Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
22 - Livsöden

Smeden på Trolleholm

2007-04-12 17:50 #0 av: AndersE

Här fortsätter min släktkrönika med berättelsen om min farmors föräldrars tid i skuggan av ett slott...

Smeden och hans fru

Min farmors föräldrar - Sven och Emma - träffades i Trollenäs. Emma var dottern till en skräddarmästare och hade bott på Trollenäs gård hela sitt liv. Hon var 16 år när smedgesäll Sven Holmberg, 24 år kom till Trollenäs.

Exakt när de träffades vet jag inte, men nog kan man tänka sig hur det var. Sven var en ståtlig man - en stor och stark smedgesäll med mörka, nästan exotiska färger, mörkt hår och bruna ögon. Emma var en liten, spenslig och söt flicka, med blont hår och grå ögon, men mörka ögonfransar och ögonbryn. Enligt vad deras dotter berättat i sin bok ska Sven ha bestämt sig redan första gången han såg Emma. Det var henne han skulle ha - hon eller ingen.

Bröllop i Näs, och Augusta föds

I september 1879 tog de ut lysning och gifte sig sedan i Näs kyrka 29 oktober 1879. Direkt efter bröllopet bosatte de sig på No 16 Asmundtorp (nuvarande Östra Asmundtorp) några kilometer från Trollenäs, och i augusti 1880 föddes det första barnet, en flicka som fick namnet Augusta Cecilia, där andranamnet är det namn som Svens mor hade.

I Asmundtorp hade Sven titeln hovslagare vilket kan betyda att han då fått ut sitt mästarbrev.

Trolleholms slott

Carl Trolle Bonde fick arrende på Trolleholms huvudgård - som tillhörde hans far - 1876.

Troole Bonde och Trolleholm 1852
Carl Trolle Bonde och Trolleholm 1852


Han övertog inventarier och gjorde nödvändiga reparationer (bl.a. tätades taken) för att borgen skulle bli beboelig om somrarna. Slottet hade stått ouppvärmt och dåligt underhållet i många år. Under vintrarna bodde han mest i Lund. Året 1878 blev han disponent och förvaltare av hela godset.

Carl Trolle Bonde skrev fyra böcker med en omfattande beskrivning av slottet Trolleholm, dess mark och tillhörigheter och dess långa historia. Böckerna avslutades 1907.

En ny smed till slottet

Trolleholms gårdssmed Anders Hejderman hade dött den 8 februari 1880. Ur Trolle Bondes böcker:

"Den 19 februari 1880 upprättades kontrakt med smeden S. Holmberg från Asmundtorp, som från 1 april samma år antogs till gårdssmed. Han erhöll den lägenhet, som smeden dittills innehaft, med då varande åker; öfriga förmåner voro: bete för 2 kor i Kräbsahagen, utsyning af två fmnr ved och tio risbunkar årl. mot erläggande af fällnings- och upphuggningskostnaden. Årl. arrende 150 kr. Holmberg skulle själf hålla sig med handtlangare, verktyg, järn, kol m.m. men erhålla betalning efter billig och rättvis taxa och efter i orten gällande pris för allt smidesarbete för gårdens räkning."

Smedenshus

I  november 1880 12/11 flyttade Sven med familj till Smedenshus i Kalvhagen som ligger 500 m sydväst om Trolleholms slott. Namnet Kalvhagen kommer sig av att där på 1700-talet gick 15-20 kalvar på bete. Hagen låg så att vägen till slottets sågmölla gick därigenom. Redan på 1700-talet hade här byggts ett hus - Kalfhagshus - som delades av slottets snickare och smed.

Slottet i sin park och med Kalfhagshus nere till vänster i bild
Slottet i sin park och med Kalfhagshus nere till vänster i bild


År 1822 byggdes två nya hus. Det ena blev Smedenshus och det andra blev Snickarehuset. År 1840 revs det ursprungliga Kalfhagshus, men ett nytt byggdes på samma plats och där flyttade 1841 en gårdsmurare in.

Smedenshus var från början bara ett hus - 24 x 11 ¼ aln, dvs ca 14 x 6,5 meter. I huset fanns från början såväl smedja som bostad, men 1861 byggdes en särskild smedja.

