Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
22 - Livsöden

Vagnmakarens Sven

2007-04-04 01:39 #0 av: AndersE

Här är första delen i det som är tänkt att bli en liten släktkrönika om min farmor och hennes bakgrund. Det handlar om min farmors far fram till att han gifter sig.

Hyllie

Min farmors far Sven föddes den 28 november 1851 i Hyllie, som då var en liten by med medeltida anor strax söder om Malmö. Där fanns en liten traditionell kyrka byggd i trappgavelteknik, som en gång var lagom stor för byn. I Hyllie bodde år 1813 drygt 800 invånare, men byn växte snabbt och i slutet av seklet bodde här över 3000 personer. Då revs också kyrkan och ersattes av en större.


Vagnmakaren

Svens far var vagnmakaren Bengt Svensson som var född 1821 i Tottarp, nordost om Malmö. Modern var Cecilia (Sissela) Jönsdotter som var född 1823 i Oxie. Bengt och Cecilia hade träffats i Fosie och gifte sig där 1851. Samma år flyttade de till Hyllie där deras första barn föddes och fick namnet Sven efter sin farfar som bodde i Tottarp och dog som fattighjon när Sven var 6 år gammal.

Syskon

Bengt var snickare och vagnmakare på Hyllie No 11. Familjen blev snart större. År 1854 fick Sven en lillebror som fick namnet Jöns efter sin morfar som var rusthållare i Oxie. Jöns tog sig som vuxen namnet Hultman.

Fem år senare föddes tredje och sista sonen, som fick heta Olof. Olof blev senare snickargesäll hos sin far och övertog faderns snickeri 1887 då hans föräldrar flyttade till Hyllie No 17. Olof tog sig namnet Friberg.

Lärlingstid

Sven Bengtsson var knappt 14 år gammal då han den 17 november 1865 lämnade hemmet och flyttade till Fosie, som ligger alldeles intill Hyllie. Där blev han smedlärling under fyra år hos smeden Christoffer Malmberg som bodde i ett gatuhus med No 26. Därefter fortsatte utbildningen i Svedala, där han var lärling i två år hos smedmästare Nils Olsson på St. Svedala No 2.

Gesäll 

I Svedala blev Sven gesäll och tog sig då namnet Holmberg. År 1871 flyttade smedgesällen Sven Holmberg till Toarp 6 i Oxie, för att 1873 flytta till Onsbäckshus i Skabersjö. Hösten 1876 flyttade han så längre från hemmet. Han kom till Näs, utanför Eslöv i västra Skåne, som en av flera smed-gesäller hos smedänkan Anna Lassesdotter på No 11. I Näs träffade han en liten, ljus och söt flicka som hette Emma.

Fortsätt läs om Emma!

--------------------------------------------------------------------

Källor:

Kyrkoarkiv

 

Av: AndersE

Datum för publicering

  • 2007-04-03

 

 


Anmäl
2007-04-04 02:10 #1 av: AndersE

Min tanke är alltså att skriva en släktkrönika och målgruppen är mina barn, syskon, föräldrar osv. Förhoppningen är att åstadkomma en så lättläst och intressant text att man läser igenom.

Den första delen kommer att handla om min farmor och ovanstående är första kapitlet. Nästa blir lite mer omfattande och ska handla om Emma - min farmors mor - fram till hon träffar Sven.

Kritik, tips och frågor uppskattas!

 


Anmäl
2007-04-04 20:31 #2 av: AndersE

Texten om lärlingstiden känns torftig. Det skulle vara kul att veta vad en smedlärling gjorde - att kunna skriva något om hur man lärde till smed för nästan 150 år sedan.

 


Anmäl
2007-04-04 22:22 #3 av: Tilda

Carl Frendberg berättar om hur det var att vara smedlärling på Nohab i Trollhättan i slutet av 1800-talet.

 

Anmäl
2007-04-04 23:49 #4 av: AndersE

#3 Tack Tilda! Intressant läsning, men livet på den stora fabriken skilde sig nog en del från livet i bysmedjan.

Det jag funderat på är hur "utbildningen" såg ut. Hur länge fick man vara hjälpreda, och när började man få göra egna saker?

Det går 15 år från det Sven börjar som lärling tills han blir mästare. Då har han gått i lära hos minst fem smeder. Man kan gissa vilken yrkesskicklighet som växte fram.

I sin bok om Trolleholm skriver greve Trolle Bonde om att farmors far var en skicklig smed!

 


Anmäl
2007-04-07 01:04 #5 av: AndersE

Kanske Britta kan bidra med något foto från gammal smedmiljö!?

 


Anmäl
2007-04-07 10:24 #6 av: gurin

Anders, jag tycker att du tänker för snävt när du definierar målgrupp. Tänk några generationer till! Jag uppskattar mycket min mormors morfars Fäderneshemmet och dess minnen. Problemet med en målgrupp som du inte vet vilka de är, eller vet var de kommer att bo, är att du inte vet vad de redan känner till. Det krävs således en eller annan ytterligare förklaring till självklara släktpraktiker eller till platsers blelägenhet.

Ja, jag vet att jag tjatat om detta tidigare. I vilket fall ser det ut att gå bra för dig i ditt skrivande. För övrigt hoppas jag själv få in en uppsats om smide, speciellt liasmide. Om jag får tillåtelse kan jag kanske dela med mig av den till dig. Men om detta får jag i så fall återkomma.

mvh/gurin 

Anmäl
2007-04-07 13:09 #7 av: AndersE

#6 Tack för feedback Gurin. Här tyckte jag att jag ansträngt mig med en karta och allt....   ;-)

Vad saknar du?

 


Anmäl
2007-04-07 13:33 #8 av: gurin

Egentligen ingenting! Det var bara en generell uppmaning sprungen ur mitt första påpekande rörande målgrupp.

Anmäl
2007-04-07 13:38 #9 av: AndersE

Jo, jag har försökt tänka på detta med att platser inte är självklara. Kartor är ett ganska bra sätt att kombinera, gärna blandning av historiska och moderna?

 


Anmäl
2007-04-07 14:16 #10 av: gurin

Kartor är egentligen oslagbara. Riktigt intressanta, som tigigare kommit upp här, är de gamla kartorna. Jag rekommenderar alla att ta en titt i Friherre Hermelins karta, Charta öfver Swerige med tilgränsande länder 1797, finns också i nyutgåva 1809. Den säger en hel del om sin tid.

mvh/gurin 

Anmäl
2007-04-07 15:26 #11 av: chrissan

Eftersom AF är nere så börjar fundera på alla mina halvfärdiga skrivprojekt och dina funderingar om hur texten ska vara. När det gäller vagnsmakarens Sven, kan du inte ha med "faktarutor" eller text som beskriver namnsystemet (att man, speciellt i Skåne, hade rigida regler för hur man gav sina barn namn), lärlingssystemet finns säkert beskrivet någonstans allmänt, men passar bra in här, läsaren kanske inte vet vad det är.

Svara på frågor som: 

Vad gjorde Bengt och Cecilia innan de gifte sig och varför? Varför hade smedsänkan gesäller? Kan du hitta giftomans tillstånd för Cecilia att gifta sig? Förklara att kvinnor inte fick bestämma det själva, utan var satta under förmyndare. Varför flyttade Sven hemifrån redan vid 14 års ålder, det gör man ju inte numera? Lärlingarna bodde hos mäster - hur var det? Varfr bytte han namn? (Det var vanligt att hantverkare lämnade patronymikonsystemet)

Bilder:

Kan du hitta bilder på gamla kyrkan? Andra bilder från orten? Gammal smed har du redan nämnt.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.