Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
22 - Livsöden

Fiskarpojkens värsta seglats

2007-01-28 12:31 #0 av: AndersE

Läs om den ambitiöse fiskarpojken från Råå, och om hans värsta seglats i snöstormen 1898.

Janne August Bengtsson

Janne föddes 8 oktober 1866 på Råå som yngsta barnet. Fadern Bengt var mjölnare, fiskare och torpare. Råå var vid den här tiden i stark utveckling. Vid sekelskiftet hade man Sveriges tredje största segelfartygsflotta (efter Brantevik och Hälsingborg) och som fiskeläge räknades man som Sveriges största.

Redan som nioåring deltog Janne i fisket vid Själlands Rev och Mön. Något år senare var han kock i jakten Alma, troligen med sin äldre bror Hans Peter som skeppare. Därefter återvände han till fisket.

Efter konfirmationen beslöt sig Janne för att det var sjöman han skulle bli. Han hade ambitioner och ville inte fortsätta livet igenom som fiskare. Med drömmen att en dag ha en egen skuta blev han 15 år gammal bästeman i jakten Hoppet.

Sedan fortsatte han på en skonare, en jakt och en Svendborgskonare. Med Svendborgskonaren seglade han i tre år på brasilianska kusten, och efter det var han fullärd!

Kapten på egen skuta

År 1891 var Janne 25 år gammal. Han köpte en del i jakten Norden och blev befälhavare.

Anna och kapten Bengtsson
Anna och kapten Bengtsson

Förmodligen hade han lånat pengar av Reinhold Olsson, fiskaren som var gift med Jannes äldre syster Johanna. Samma år, den 27 november, gifte sig Janne med Anna Maria Abrahamsson. Anna var dotter till en stenhuggare med eget stenbrott i Åryd i Blekinge. Kanske träffades de då Janne var där för att frakta sten. På jakten Norden förde han befäl under sex år. Vi är nu framme kring 1897, och i Halmstad har jakten Karl blivit till salu.

Karl, som vägde knappt 35 nettoton var byggd av V Frandsen, ett namn som borgade för kvalitet, och Janne köpte skutan för 3.750:-. Med Karl skeppade kapten Bengtsson bl.a. sten från svärfaderns stenbrott i Blekinge, och det var med Karl som kapten Bengtsson fick uppleva sin allra svåraste seglats.

Det första dygnet

Den 19 mars 1898 avseglade han från Karlshamn med last av kantsten för Köpenhamn. En frisk västan gav god fart över Hanöbukten. Efterhand som vinden ökade minskade man segel, och i höjd med Simrishamn revades storen och focken. Vid Skillinge blåste kuling och kapten Bengtsson beslöt ankra upp och avvakta.

Vinden drog sig nu nordpå och det började snöa. Det bedömdes att ankarplatsen inte var säker och snart låg Karl ånyo under segel. Vid Sandhammaren blåste nordostlig snöstorm. Utan möjlighet att sikta fyrarna i Ystad och Smygehuk fortsatte seglatsen. När man bedömde att man var tvärs Trelleborg kastade man jakten till för babords halsar och på den bogen gick hela natten. Stormen tjöt och vilda brottsjöar slog över den tungt lastade skutan. Med snön vräkande ner gick det inte att ha lanternorna tända, utan enda ljus var ett litet i nakterhuset. Ingen på skutan fick någon sömn den natten.

Det andra dygnet

Tidigt på morgonen tog en brottsjö den tvårevade stagfocken, slog loss kabyssen och båten, som stannade med fören på styrbords ledstång och aktern på luckan. Brädgången om styrbord slogs också bort och den samsade kättingen löpte ut mellan stöttorna, tillsammans med tvättfatet. Under den närmsta timmen fick kocken sköta rodret, medan kapten och bästeman surrade båten och halade in kättingen.

Knappt hade man åter fått ordning på däck förrän man fick syn på en skonert som närmade sig, i det närmaste utan styrförmåga. För att undvika kollision satte man det som ännu var kvar av focken och lyckades precis komma för om skonaren.

Ännu en natt kom och mörkret föll. De såg en blänk från fyren på Hiddensee, men hann inte ta bäring innan den försvann i snöyran och mörkret.