Smedjan till vänster och Smedenshus till höger
Smedjan till vänster och Smedenshus till höger


Jag tror att Sven var mycket stolt över sitt nya arbete. Att få tjänsten som gårdssmed på Trolleholms slott upplevdes nog som en stor framgång.

Svens dotter Ester har beskrivit hur Emma upplevde sin dag:

"I smedjan var förutom maken även ett par gesäller och lärlingar sysselsatta. Frukosten skulle stå färdig på bordet klockan sju, man måste ha mat, innan man började arbetet. Det hörde till, att lärlingar och gesäller skulle ha mat hos sin husbonde. Med förmiddagskaffe, middag klockan tolv, eftermiddagskaffe och sedan kvällsmat klockan sex blev dagen ordentligt inrutad. Sven var trött efter dagens tunga arbete och gick tidigt till sängs, men Emma tyckte om att gå omkring en stund ute i trädgården. Det var ju sommar och underbara kvällar."

Emma var ju mycket ung då hon gifte sig. Enligt Esters berättelse fick hon snart en god väninna bland grannarna:

"Båda var unga och glada, och människor, som kom förbi på vägen kunde höra deras skratt i sommarkvällen. Det hände till och med en gång, att de i ungdomligt övermod klättrade upp i den stora eken, som stod i ett hörn av trädgården och satt där och gol som tuppar. Det beredde dem ett stort nöje att få förbipasserande människor att tro, att det var verkliga tuppar, som flugit upp och slagit sig ner i trädet. Detta hände emellertid bara en gång. Emma var rädd, att det kunde skada hennes prestige som ung husmor med dylika barnsliga tilltag."

I Esters bok återkommer ofta samma bild av modern som glad och optimistisk. Hon läste böcker - gärna historiska romaner - spelade på sin tramporgel och sjöng. Fadern beskrivs mer som en tyst man som ägnade sig åt sitt arbete. Han pratade inte mycket, läste sin tidning efter arbetet och gick oftast till sängs redan vid niotiden. "Ibland strök han henne lite tafatt över kinden eller håret, och inte alltför sällan använde han tilltalet "lilla vän"."

Elise Matilda

I januari 1882 fick Emma sitt andra barn. Det blev en flicka och hon fick heta Elise Matilda. Det namnet hade säkert en särskild betydelse för Emma. När hon var liten bodde hennes moster med det namnet hos familjen. Strax efter att mostern dött fick Emma en lillasyster som fick samma namn - en lillasyster som dog dagen innan Emma fyllde sex år.

I maj 1884 föddes den tredje flickan - Hilda Maria. Med en växande familj kanske behovet av djur och land ökade? Detta år ökade nämligen Sven sitt arrende med ytterligare ett tunnland åker, vilket gav en höjd arrendekostnad med 20 kr.

Året därpå, i november 1885, dog Emmas far - skräddarmästaren på Trollenäs - av ett slaganfall. Emma var då åter gravid och sommaren 1886 fick hon sin första son. Han fick namn efter Emmas lillebror som emigrerat vid 15 års ålder - Oscar Wilhelm.

Fest på Trolleholm

Sedan en tid hade Carl Trolle Bonde processat om rätten till Trolleholm och år 1886 kom högsta domstolens dom till Trolle Bondes favör. Det innebar att han blev innehavare av Trolleholms fideikommiss och den 8:e juli bjöds hela godset, alla arrendatorer med hustrur (säkert inkluderande Sven och Emma) på stor fest vid Trolleholm. I festen deltog flera hundra personer. Man åt sittande middag vid långbord i parken. Det spelades regementsmusik och det var dans på kvällen.

Slottet restaureras

I och med denna dom kunde Trolle Bonde starta sin sedan länge planerade restaurering. En nybyggnad hade övervägts, men istället blev det en omfattande restaurering till en franskpåverkad medeltidsstil genom den danske arkitekten Ferdinand Meldahl. Mycket av det ursprungliga bevarades och murarna är fortfarande i stor utsträckning de samma som i den gamla 1500-talsborgen. Grundstenen till den nya norra flygeln lades 1887. Man kan tänka sig att gårdssmeden fick mycket att göra på slottet i samband med ombyggnaden.

