Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
23 - Amerikasläkt

4. Nybyggarna

2007-03-17 14:09 #0 av: AndersE

När emigranterna till slut kom i land i New York fortsatte de flesta in i landet mot Chicago med tåg eller båt. Därifrån fortsatte många svenskar till någon av delstaterna Illinois, Michigan, Minnesota eller Wisconsin.

År 1862 hade president Lincoln presenterat en lag om jordtilldelning. Om man accepterade villkoren - att bli amerikansk medborgare, att uppföra ett hus, bruka jorden och bo kvar under fem år - blev man ägare till 65 hektar mark.

De flesta hamnade i städerna 

Man tänker sig också gärna att den typiske utvandraren blev "farmer", men mer än hälften av svenskarna hamnade faktiskt i städerna. På 1930-talet räknades Chicago som Sveriges tredje största stad med nästan 150 000 svenska invånare.

Svensk i "svenskstäderna" 

I Chicago och andra "svenskstäder" som Minneapolis, Seattle och naturligtvis New York fanns särskilda klubbar för svenskar, eller för skandinaver. Man ordnade fester med seder från "det gamla landet". Överhuvudtaget bevarades seder och språk länge i många områden. Det fanns svenska kyrkor och svenska tidningar.

Valet av yrke i det nya landet 

Det första arbetet i nya landet var kanske ett tillfälligt arbete - som järnvägs-rallare eller som skogsarbetare. Sedan tog flera upp det yrke man haft hemma. Många svenskar klarade sig bra, och några startade egna företag. Det finns siffror som pekar mot att år 1900 arbetade 40% av svenskamerikanerna inom jordbruket och 32% inom industrin.

Kvinnan i Amerika 

Även om de flesta kvinnor ägnade sig åt att sköta hem och barn, fanns det många som började yrkesarbeta, som t.ex. sömmerska, tvätterska eller som hushållerska. Det fanns en tid då det var så vanligt att anställa en svensk kvinna i sitt hushåll att man pratade om att skaffa sig "a Swedish maid".

"New maid" - teckning av Zorn
"New maid" - teckning av Zorn

Svenskättlingar idag 

Idag räknar man med att över fem miljoner amerikaner har svenska förfäder. De flesta bor i Kalifornien, ca 600.000, men den största andelen, eller ca 540.000 svenskamerikaner, lever i Minnesota.

Hur hittar jag mina släktingar i USA?

Det finns ett enkelt sätt att få tillgång till sökbara databaser i USA. Man når dem via Ancestry.com, men tyvärr är det en betaltjänst. Ett årsabonnemang kostar från 180$. Själv har jag valt att börja med ett månads-abonnemang för 24$. I och med abonnemanget får man tillgång till flera databaser, varav några är:

  • US Census records - finns från 1790 - 1930 och innehåller bl.a. uppgifter om namn, ålder, medborgarskap och etnicitet.
  • Födsel, död och vigsel - osäkert vilka år som finns.
  • Passagerarlistor och "naturalization records" - här hittar man uppgifter om immigrationsdatum och en del annat.
  • Dessutom får man tillgång till andra privatforskares uppgifter.

En fördel med Ancestry.com är den stora mängden register, en annan att man kan söka i alla register på en och samma gång. En nackdel är att det är svårt att veta hur man ska söka - ofta får man upp listor med helt irrellevanta resultat.

Jag börjar söka efter information om min Glimåkra-familj på Ancestry, och upptäcker snart hur svårt det är...

