Annons:
Etikettlivsöden-artiklar
Läst 11680 ggr
AndersE
2007-04-04 01:39

Vagnmakarens Sven

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Här är första delen i det som är tänkt att bli en liten släktkrönika om min farmor och hennes bakgrund. Det handlar om min farmors far fram till att han gifter sig.

Hyllie

Min farmors far Sven föddes den 28 november 1851 i Hyllie, som då var en liten by med medeltida anor strax söder om Malmö. Där fanns en liten traditionell kyrka byggd i trappgavelteknik, som en gång var lagom stor för byn. I Hyllie bodde år 1813 drygt 800 invånare, men byn växte snabbt och i slutet av seklet bodde här över 3000 personer. Då revs också kyrkan och ersattes av en större.

Vagnmakaren

Svens far var vagnmakaren Bengt Svensson som var född 1821 i Tottarp, nordost om Malmö. Modern var Cecilia (Sissela) Jönsdotter som var född 1823 i Oxie. Bengt och Cecilia hade träffats i Fosie och gifte sig där 1851. Samma år flyttade de till Hyllie där deras första barn föddes och fick namnet Sven efter sin farfar som bodde i Tottarp och dog som fattighjon när Sven var 6 år gammal.

Syskon


Bengt var snickare och vagnmakare på Hyllie No 11. Familjen blev snart större. År 1854 fick Sven en lillebror som fick namnet Jöns efter sin morfar som var rusthållare i Oxie. Jöns tog sig som vuxen namnet Hultman.

Fem år senare föddes tredje och sista sonen, som fick heta Olof. Olof blev senare snickargesäll hos sin far och övertog faderns snickeri 1887 då hans föräldrar flyttade till Hyllie No 17. Olof tog sig namnet Friberg.

Lärlingstid


Sven Bengtsson var knappt 14 år gammal då han den 17 november 1865 lämnade hemmet och flyttade till Fosie, som ligger alldeles intill Hyllie. Där blev han smedlärling under fyra år hos smeden Christoffer Malmberg som bodde i ett gatuhus med No 26. Därefter fortsatte utbildningen i Svedala, där han var lärling i två år hos smedmästare Nils Olsson på St. Svedala No 2.

Gesäll 

I Svedala blev Sven gesäll och tog sig då namnet Holmberg. År 1871 flyttade smedgesällen Sven Holmberg till Toarp 6 i Oxie, för att 1873 flytta till Onsbäckshus i Skabersjö. Hösten 1876 flyttade han så längre från hemmet. Han kom till Näs, utanför Eslöv i västra Skåne, som en av flera smed-gesäller hos smedänkan Anna Lassesdotter på No 11. I Näs träffade han en liten, ljus och söt flicka som hette Emma.

Fortsätt läs om Emma!

--------------------------------------------------------------------

Källor:

Kyrkoarkiv

Av: AndersE

  • [Personlig sida](javascript:void top.ShowProfile('AndersE'))
  • [Kontakta](javascript:void top.ShowProfile('AndersE', 'Contact.aspx'))

Datum för publicering

  • 2007-04-03
Annons:
AndersE
2007-04-04 02:10
#1

Min tanke är alltså att skriva en släktkrönika och målgruppen är mina barn, syskon, föräldrar osv. Förhoppningen är att åstadkomma en så lättläst och intressant text att man läser igenom.

Den första delen kommer att handla om min farmor och ovanstående är första kapitlet. Nästa blir lite mer omfattande och ska handla om Emma - min farmors mor - fram till hon träffar Sven.

Kritik, tips och frågor uppskattas!

AndersE
2007-04-04 20:31
#2

Texten om lärlingstiden känns torftig. Det skulle vara kul att veta vad en smedlärling gjorde - att kunna skriva något om hur man lärde till smed för nästan 150 år sedan.

Tilda
2007-04-04 22:22
#3

Carl Frendberg berättar om hur det var att vara smedlärling på Nohab i Trollhättan i slutet av 1800-talet.

AndersE
2007-04-04 23:49
#4

#3 Tack Tilda! Intressant läsning, men livet på den stora fabriken skilde sig nog en del från livet i bysmedjan.