Slottets grindar, tillverkade av smeden Sven Holmberg
Slottets grindar, tillverkade av smeden Sven Holmberg


På hösten 1888 föddes nästa son - Alfred Bernhard. Detta år hade renoveringen kommit så långt att greven själv kunde flytta in i den nybyggda norra flygeln. Året därpå avslutades renoveringen och även grevens familj flyttade in. Det byggdes även på Smedenshus. År 1889 byggdes ett uthus för kreatur och gröda, och i och med det steg arrendet till 193 kr 56 öre.

Uthus för kreatur och gröda
Uthus för kreatur och gröda


Under vårvintern 1890 insjuknade femåriga Hilda Maria i difteri och dog den 24 mars. Från Esters bok:

"Det verkade, som om hon skulle kvävas, och flera gånger under nattens lopp tog Sven henne upp ur sängen och bar henne upprätt för att lindra andningsbesvären. Det var en ändlöst lång natt för föräldrarna, fylld av den största ängslan. De avlösta varandra med att vaka, och försökte få en stunds sömn, då den andre vakade. Andningsbesvären för Hilda var nu så svåra, att Sven öppnade fönstret och höll henne i sin famn framför det öppna fönstret, för att den friska luften skulle få henne att andas lättare. Emma satt stum av förtvivlan och såg på. När det började ljusna till dag, tog lillan det sista andetaget. Helt förlamade av sorg lade de ner henne på hennes lilla säng, ur stånd att fatta det som hänt."

I Smedenshus bodde inte bara smeden och hans familj. Där fanns också en 38-årig ensamstående smedgesäll från Hörby och den förra smedens änka 41-åriga Elna Svensdotter med sina barn.

I januari 1891 föddes Hilma Elisabeth. Sven var nu 40 år gammal och hade varit gårdssmed i 10 år. Hans hustru var 31 och utöver den nyfödda Hilma fanns barn i åldrarna 10, 9, 4 och 2 år. Det är lätt att tänka sig livet för familjen som en idyll, med ett fint hus omgivet av grannar - slottets snickare, murare och jägare bodde alldeles intill. Omgivningarna är vackra med en ringlande å mot kvarnen, kuperad terräng med lövträd och barnens skola alldeles i närheten. Det vackra och spännande slottet var också ständigt närvarande, och jag utgår ifrån att man noga lade märke till vad som hände på slottet och att fina besökare och stora fester blev det allmänna samtalsämnet. Några exempel på vad som hände:

  • Året 1892 ville författarinnan Selma Lagerlöf besöka en herrgård. Hon var då lärarinna vid flickskolan i Landskrona och fick komma till Trolleholm. Under flera år sände hon sedan ett exemplar av sina böcker till slottet.
  • År 1894 var kung Oscar på besök för jakt och middag i Trollenäs, och åkte dagen efter i vagn till Trolleholm. Där var äreportar resta med svenska och norska flaggor och regementsmusik spelade. På kvällen ordnade man illumination och det samlades en "ofantlig massa folk". Man åt middag och på kvällen reste kungen åter till Trollenäs.
  • I september 1895 var det militärmanöver och hela Norra skånska infanteriregementet åt lunch på slottet.

Den 30 januari 1895 föddes min farmor Gunhild Selma.

År 1898 invigdes järnvägen mellan Röstånga och Eslöv, med station i Trolleholm 4 km öster om slottet. Den sommaren flyttade också Emmas mor Johanna till sin son i Amerika.

Samma år i december hölls bröllop på slottet för en av Trolle Bondes döttrar. Året därpå var det dags för ytterligare en dotter att fira bröllop.

Sven och Emmas äldsta dotter Augusta utbildade sig till folkskollärarinna och år 1900 arbetar hon i Tjörnarp. Som folkskollärare på skolan fanns även den tre år äldre Johan Jonasson. Johan och Augusta blev så småningom ett par och gifte sig 1911.

Smedjan - och smeden - flyttar

I en av sina böcker skrev Trolle Bonde: "Holmberg som är en skicklig smed och tillverkar åkerbruksredskap till försäljning önskade större lokal och ville komma närmare järnvägsstationen för att utvidga sin rörelse. Av denna anledning blev år 1900 ny uppgörelse träffad med honom och den förra smedjelägenheten blev ett arbetstorp - Smedstorp."

