för egen del fundera ut vad jag vill ärva av mina föräldrar. Jag har hela tiden prioriterat det skrivna och det fotograferade. Borde nog fundera lite på bruksföremål också.

mvh/gurin

Anmäl
2007-01-14 12:56 #2 av: AndersE

#1 Tack gurin. Jag är ju så inne i detta att jag redan ser fram emot den dag jag får lämna skålen till egna barnbarn... ;-)

Att få berätta att deras farfars farfar (eller morfars farfar) rullade senap i den, att promenera ner på Storgatan och gå in på gården och visa var den drejades.

Att rulla senap tillsammans till dem och berätta att så har man gjort i många generationer...

 


Anmäl
2007-01-14 18:42 #3 av: Anna-hfg

När jag var liten på -80 talet malde mormor, mamma och jag senap varje jul. Har fortfarande kvar kulan och skålen. Men det jag kommer ihåg att det sved i ögonen så man kunde inte sitta där länge.

Anmäl
2007-01-14 21:20 #4 av: AndersE

#3 Precis. Så ska det vara!   ;-)

 


Anmäl
2007-01-14 22:01 #5 av: mosterMimmi
Det var så vi syskon turades om att mala. Alla vi barn blev ju automatiskt delaktiga och det blev ju inte kiv för man kan ju bara sitta tills det svider ju. Sedan var det ju nästas tur, det är så traditionen är i min familj, att det är barnens uppgift på julaftonens förmiddag.
Anmäl
2007-01-15 09:12 #6 av: zachs

Så olika det kan vara. Jag har ingen som helst tradition förknippad med senap.

Anmäl
2007-01-16 21:58 #7 av: Christina

Så glad jag blir av att läsa din historia. Håller med om att  bruksföremålen har mycket att berätta.

Anmäl
2007-01-21 20:50 #8 av: AndersE

#7 Tack! Det finns lite mer...

Jag har haft en snarlik, nytillverkad (Klippan keramik) skål och köpte en kula samtidigt som jag köpte skålen. På bilden är det den största kulan.

Den som är nästan lika stor är en ny kula som mina föräldrar haft.

Den minsta kulan är farmor och farfars kula. Avsevärt mindre och ganska ojämn i formen.

Naturligtvis har kulans tyngd en viss betydelse för resultatet. Med tung kula är risken större att kornet krossas (som i en mortel) medan den mindre kan lyckas pressa ur innehållet och ändå skada kornets skal så lite som möjligt. Det blir nämligen en godare konsistens när så många skal som möjligt är så gott som hela...

Hepp!

 

 


Anmäl
2007-01-21 22:26 #9 av: Ello

Mycket lärorikt, visste inte att kulan fanns i olika storlekar! Vägde nyss mors gamla senapskula och fann att vikten var 1.900 gram. Är det en tung?

Har sen en fundering...  åt vilket håll snurrar er kula när ni maler?  Motsols eller medsols?  För mej är det motsols som känns rätt!

Anmäl
2007-01-22 07:52 #10 av: AndersE

#10 Ello, mina klot väger:

  1. 1215g
  2. 1971g
  3. 2331g

Avsevärd skillnad!

Jag tror mitt klot mest snurrar medsols...

Hur tror du det påverkar senapen?   Flört

 


Anmäl
2007-02-02 20:20 #11 av: LenaR

Som keramiker är jag mest fascinerad av skålen förstås :) Vilket vackert hantverk!


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Anmäl
2007-02-02 20:57 #12 av: AndersE

#11 Jo, jag är också förtjust i den!

Jag har även en nytillverkad och ganska lik. Klippan Keramik i Krika utanför Klippan (Nv Skåne) tillverkar föremål efter gammal god tradition.

Länk

 


Anmäl
2007-08-01 18:44 #13 av: AndersE

Precis så här enkelt kan det vara att göra en riktigt liten mikrohistoria.

Och trots sin enkelhet så har den förmedlat någonting.

Har du något litet föremål du vill berätta en historia kring?

 


Anmäl
2007-08-02 11:38 #14 av: Cheyenne

Ibland kan något värdefullt som man äger vara av rent affektionsvärde för en själv och det blir svårt att skriva en microhistoria runt tinget men det betyder inte att man inte minns och gläds över det man fått.

När mina morföräldrar gifte sig 1940 fick de i bröllopsgåva av min morfars mamma (Thekla, Maria Gustafva, född 1886 i Kristianstad) en uppsättning vackra vita servetter där hon på var och en broderat initialerna för mormor och morfar; A som i Axel och U som i Ulla. När mormor gick bort fanns endast två av servetterna kvar (på den tiden använde man sitt linne) och jag bad att få dem. Nu har de legat väl inpackade i en plastförpackning sedan 2005. Varför? Jo, för varje gång jag öppnar påsen så luktar de fortfarande mormor. Vill inte att doften ska försvinna.