  • Familjefadern August Persson hittar jag i Census 1900 - på 316 Washington Avenue West i Minneapolis (4th Ward), Hennepin, Minnesota. Han är inneboende hos sin yngre bror William. William (eller Wilhelm, som han hette i Sverige) utvandrade redan 1880, är här naturaliserad amerikan och driver restaurang. August, fortfarande "alien" arbetar nu som kock på broderns restaurang. I Minnesota "City Directory" från 1909 hittar jag en August Persson i Minnesota. Är det "min" August? Han är då 72 år gammal. Återförenades han någonsin med hustru och barn? Enligt en uppgift från 1917 dog han på 1890-talet?
  • Hustrun Gustafva är svårare. Det är svårt att veta vilket efternamn jag ska söka på. Hon hette Jönsdotter i Sverige, J. Rydmark vid utvandringen, och Persson när hon kom till New York. Jag har en uppgift från 1917 om att hon ska ha bott på Brooklyn, och jag får en intressant träff. I census 1910 hittar jag en Gustava Pierson på Brooklyn. Rätt ålder och invandringsår. Hon bor med barnen Carl - 33, Abba (Ebba?) - 28 och Gus (Gustaf?) - 26. Åldrarna stämmer ganska bra för barnen, och kan betyda att jag nu också hittat sonen Carl, som tidigare var en försvunnen sjöman. För övrigt ett yrke han har här också! Jag får ytterligare en intressant träff på Gustafva - och  på dottern Olga? I Census 1920 - på Brooklyn Assembly District 5, Kings, New York - hittar jag Gustava Pearson, 75 år gammal änka, invandrad 1888. Hennes dotter Olga är här gift med Charles Moard (Mård?), svenskfödd läderarbetare som invandrade 1879. Mot denna träff talar dels att i mina uppgifter från 1917 sägs att Olga bor ogift i Kalifornien, dels att Augustas invandringsår är 10 år för tidigt och slutligen att Olgas ålder är 5 år fel... Jag hittar inte Gustava 1930. Troligen är hon död då.
  • Äldsta dottern Emma hittar jag i Census 1900. Hon är "servant" (a Swedish maid!) hos familjen Merritt på 842 President Street, Brooklyn Ward 22, Kings, New York. Troligen gifter hon sig senare och det finns många gifta Emma, som är födda 1868... Svårt!
  • För nästa dotter Anna har jag en gammal uppgift (1917) att hon gift sig med en banarbetare från Karlshamn. Jag börjar söka för hitta en Anna med man från Blekinge men ger snart upp...
  • Utöver den tidigare träffen på Olga med modern, hittar jag henne (som Olga P Moard) med samma make på Brooklyn 1930. Nu stämmer också hennes födelseår och immigrationsår, vilket ökar sannolikheten för att träffen 1920 var riktig.
  • Yngsta dottern Ebba hittar jag inte mer än i ovan nämnda 1910.
  • Sonen Gustav fann jag ju 1910 ovan, men jag hittar honom varken 1920 eller 1930.

Det krävs rätt mycket arbete, bl.a. eftersom så mycket är fel i census-anteckningarna. Man får ofta prova på flera olika spår innan man eventuellt hittar ett pussel som verkar hänga ihop.

En annan väg till information kan vara att posta ett meddelande på Genealogy.com. Det finns ett särskilt "Sweden Genealogy Forum" och med lite tur kan man få fin hjälp där. Jag har själv postat några meddelanden om min Glimåkra-familj, men ännu inte fått något svar.

Ytterligare en väg till information kan vara USGenWeb.

 

Till del 5 - Sista brevet till Sverige 

 

Relaterade länkar

Av: AndersE

Datum för publicering

  • 2007-03-17

 

 


Anmäl
2007-03-17 17:14 #1 av: AndersE

När man kommit hit i jakten på emigranterna så är man kanske inte så långt från att finna nu levande ättlingar.

Vad har ni för erfarenhet - hur hittar man dem? Är det något av de amrikanska forumen, och i så fall vilket?

 


Anmäl
2007-03-17 19:29 #2 av: swemah

Inte ett svar på din fråga, men från NY death index

 

Anmäl
2007-03-17 19:35 #3 av: swemah

och här kommer resten

Pierson Gustava 80 y Sep 1924 16670 Kings P625 

Ett tips för att hitta nu levande, använd RAOKG eller message board, du har pekat på Genealogy, det finns också på Ancestry.com.