Även om Sven och hans familj bodde kvar ytterligare en tid flyttade den nye arrendatorn in i Smedenshus redan 24 oktober 1900. Det gamla Smedenshus fick nu namnet Smedstorp och den som flyttade in var förre kusken vid Trolleholm Carl Persson Pettersson.

I det nya arrendet undantogs smedjan. Det omreddes till boningsrum och snickareverkstad för f.d. ladufogden Per Larsson och fick namnet "Gamla Smedjan".

Den 28 november 1901 upprättades ett hyreskontrakt. Ur Trolle Bondes bok: "Jordägaren förband sig att sommaren 1901 låta vid stationen, väster om järnvägen, uppföra ett boningshus med utrymme äfven för en diversehandel och en större smedja, hvari plats bereddes för kreatur, foder m.m. Kostnaden beräknades till c. 6000 kr. Utom tomten 0:23 åker, som Holmberg förband sig plantera och inhägna, anslogs 2 tnld af den söder därom belägna Finnshusvången; vidare erhöll han bete för 2 kor samt utsyning till 2 fmr grenved och 10 lass ris. Holmberg iklädde sig underhållskostnaden af husen."

Trolleholms station. Nya smedjan i gröna rutan tv om station.
Trolleholms station. Nya smedjan i gröna rutan tv om station.


"Hyrestiden beräknades från Okt. 1901 till samma tid 1916. Till 24 Okt. 1906 betalas pr år 360 kr. och därefter 460 kr., och erlades l:sta halfårsafgiften d. l Mars 1902, men var Holmberg skyldig erlägga arrendet för gla smedlägenheten till 14 Mars s. å. Allt smidesarbete för gården skulle Holmberg fortfarande utgöra på samma villkor som förut. Husen insynades den 4 April 1902 af f. d. förvaltaren Gustaf Persson. Boningshuset, 44 X 32 X 9,4 fot, grundmuradt under papptak samt källare; smedjebyggnad, 50 X 32 X 9 fot, grundmurad under papptak."

Boningshuset med affär var alltså 13 x 9,5 meter och smedjan 15 x 9,5 meter.

Nya bostadshuset. Till höger syns ingången till affären.
Nya bostadshuset. Till höger syns ingången till affären.


Troligen flyttade familjen in i det nybyggda huset i oktober 1901. Smeden Sven var då 50 år gammal, hustrun Emma var 41, Elise 19, Oscar 15, Alfred 13, Hilma 10, min farmor Gunhild 6 år och så lille Karl Fredrik som föddes sommaren 1901.

Min farmor berättade en gång för mig om då hon för första gången såg en bil. Alla barnen hade ställt sig ute vid vägen för att få se underverket då det passerade. Med största sannolikhet var det Trollenäs gods Darraque som baron Trolle år 1901 hade köpt begagnad hos direktör Osterman i Stockholm. Den bilen var tillsammans med en bil på Krapperup de allra första bilarna i Skåne.

Sommaren 1903 föds så det sista barnet. Det blir en flicka och hon får heta Ester Catharina. Det är alltså Ester som många år senare skrev en bok om sina föräldrar och om sin egen uppväxt.

Trolleholms slott år 1903
Trolleholms slott år 1903


Året 1904 var det ännu ett bröllop på Trolleholms slott och i juli besöktes slottet av prins Gustaf Adolf. Då spelades det tennis i parken!

År 1906 lät Trolle Bonde en verkstad från Lund installera en elektrisk anläggning på slottet. I september kunde man för första gången tända ljuset och i oktober hölls en "elektrisk fest". Man kan tänka sig att det nya elektriska ljuset gav ett skimmer som beundrades ända borta vid smedens nya hus vid järnvägsstationen.

Buffalo Bill

När jag var liten och lekte "comboy och indian" hemma hos farmor och farfar berättade min farmor för mig att hon som liten varit i Göteborg och tittat på Buffalo Bill!