Rekonstruerad färdväg
Rekonstruerad färdväg

Det tredje dygnet

Kapten Bengtsson var osäker på sin position, men på morgonen siktade man en prick som man antog stod på Gedser rev. När snötjockan lättade något kunde de se fyren på Darsser Ort och förstod då att pricken de sett hörde hemma på Plantagenets grund. Det innebar att Karl nu låg innanför några grund, strax utanför land och det gällde att för styrbords halsar komma ut på fritt vatten. Hela tiden slog brottsjöarna över jakten och faran för haveri var överhängande.

Kapten Bengtsson försökte styra mot fyrskeppet på Gedser rev men kunde inte få sikt på det. För att undkomma den svåraste sjön prövade han då att komma upp under Lollandskusten. Stormen och den starka strömmen tog skutan och då kvällen ännu en gång närmade sig siktade man Stubbenhuk på Fehmarn. Med förenade krafter lyckades nu kapten och bästeman hissa trerevat storsegel och tvårevad fock, för att kunna segla sig upp mot Lolland. Under denna tredje natt närmade man sig land och sjön började äntligen minska.

Då spänningen släppte kom istället reaktionen på de senaste dygnens strapatser. Kapten Bengtsson började frysa och skaka som i frossa. Han hade varit i arbete mer än två och ett halvt dygn, genomvåt och utan mat. Kapten gick under däck för att byta till torra kläder och bästeman tog rodret. Strax slogs även han av samma reaktion, och fick lämna rodret till kocken för att själv gå under däck. Under däck var emellertid allt vått och de återvände till däck för att göra klart för ankring. Då började skutan sätta mer och mer, Stora Bält gav sig tillkänna. Man hade passerat Lolland och hade inget annat val än att rumpla runt och försöka med Kiel. Man hade nu varit utan sömn, mat och dricksvatten i tre dygn, hela tiden våta och frusna.

Det fjärde dygnet

Så kom gryningen denna fjärde stormdag. De såg en ångbåt som på nära håll följde Karl. Antagligen var man orolig för att skutan när som helst skulle gå till botten. Ständiga brottsjöar sköljde över och dolde det mesta av jakten, men till slut kom skutan in bland prickarna i Kielbukten. Då faran minskat lämnade ångbåten och en bit in i bukten mötte de en lotsbåt som var på väg mot en strandad dansk skonert. Karl tog sig in och kunde fälla båda ankarna innanför Fredriksort. Där hade ett stort antal fartyg samlats. En av dessa var en svårt ramponerad skonert, Nore av Norjeby som hade lastats i Karlshamn samtidigt med Karl men med Rostock som destination.

Efter att ha vilat ut gick besättningen följande dag i land för att känna fast mark under fötterna och för att telegrafera hem. I Karlshamn fanns Jannes hustru Anna. De hade två barn och Anna hade nyligen fått veta att hon åter väntade barn. I land fick man också höra om andra besättningars upplevelse av stormen. Många fartyg hade gått i land vid de danska och tyska kusterna och vid Adlergrund omkom 22 blekingefiskare.

Livet går vidare

Janne fortsatte att segla Karl i totalt tio år. Den omtacklades efter ca fem år till jaktgaleas, och såldes 1906. Janne lät nu bygga en skonert som lastade en 100 ton dw.

Anna
Anna

Hon fick namnet Anna (efter hustrun) och med henne seglade Janne i tio år innan han lade upp för gott hösten 1916, femtio år gammal.

Janne hade efter giftermålet bosatt sig i Karlshamn, där de flesta barnen är födda. Man flyttade sedan till Åryd där hustrun Annas föräldrar fanns. Det första barnet dog bara tre månader gammalt, men därefter kom ytterligare sju barn. Den äldsta sonen blev sjökapten liksom sin far, och även han var med om ett vådligt äventyr till sjöss.

Janne fortsatte att frakta sten från stenbrottet i Åryd. Bl.a. ska sten ha fraktats till en av ombyggnaderna av Malmös Hotell Savoy.

Anna och Janne i Råå
Anna och Janne på Råå

Efter pensionen flyttade Janne och Anna till Råå. Janne berättade gärna om sina år till sjöss, om mäkliga och intressanta händelser. Men förr eller senare kom alltid berättelsen om stormresan 1898.

I september 1944 samlade man på Råå de många kaptenerna för ett sista möte. På gruppfotot står och sitter 47 män. Nästan i mitten, på bänken längst fram sitter en man, rak i ryggen, med vitt helskägg, hatt, fluga och käpp.

Det är kapten Janne August Bengtsson. Han dog 1947, 81 år gammal.

Källor:

  • Uppgifter från egen släktforskning - samtal med Janne Bengtssons barnbarn
  • "Skepp och sjömän", av Jan Davidsson, tryckt Hälsingborg 1970. Kapitlet "Från kusten".
  • Sveriges skeppslista

Relaterade länkar

Av: AndersE

Datum för publicering

  • 2007-01-28

 

 


Anmäl
2007-01-28 23:00 #1 av: zachs

Vad spännande !

Anmäl
2007-01-28 23:53 #2 av: AndersE

#1 Jo, jag blev glad när jag hittade historien! Janne var min sambos morfars far.

Det finns en ännu mer spännande historia från hennes morfars tid på sjön. Den får jag återkomma med någon gång...

 


Anmäl
2007-01-29 09:57 #3 av: gurin

Bra berättelse Anders. Som landkrabba skulle jag dock vilja ha någon förklaring till de olika båttyperna som nämns i början.  Men å andra sidan blir en sådan utvikning av nödvändighet för lång för en så kort berättelse och vi befinner ju oss på nätet där de enkelt går att slå upp.

 mvh/gurin

Anmäl
2007-01-29 10:06 #4 av: AndersE

#3 Jag lade med en länk i spalten till höger...

Där finns även en länk till en större karta.

 


Anmäl
2007-01-29 10:22 #5 av: gurin

Jo jag såg det men kunde inte följa länken då, i alla fall jag inte kommer åt servern, i alla fall inte just nu. Men det är en sak att följa referenserna. En bra text skall kunna stå på egna ben. Men jag förstår till fullo att man inte kan ha biinformation som blir mycket större än huvudinformationen. Alltså, skulle du beskriva båttyperna så skulle största delen av artikeln handla om det och fokus således inte hamna på den farliga seglatsen som då skulle blir en bisak.

mvh/gurin

Anmäl
2007-01-29 10:33 #6 av: AndersE

Jag hade ett tag tanken att ta med ett par silhuettbilder på några typer, men tyckte att det var bättre att den intresserade klickade på länken.

En mer omfattande beskrivning kändes inte aktuell av de skäl du nämner. Men kanske kunde man skrivit några ord om just "jakt" för att ge en bild av hur liten Karl förmodligen var...

 


Anmäl
2007-01-29 14:15 #7 av: AndersE

Nu funkar länkarna igen!

Jakt

Ett enmastat handelsfartyg på 20-70 tons dräktighet och 1½ till 3 meters djupgående. Har oftast bogspröt, masten saknar stång, men har dock så lång topp att ett mindre gaffelsegel kan föras. Seglen i övrigt är storsegel, med gaffel och bom, 2-3 stagsegel, samt råtoppsegel (bredfock).

 


Anmäl
2007-01-29 15:57 #8 av: gurin

Det var ingen stor båt, det inte.

mvh/gurin

Anmäl
2007-01-29 16:04 #9 av: AndersE

#8 Karl var nog lite större än den på bilden, men en båt med tre mans besättning kan nog inte vara så stor...

Den här bilden kanske är bättre...

 


Anmäl
2007-01-29 16:19 #10 av: gurin

Bättre och bättre, annorlunda är den i alla fall. Den kan jag tänka mig att man fraktade sten på.

Har du mer källmaterial rörande dessa handelsresor? Jag har en känsla av att just handelns vardag, dit båtfrakter hörde, är dåligt beskriven och utredd. En rekonstruktion av Kaptens Bengtssons verksamhet skulle nog ge ett gott bidrag till kunskapen. Men som alltid beror det ju på vilka källor som finns bevarade. Handelsmän har i alla tider haft en starkt drivkraft att inte spara bevis från deras verksamhet längre än det varit tvugna till och det underlättar inte direkt för forskningen.

mvh/gurin

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.