Personligen så har jag fått några bra personliga kontakter, genom att hjälpa de som frågar om sina svenska rötter på ovanstående message boards eller på Rötter. Det är ju lättare att leta från USA än härifrån, så med dessa kontakter så kommer det ofta fram mer info än via vanliga internetsök

Anmäl
2007-03-17 20:26 #4 av: AndersE
#2 o 3 swemah; Finns "NY death index" med på Ancestry? Jag har inte hittat det? Men årtalet stämmer ju med vad jag trodde.

Vad är RAOKG?

Att titta i message board och hjälpa till var ett bra tips för att knyta kontakter!

 


Anmäl
2007-03-17 20:31 #5 av: AndersE

Jag hittade "NY death index" och har lagt en länk i Proveniens länksamling.

 


Anmäl
2007-03-17 20:51 #6 av: swemah

Jag förstår att du inte känner till RAOKG, när det skulle ha stått RAOGK. De presenterar sig själva så här

RAOGK is a global volunteer organization. With over 4000 volunteers in every U.S. state and many international locations, we have helped thousands of researchers. Our volunteers take time to do everything from looking up courthouse records to taking pictures of tombstones. All they ask in return is reimbursement for their expenses (never their time) and a thank you.

Länk http://www.raogk.org/

 

Anmäl
2007-03-17 21:08 #7 av: AndersE

#6 Jag tror jag hört talas om det, men inte använt det. Den länken finns också på plats!

(NYC death Index hittade jag mer i!)

 


Anmäl
2007-03-17 22:07 #8 av: AndersE

I NYC death index hittar jag (utöver Gustavas död) troligen Emmas död 1931. Hon verkar ha dött ogift.

I WWI draft registration hittar jag Gustaf. Han bor i NY och är gift. Troligen hittar jag honom även i "death index". I så fall dog han bara en månad efter "mönstringen" 1918. Hans hustru hittar jag inte - hon ska heta Ella Ingeborg, och det vore intressant att veta om de fick barn.

 


Anmäl
2007-03-17 22:37 #9 av: AndersE
En sammanfattning av vad jag tror mig veta finns nu utlagt här.

 


Anmäl
2007-03-17 23:14 #10 av: swemah

Står det inte på WW1 draften att Gustaf har barn?

Anmäl
2007-03-17 23:25 #11 av: AndersE
#10 Inte vad jag kan se...

 


Anmäl
2007-03-18 11:03 #12 av: swemah

Det syns inte om han har barn, det har du rätt i.

Det som kan vara intressant är att denne Gustav Frederick bor i Richmond den 12 september 1918 under det att den Gustave F Perrson som avlider den 16 oktober bor på Manhattan. Nu härjade ju spanska sjukan under 1918-1919 så det var många som dog, och det kan ju ha uppstått en hel del problem om det saknades uppgiftslämnare som kunde ge exakt rätt stavning

Nu är det ju inte långt mellan dessa Manhattan och Richmond, en färjetur, men en viss osäkerhet kan råda, så sluta inte att leta

Anmäl
2007-03-18 11:07 #13 av: AndersE

#12 Jo, det finns utrymme för fel...

Jag tycker att framförallt Census innehåller så stora fel att man aldrig är säker på något.

 


Anmäl
2007-03-18 12:56 #14 av: AndersE

#12, 13 Fast man kan ju fundera över sannolikheten i att två Gustav F Person i samma ålder skulle bo så nära varann...

 


Anmäl
2007-03-18 14:23 #15 av: swemah

Du kan ju kolla på nedanstående länk där Gustav Fred Person född nov 1883 och boende på Manhattan finns draftad

Länk

Anmäl
2007-03-18 17:25 #16 av: AndersE

#15 Jaha, där ser man! Dags att tänka om...?

(Han var dessutom gift med en flicka från samma län som "min" Gustav var född i...)

 


Anmäl
2007-03-18 21:30 #17 av: AndersE

Lite trist. En familj med båda föräldrarna och sju av åtta barn flyttar till Amerika. Jag har ännu bara sett att två av barnen gifter sig, och jag har inte sett någon av dem få barn. Det är en lång väg till att hitta nu levande släktingar...

 


Anmäl
2007-03-21 11:16 #18 av: Anna-hfg

Jag har använt mig av Ask-a-librarian tjänsten. I Seattle var de mycket hjälpsamma men i Illinois, N.Y. och Oklahoma gick det inte så bra. Jag efterfrågade dödsannonser på några släktingar.

Jag brukar leta lite överallt på nätet. sökfunktionen är min guide. Skriver bara in namn+ort och klickar på sök. eller på orten+genealogy. Alltid kommer det upp nåt användbart.

Har också fått tips från andra släktforskare som läst mina artiklar i släktforskarföreningens tidning.

Anmäl
2007-03-29 13:51 #19 av: svenne

Det här "bladet", som nog inte sett dagens ljus på åtskilliga år hittade jag i ett gammalt album efter frugans farfar och farmor. Hennes farfar hade tre bröder som emigrerade till Illinois i USA vid förra sekelskiftet, varav två av dem kom tillbaka till Sverige på 20-talet.

På ett vis speglar bladet om Pastor Hultgren och hans svensk-församling i Kewanee, Illinois den mängd svenskar som bodde i området kring Chicago, Moline, Kewanee o.s.v i Illinois.

 

Anmäl
2007-03-29 13:56 #20 av: svenne

Brodern Alfred f. 1887 emigrerade redan 1903 och förblev ungkarl hela livet till sin död så sent som 1983. Han hade en farm i Geneseo, Illinois och blev med åren tämligen välbärgad så jag minns att min svärfar och övriga syskonbarn fick en rejäl påse var med US-dollar efter honom i mitten av 1980-talet.

Anmäl
2007-03-29 13:57 #21 av: svenne

Karl-Johan 1876-1971 och Axel 1881-1956 kom tillbaka till Sverige på 1920-talet.

Anmäl
2007-03-29 13:59 #22 av: AndersE

#19 Absolut. Man ser ju också när man söker efter "svenskklingande" namn i ancestry, att väldigt många svar kommer därifrån.

Min farfars morfars bror hade en klubb i Minnesota, som hette "Odin Club". Där samlades skandinaver, fast måhända hade verksamheten en något annorlunda inriktning än pastor Hultgrens..?

 


Anmäl
2007-03-29 13:59 #23 av: svenne

Axel, fotograferad av en fotograf "Sandstrom"( antagligen svensk eller svenskättling), i Moline, Ill.

Anmäl
2007-03-29 14:02 #24 av: svenne

#22
Den klubben kanske var aningen mera profan än pastor Hultgrens?Flört

Anmäl
2007-04-06 21:43 #25 av: Finnmossen

Något som jag haft god användning av är att vara medlem i Godfrey Library i Connecticut. Det kostar $35 per år och då får man tillgång till mängder av olika databaser.

Av dessa har jag haft god hjälp av dels den stora databasen med dödsrunor (obituaries) som är bäst för avlidna under 1990-talet och nu under 2000-talet, och dels Chicago Tribunes historiska dödsrunor.

 Hittar man något där så får man ofta uppgifter om föräldrar, makar och barn, och kan sedan hitta dessa i telefonkatalogen om de har litet ovanligare namn och bor i någon mindre stad.

Det stod om Godfrey Librari något nummer av Släkthistoriskt Forum förra året. 

 

Anmäl
2007-04-06 22:04 #26 av: AndersE

#25 Tack för tipset! Vilka år omfattar Chicago Tribunes historiska dödsrunor?

 


Anmäl
2010-07-03 18:51 #27 av: AndersE

Idag fick jag ett brev från en släkting. Det innehöll bla. ett kort. Det är ett färgglatt julkort "To wish you a very Merry Christmas and an Happy New Year". Inga datum eller adresser.

På baksidan handskrivet:

"Tack för allt!
Våra hjärtligaste hälsningar 
till Eder och alla slägtingarna
från Olga och Anna"

Min släkting tror att detta är från "Olga o kusin Anna" och skickat strax efter ett besök i Sverige före 1:a världskriget.

Troligast är väl att det handlar om systrarna ovan, Anna och Olga födda 1870 resp 1872, kusiner till min farfars mor.

 

 


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.