Buffalo Bill gjorde flera turnéer i Europa och den sista gjordes mellan 1902 och 1906. Om min farmor och hennes familj verkligen var i Göteborg och tittade på "Buffalo Bill's Wild West Show" ser jag det som ett tecken på att verksamheten i smedjan och den tillhörande butiken var ekonomiskt lönsam. Det gör i så fall nästa kapitel i familjens historia än svårare att förstå.

 

Läs fortsättningen!

------------------------------------------------------------------

Källor:

  • Kyrkoarkiv
  • Boken "Ur minnenas kavalkad" av Ester Lidberg
  • Böckerna "Trolleholm förr och nu" från 1906 av Carl Trolle Bonde

Relaterade länkar

Av: AndersE

Datum för publicering

  • 2007-04-12

 

 


Anmäl
2007-04-12 18:00 #1 av: AndersE

När jag skrev den här texten var jag inne på att "tematisera", dvs dela upp berättelsen i avsnitt om t.ex. slottet, smedens arbete, familjen och barnen.

Nu blev det ändå en rent kronologisk berättelse.

Jag kan tänka mig att det är lättare att skriva en text som löper mer naturligt om man "tematiserar" - samtidigt är det då kanske också lättare att undvika alla årtal?

Vad tycker ni?

(Läs mer om tematisering här...)

 


Anmäl
2007-04-12 18:16 #2 av: chrissan

Hur hinner du med allt, Anders?

Anmäl
2007-04-12 18:33 #3 av: AndersE

#2 Ja, det kan man ju undra... ;-)

Jag tror att jag som många släktforskare har samlat på mig en mängd uppgifter - och upptäcker att bara göra en utskrift med släktprogrammet räcker inte för att få någon intresserad av att ta del av detta.

Min drivkraft är helt enkelt att göra min "skatt" tillgänglig. Genom att skriva här ökar jag ju också chansen att få tag på andra som delar just mitt intresse.

Jag saknar t.ex. ett foto på min smed. Han har ju många ättlingar - nästan säkert har någon ett foto på honom. Tänk om en av dessa skriver in "Sven Holmberg Trolleholm" i Google och hamnar här...!   :-)

 


Anmäl
2007-05-06 18:23 #4 av: AndersE

Heureka!!!

Idag, på väg till jobbet, svängde jag in för att hälsa på ett av smedens barnbarn. Jag lämnade igen en del foton jag lånat för avscanning, och så kunde jag lämna över en "förstautgåva/utkast" av min bok om farmors släkt.

Hon blev jätteglad, "och förresten har jag hittat en sak"...

Hon hade ett foto av min farmors far! Han står i sin smedja, vid städet och med hammaren i hand. Underbart!

 


Anmäl
2007-05-06 21:21 #5 av: Tilda

Vad glad jag blir när jag får ta del av andras glädje. Det ger ju också hopp för oss andra att vi hittar något interessant.

Anmäl
2007-05-06 21:25 #6 av: AndersE

Ja, man ska verkligen aldrig ge upp hoppet. Det finns så otroligt mycket spännande undanstoppat i lådor runt om i landet. Det gäller bara att hitta rätt...

 


Anmäl
2007-05-23 23:15 #7 av: AndersE

...just det!

Idag fick jag ett mail från en släkting jag aldrig träffat, och bara haft en kort brevväxling med. Till mailet var bifogat ett foto av smeden Holmbergs föräldrar!

Så på kort tid har jag ökat min samling porträtt av anor på ett betydande sätt. Jag vet dessutom att ytterligare bilder från samma släktsida är på väg att nå mig. Fantastiskt!

 


Anmäl
2007-05-30 15:10 #8 av: AndersE

Idag fick jag tillgång till smedens arbetsbok. Noteringar om vartenda arbete från 1886 till 1901. Beskrivning, datum, pris. Fantastiskt!

 


Anmäl
2007-05-30 15:23 #9 av: leja

Va kul. Vi har en del efter farfar, dag böcker, almenackor och även pris. Det är så intressant att se. Även om dagboken ibland kan säga plöjde för en hel vecka, men det tycker jag isig är en intressant uppgift. Då var det så mycket att göra att det var allt man orkade kommentera.

Glad 

Vad ska man ha som signatur tro?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.