Nu är de "bara" 67 år gamla men mina eventuella barnbarn kanske, kanske uppskattar de lika mycket som jag om en 40-50 år  

Anmäl
2007-08-02 14:25 #15 av: AndersE

#14 Visst är det så, och jag kan förstå detta med doft och plastpåse...  ;-)

Samtidigt som sådana saker kan vara kul att använda.

Conversation pieces...

 


Anmäl
2007-12-23 11:28 #16 av: AndersE

I år har jag gjort senap i min "nygamla" skål. God!

 


Anmäl
2008-12-14 18:41 #17 av: AndersE

Och idag rullades det igen. Lite kul att tänka sig att farfar, pappa och jag sett till att det rullats senap i samma skål varje jul åtminstone de senaste 50 åren.

 


Anmäl
2008-12-14 18:45 #18 av: chrissan

Jag har min farmors gamla träskål, snidad av farfar med tillhörande kanonkula. Kommer ihåg henne när hon satt och gjorde senap medans jag som fascinerat barn tittade på.

Anmäl
2008-12-14 22:11 #19 av: AndersE

#18 Har du provat själv?

 

 


Anmäl
2008-12-14 23:33 #20 av: chrissan

Javisst!

Anmäl
2008-12-14 23:42 #21 av: AndersE

#20 Härligt. Vi kanske ska utbyta recept?  Flört

 


Anmäl
2008-12-14 23:53 #22 av: chrissan

Det var ett bra tag sedan men jag har för mig att man rullade senapen och spädde sakta med vatten och vinäger, sedan i med socker eller honung. Man ska vänta med att avsmaka eftersom senapsstyrkan kommer först efter ett dygn. Farmor och pappa gjorde på känn när de tillverkade senap.

Anmäl
2008-12-15 00:42 #23 av: AndersE

#22 Ja, jag gör också på känn.

  • Jag har bruna frön, men ibland tar jag lite gula också
  • Blötlägger gärna fröna en stund innan rullning. Då "krossas" inte skalen utan spricker bara
  • Vvinäger, salt och socker ska i. Jag brukar också använda honung som komplement till vanligt socker
  • Experimenterar ibland med olika smaksättare, som en skvätt cognac eller portvin
  • Innan servering blandar jag med vispad grädde

 

 


Anmäl
2008-12-15 01:15 #24 av: blombuketten

#23. Du verkar vara en hejare på hemmagjorda godsaker så här till jul. Låter så hemtrevligt Glad.

Anmäl
2008-12-15 10:16 #25 av: AndersE

#24 Jag gillar verkligen julen och alla de där grejerna man bara gör en gång om året.

 


Anmäl
2008-12-15 10:34 #26 av: Cheyenne

Ja, det skulle vara synd om vi tappade en del av traditionerna och den gamla kunskapen. Tyvärr är det väl knappt någon idag som lägger in egen sill, bakar egen leverpastej eller stoppar egen korv. Kanske ska bli mitt löfte till nästa år...!! För lite ledsen i ögat blir man allt när man ser bifogad bild. Jag kan inte låta bli heller att tänka på alla ensamma mäniskor som kanske intar dyligt på Julafton.

 

Anmäl
2008-12-15 14:21 #27 av: blombuketten

#25. Ja, och mysigt för barnen blir det också. Själv är jag urdålig på att samla mig och göra saker till jul. Brukar bli pepparkaksbak och att göra marsipanfigurer och sådant där. Knäck och annat julgodis behöver vi aldrig göra för det skickar flickornas farmor alltid ner hit. Hon litar nog inte på att jag kan göra sådant Glad. Alltså hemlagad senap måste ju vara något alldeles extra gott och särskilt, kan jag tänka mig, med vispad grädde i. Låter jättegott.

#26. Ja visst är det bedrövligt? Djupfryst julmat.......Det finns många som är ensamma över julen. Tänk bara på alla gamla som sitter där och ingen anhörig som bryr sig, inte ens tillräckligt för att åtminstone hälsa på en stund. Tråkigt.

Anmäl
2009-12-18 21:46 #28 av: AndersE

Nu ska jag strax börja rulla...

Gråter

 


Anmäl
2009-12-20 13:23 #29 av: Gnidde

Lycka till med årets senap! Hoppas den blir lika god som dom övriga åren. Har själv inget minne eller tradition av senapsrullning.

Anmäl
2009-12-20 13:54 #30 av: AndersE

#29 Den är klar och själv tycker jag den blev jättegod.

 


Anmäl
2009-12-20 15:27 #31 av: svenne

Kul med senapsrullningen. Jag hade aldrig hört talas om det innan du berättade om det, Anders.

Intressant informationsfilm.Flört

Anmäl
2010-03-04 09:01 #32 av: Helajna

Vilken underbar historia! :)
Ryser i hela kroppen av att höra den gå vidare i familjen :)


Anmäl
2010-03-04 09:15 #33 av: AndersE

#32 Tack! Fast inte alla i familjen är lika begeistrade över mina historier...

Flört

 


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.