Det jag funderat på är hur "utbildningen" såg ut. Hur länge fick man vara hjälpreda, och när började man få göra egna saker?

Det går 15 år från det Sven börjar som lärling tills han blir mästare. Då har han gått i lära hos minst fem smeder. Man kan gissa vilken yrkesskicklighet som växte fram.

I sin bok om Trolleholm skriver greve Trolle Bonde om att farmors far var en skicklig smed!

AndersE
2007-04-07 01:04
#5

Kanske Britta kan bidra med något foto från gammal smedmiljö!?

gurin
2007-04-07 10:24
#6

Anders, jag tycker att du tänker för snävt när du definierar målgrupp. Tänk några generationer till! Jag uppskattar mycket min mormors morfars Fäderneshemmet och dess minnen. Problemet med en målgrupp som du inte vet vilka de är, eller vet var de kommer att bo, är att du inte vet vad de redan känner till. Det krävs således en eller annan ytterligare förklaring till självklara släktpraktiker eller till platsers blelägenhet.

Ja, jag vet att jag tjatat om detta tidigare. I vilket fall ser det ut att gå bra för dig i ditt skrivande. För övrigt hoppas jag själv få in en uppsats om smide, speciellt liasmide. Om jag får tillåtelse kan jag kanske dela med mig av den till dig. Men om detta får jag i så fall återkomma.

mvh/gurin

Annons:
AndersE
2007-04-07 13:09
#7

#6 Tack för feedback Gurin. Här tyckte jag att jag ansträngt mig med en karta och allt….   ;-)

Vad saknar du?

gurin
2007-04-07 13:33
#8

Egentligen ingenting! Det var bara en generell uppmaning sprungen ur mitt första påpekande rörande målgrupp.

AndersE
2007-04-07 13:38
#9

Jo, jag har försökt tänka på detta med att platser inte är självklara. Kartor är ett ganska bra sätt att kombinera, gärna blandning av historiska och moderna?

gurin
2007-04-07 14:16
#10

Kartor är egentligen oslagbara. Riktigt intressanta, som tigigare kommit upp här, är de gamla kartorna. Jag rekommenderar alla att ta en titt i Friherre Hermelins karta, Charta öfver Swerige med tilgränsande länder 1797, finns också i nyutgåva 1809. Den säger en hel del om sin tid.

mvh/gurin

chrissan
2007-04-07 15:26
#11

Eftersom AF är nere så börjar fundera på alla mina halvfärdiga skrivprojekt och dina funderingar om hur texten ska vara. När det gäller vagnsmakarens Sven, kan du inte ha med "faktarutor" eller text som beskriver namnsystemet (att man, speciellt i Skåne, hade rigida regler för hur man gav sina barn namn), lärlingssystemet finns säkert beskrivet någonstans allmänt, men passar bra in här, läsaren kanske inte vet vad det är.

Svara på frågor som: 

Vad gjorde Bengt och Cecilia innan de gifte sig och varför? Varför hade smedsänkan gesäller? Kan du hitta giftomans tillstånd för Cecilia att gifta sig? Förklara att kvinnor inte fick bestämma det själva, utan var satta under förmyndare. Varför flyttade Sven hemifrån redan vid 14 års ålder, det gör man ju inte numera? Lärlingarna bodde hos mäster - hur var det? Varfr bytte han namn? (Det var vanligt att hantverkare lämnade patronymikonsystemet)

Bilder:

Kan du hitta bilder på gamla kyrkan? Andra bilder från orten? Gammal smed har du redan nämnt.

AndersE
2007-04-07 17:43
#12

#11 Tack igen för bra tips! Att berätta om namngivning är jättebra!

En del av det andra har jag inte svaret på - ännu!

Det lär inte finnas foto på gamla kyrkan - bara en målning som ja inte sett. Jag har sökt lite på nätet efter bilder och annat om Hyllie gamla by, men mest hittat lite om utgrävning och vikingatid. Häradsekonomiska kartan var inte heller så givande.

Upp till toppen
Annons: