Annons:
Etikettlivsöden-artiklar
Läst 16853 ggr
chrissan
6/24/07, 1:39 PM

Barnamord

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Pigan Elna Andersdotter från Ven mördade sitt nyfödda barn natten mellan den 28 och 29 januari 1855 i Kvistofta. Elna var min farmors farmors syster. Denna mikrohistoria skrevs ursprungligen av min far, Sven Bingefors (1916-1992) och har bearbetats lätt.

BARNAMORD


Den radikala helsingborgstidningen Ôresundsposten hade i nr 18 den 9 febr. 1855 en notis med denna rubrik.

 

Tidningen försåg ofta även sina nyhetsartiklar med en aggressivt radikal kommentar. Öresundsposten utgavs av skalden "Orvar Odd", Oscar Patric Sturzen-Becker (1811-1869). Som Medarbetare hade han från 1853 Fredrik Borg (1824-1895), som med tiden blev en mycket känd journalist och riksdagsman - han var "den förste som i svenska riksdagen verkat för kvinnans politiska rösträtt". 1855 blev han redaktör för Öresundsposten, som han följande år övertog. - Artikeln om barnamord löd:

I Qvistofta har en der tjenande piga Elna Andersdotter natten mellan d. 28 och 29 framfödt ett barn, hvilket  hon genast afdagatagit medelst ett streck om fostrets hals, hvarefter hon så hårdt tryckt det mot stengolfvet, att det bar tydliga tecken till yttre våld; hon hade sedan nedlagt det i sin kista, den hon igenlåst. Så lyder mörderskans egen bekännelse. Hon är redan afförd till länsfängelset i Malmö. - De många barnmorden i Sverige äro bland de mest talande bevisen för uselheten af de lagar och opinioner, som med snart sagdt outplånlig vanära och förakt straffa den felande qvinnan, i stället för att upprätta henne. I nabolandet, Danmark står sedligheten på den ståndpunkten att barnamord höra till sällsyntheterna. Däremot äro svenskarna i berörda rike så kända för sin grymhet i omnämnda fall, att då för någon tid sedan ett mördadt barn upptäcktes i Helsingör, myndigheterna genast misstänkte der tjenande svenskor, ibland hvilka också mörderskan riktigt nog anträffades.

Vem var Elna Andersdotter?

Elna Andersdotter föddes på ön Ven, som ligger utanför Landskrona, mitt emellan Danmark och Sverige.

(Copyright Lantmäteriet 2003-10-20. Ur Häradsekonomiska kartan på dvd)

Elnas familj bodde på Tuna Nr 5 när hon föddes 1835:

Kyrkobacken. Elna föddes måndagen d. 11. maj kl. mellan 11. a 12.  e. m. och döptes Söndagen d. 17. ejusdem i Kyrkan af (signatur) att kallades Elna. Föräldrar: Fiskaren Anders Eliasson och dess hustru Bengta Pålsdotter.  35 a 40 år. Faddrar: 1o åbon Bengt Eliasson (farbror), Fiskaren Pehr Eliassons hustru Johanna Bengtsdotter (g m farbror) bar barnet. 2o åboen Ola Eliasson (farbror), Husm. Pål Andersons hustru Karna Andersdotter. 3o Drängen Anders Svensson, pigan Bengta Svensdotter.

I husförhörslängden 1846-52 fick Elna följande betyg: innanläsning a, katekes a, hustaflan a, förklaringen a, begrepp b. Hon konfirmerades 1850. Också i husförhörslängden 1852-55 anges samma betyg.

Elna flyttade 1853  till fiskeläget Fortuna på fastlandet:

Pigan Elna Andersdotter på No 5 till Fortuna med bevis d 20 Oct att hon läser i bok och utantill Berömligt förstår i enfald, d Hel Nattv d 21 Aug h a, vid förhören, utan Äktenskapsförbindelse er samt vaccinerad.

Hon kom så småningom (1854) till Kvistofta nr 13 tillhörig häradsskrivare N. J. Malmstein, f 1792 i Malmö, tydligen efter att först ha varit i tjänst under ett år hos sin kusin  Karna och hennes man, jaktuppsyningsman Pettersson på nr 6 Ö. Glumslöv. Enligt husförhörslängden för Kvistofta 1853-55 flyttades hon år 1855 i häkte för att hon "fött ett oäkta barn som hon mördat". I födelseboken för Kvistofta 1855 står det:

28 Jan framfödde Pigan Elna Andersdotter på No 13 Qvistofta ett oäkta barn som hon genast mördade. Moderns ålder 20 år.

Åtalad för mord

Hela rättegångsförfarandet mot Elna har följts upp så långt de utförliga protokollen och andra handlingar medger. Hon rannsakades vid urtima ting med Rönnebergs härad i Glumslöv den 8 mars 1855 med G. M. Engzell som ordförande, biträdd av sju nämndemän. Kronofogden O. Åberg hade i skrivelse den 23 februari anmält att pigan Elna Andersdotter i tjänst hos häradsskrivare Malmstein i Kvistofta inmatats i häkte för att hon natten mellan den 28 och 29 januari i lönndom framfött ett fullgånget, levande gossebarn, viket hon genast avdagatagit. Kr lm (Kronolänsman) C. J. Kinberg var vid rättegången allmän åklagare. Elna Andersdotter anges i protokollet vara af "ordinär wäxt, starkt byggd, fetlagd samt ovanligt bred över rygg och länder". Föräldrarnas namn uppges (felaktigt) vara Hans Eliasson och Elna Andersdotter. Efter en första tjänst hos en syster gift med åbon Jöns Nilsson på Ven hade hon den 1 nov 1853 flyttat till jaktuppsyningsmannen Petersson i Fortuna fiskeläge. Därifrån flyttade hon den 24 okt 1854 till häradsskrivare Malmstein i Kvistofta. "Hon har för brott tillförne hvarken varit tilltalad eller födt barn".

Elna erkände vad som lades henne till last, vittnen hördes och ett omfattande obduktionsprotokoll (dr A. G. Virgin i Landskrona) bifogades. Detta är en ruskig, detaljerad läsning. Vittnesförhören berörde häradsskrivaren, hans hustru, drängar och pigor samt barnmorskan Cecilia Westrell, som tillkallats av fru Malmstein den 6 febr, då misstankar började uppstå att allt inte stod rätt till. Några förhör med det tidigare husbondefolket eller några försök att ta reda på barnets far gjordes inte. Elna försäkrade enligt protokollet att "till det brott hon sålunda begått har hon inte af någon blifvit uppmanad; utan helt och hållet följt egen ingivelse, hvilket skulle vara desto mer uppenbart, som hon aldrig underrättat någon enda menniska om hafvande tillståndet".

Pastor loci i Kvistofta H. S. Åkerberg intygade, att Elna hade antaglig kristendomskunskap och begått nattvarden och att hennes frejd sedan hon inflyttade i Kvistofta "varit oklandrad" Fru Malmstein intygade, att Elna under sin tjänst hela tiden haft god hälsa och frisk hy och uträttat sina sysslor till husbondefolkets belåtenhet.

Någon juridisk hjälp under rättegången erhöll Elna inte men i utslaget framhölls, att om hon ville överklaga skulle hon på begäran få nödigt biträde härmed. Utslaget innebar att Elna dömdes "att mista lifvet genom halshuggning, skolande obduktionskostnaderna gäldas af hennes tillgångar, der sådane finnas". Utslaget skulle underställas hovrättens prövning.

Hovrättens utslag - dödsstaffet kvarstår

Elna ingav den 22 mars 1855 från länsfängelset i Malmö en skrivelse till hovrätten över Skåne och Blekinge, där hon anhåller "om förskoning från ådömda dödsstraffet, och att i stället få umgälla mitt stora af obetänksamhet begångna brott, antingen med vissa års fängelse i cell härstädes, eller å tukthus". Elna hade inte själv undertecknat denna skrivelse och vittnesmeningen löd så här:

Att omstående förvandlings ansökan är författad i enlighet med Elna Andersdotters önskan intyga (två namnteckningar).

Redan den 26 april 1855 expedierades hovrättens utslag, vari häradsrättens utslag fastställdes med hänvisning till 16 kap 18 par 1 mom missgärningabalken sådant "detta lagrum lyder genom Förordningen den 20de Januari 1779 samt Kongl. Förordnin den 10de Juni 1841". Vid målets handläggning deltog hovrättsråden Appelberg och Bergenstråhle (den sistnämnde har dock inte undertecknat domen) samt assessorerna Nyman och friherre Wrede. Utslaget skulle jämlikt kongl förordningen den 23 mars 1807 underställas Kongl Majestäts nådiga prövning. Besvär eller nådeansökan kunde inges till Kongl Majts Justitie Revisions Expedition inom viss tid. Om besvärsskriften inte egenhändigt undertecknades av den klagande skulle författarna ange sina namn, yrken och hemvist. Kongl Majts Befallningshafvande skulle på begäran lämna Elna erforderligt biträde vid skrivelsens avfattande.

Elna söker nåd hos konungen, Oscar I

Nådeansökan, ställd till "Stormäktigste o Allernådigste Konung", inkom den 18 maj 1855:

Då jag, sednast genom Kongl Hof Rättens öfver Skåne och Blekinge Utslag af den 26te siste April, blifvit dömd att för barnamord mista lifwet genom halshuggning, wågar jag i djupaste underdånighet hos Eders Kongl Majst anhålla, om förskoning från det ådömda dödsstraffet, samt att i stället få umgälla mitt brott med vissa års fängelse å tukthus eller i cell.

Stormäktigste Allernådigste Konung! haf Nådigst medlidande med mig olyckliga, som genom ungdoms oförstånd, obetänksamhet och förvillelse råkat begå ett så groft brott, genom hvilket jag icke allenast försyndat mig mot både Gud och menniskor, utan äfven ådragit mina gamla föräldrar, en djup och tärande sorg.

Elna undertecknade själv nådeansökan. Att den författats enligt hennes önskan och egenhändigt undertecknats av henne intygas av två vittnen.

För behandlingen i Högsta domstolen och för kungens (Oskar I) granskning sammanställdes en PM som ger en dramatisk sammanfattning av allt som framkommit:

Elna Andersdotter, född på Hven 1835, välfräjdad (ovanligt satt och bred öfver rygg och länder)
har erkänt: lägrad straxt efter Påsk 1854 - märkt sig hafvande först i Juli - förtegat af blygsel - kommit i tjenst d. 24 Oct hos Hdrskrifvare Malmstein i Qvistofta - derefter tillfrågad nekat - vid jultiden beslutat undanrödja och dölja fostret - d 28 Jan 55 e m känningar, som förebådade nedkomst - uträttade dock sina vanliga göromål - omkr 9 på aft. t sängs med vanliga sängkamraten, pigan Kersti Persdotter - straxt efter det Kersti lagt sig, kände Elna sig orolig, steg upp och gick ut - fann vid återkomsten Kersti ännu vaken - när denna somnat, märkte Elna flossngn stunda - tog en kjortel på sig och ett förklä i hand - gick ut i det angränsande brygghuset - vankade der en stund fram och tbaka - ställde sig derpå mot en inmurad brygghuskittel - födde en gosse, som kom med hufdt förut och fick ohejdat falla på stugolvet - naflsträng och efterbörd gick med samma - Elna märkte väl lif hos barnet, men, trogen sin föresats, insvepte det i förklädet, virade förklädesbanden om halsen och lade bakom en handqvarn i brygghuset med ansiktet nedåt emot den grusiga marken - strödde aska öfver blodflödet - återvände efter omkr 1 timme, till sängen, der Kersti ännu sof. - På morg. förgaf Elna ondt i magen och fick ligga qvar hela d. 29 Jan - d. 30 åter upp och skötte sina göromål - såg efter att barnet låg qvar - när det mörknat på aftonen gick hon åter dit - slet ifrån den frusna kroppen förklädet, så att linning och band blefvo qvar om halsen - svepte barnet i en linnetrasa och nedlade i sin kista uti drängkammaren - besåg det dagligen till d. 6 Febr. - då frågade matmodern, om ej barn - nej - barnmorska kom - Elna erkände allt och anvisade fostret.

Vid obduktion fanns ännu bandet, starkt tilldraget, om barnets hals - Läkaren intygade, att fostret lefvat och andats, men dött af yttre våldsam behandling, troligen qvävt gm ansiktets nedtryckning l gom strypning, hvarvid äfn blodets utgjutng och stockng i hufvudet sannolikt bidragit till döden.
Vittnen:
Matmodern fru Malmstein: Elna, tillspord om sin stora frodighet, sade, att "fetman låg i slägten" - var hela tiden frisk, rödblommig och rask i tjensten - på fråga vid Jultiden nekade till hafdskap - först d. 6 Febr. märkte vittnet, att Elna var ngt smalare, frågat fgäfs och sände efter barnmorska - äfven för henne nekade Elna till en början, men, efter udrsökning af brösten, som innehöllo di, erkände hon allt - barnet fans i kistan, hårdfruset, svept i en linnetrasa och med ett förklädesband om halsen.

Barnmorskan Wertsell: tillkallad - Elna nekade och ville ej låta undersöka sig - det skedde dock - di - Elna bekände - i kistan låg barnet med naflsträng och efterbörd, allt fruset.

Pigan Kersti Persdr: tjenst med Elna från October - misstänkt grossesse och frågat, men fått nej flera ggr - ingen förändring märktes - vittnet trodde sig ha gissat orätt - om förloppet d 28-29 Jan = Elna, utan att märkt oråd.

2 drängar: När Elna kom i tjenst, frågades hon af de öfrige, om hafvande - flera gånger - nej - hon blef sig lik, och misstankarna förföllo.

Rönnebergs HdsRt dömde 8/3 55 Elna Andersdotter för barnamord att, enl 16:1:1 MB samt Kfen 1779 och 1841, halshuggas. Obd. kostnad som vanligt.

Underställdt Skånska HofRtn.
Elna anhöll hos HofRtn "om fskong fr dödstraft.
HofRtn 26/4 dömd = HdsRtn.

_

Hemställt
Elna söker nåd från döden - i stället vissa år på tukthus l i cell - ungdoms oförstånd och fvillelse - sorg för de gamla föräldrarne.

_

Den 20 juli 1855 kom kungens och Högsta domstolens beslut:

Och pröfvar HofRättens Utslag vara lagligen grundadt; men vill, i anseende till förekomne, bevekande omständigheter, af nåd förskona Elna Andersdotter från dödsstraff och tillåta, att hon må i stället umgälla sitt brott med tjugoåtta dagars fängelse vid vatten och bröd samt fem års arbete å tukthus.

Beslutet har undertecknats av Oskar I den 9 augusti 1855.

Pigans skuld

Rättegången mot Elna är en utomordentlig illustration till en' betydligt senare dikt av Ernst Beckman (1891):

_Dödsblek står hon, stödd mot skranket,
Lyssnar, kan dock intet höra:
Barnets skri i dödsminuten
Ständigt skär i hennes öra.

Lika mycket hur hon dömes.
Själv hon sig åt straffet gifvit,
Svartblå ring kring ögat redan
Samvetsdomens tecken skrifvit.

Hvad hon fritt bekänt för rätten
Domaren på vågen lastar
Och å ämbetspliktens vägnar
Lagens sten mot henne kastar.

Och jag lyssnar: skall ej domen
Än ett namn åt vanfräjd viga?
Oskuldsdödarn, öfvergifvarn
Skall man här hans namn förtiga?

Dom är fallen. Han ej nämndes.
Henne ensam straffet gällde.
Den förförda, öfvergifvna,
Henne ensam lagen fällde._

Elnas tid på spinnhuset

Straffet avtjänades på Centralfängelset å Norrmalm enligt följande utdrag ur kyrkobok för straff- och arbetsfångar 1849-56 i Stockholms stadsarkiv.

No 153 Andersdotter Elna
Lefnadsomständigheter före ankomsten:
Född på Hven den 11 maj 1835. Far: Bonden och Stenhuggaren Anders Eliasson, lefver och bor på Hven. Mor: Bengta Paulsdotter, lefver och bor ihop. Hemma hos föräldrarna till sitt 15:de år, då hon kom i tjänst. Har innehaft åtskilliga tjänster, senast hos Häradsskrifvaren Malmstein i Quistofta sn. Nattvardsgång 1:sta vid 15 års ålder å Hven. Sista: 1854 Glumslöfs sn. Ogift. Senast mantalsskrifven i Malmöhus län, Quistofta sn. Tillförne ostraffad.
Nu, för barnamord, utom 28 d Wbr, hitsänd på 5 år.
Ankom hit den 16 october 1855, att, för Barnamord här undergå fem års arbete - jml Kongl. Maj:ts Nåd. Utslag af den 30 Juli d. å.
Förhållandet vid och efter ankomsten:
Kan ngt skrifva. Läser innantill Wäl. Förstår försvarl.
Nattvardsgång: 11/11 55. 7/12 56. 16/9 57. 11/7 58. 6/4 60.
Uppförandet inom Fångvårdsanstalten: Väl.
Afgång från Fångvårdsanstalten: 15/9 efter slutad arbetstid. Anmärkningar: medf. predb Und E. Skr No 83. Återf prästb.

Tillbaka till Ven

Elna återkom efter avtjänat straff till nr 5 Tuna på Ven enl. inflyttningslängden för st Ibb 1860:

Pig. Elna Andersdr f Hven 35. Föräldrar Anders Eliasson Kom från Stockholms spinnhus 60 flyttar till No 5 60 29/9. Läser i bok ab utantill b, begrepp bc. Mantalsskrivning ej ?. Anmärkning: undergått Stockh. spinnhus  ?  för barnamord.

Nu börjar en tid av kringflackande till olika gårdar där Elna togs om hand som piga. Först kom hon tydligen till nr 17, sin syster Karna och hennes man Jöns Nilsson. Därifrån flyttade hon 1862 till nr 33 (åbo Assar Bengtsson), varifrån hon flyttade till nr 21 (åboänkan Anna Arvidsdotter f 1818) år 1866. Och därifrån till nr 12 (åboänkan Else Mårtensdotter f 1809) 1868 och vidare till nr 11 (åboänkan Kjersti Nilsdotter f 1819) år 1869. Där stannade hon till 1875, då hon flyttade tillbaka till nr 12 och gifte sig med husmannen (senare betecknad hästskötare) Hans Persson, f 1834-04-24 i Sjörup, S Vallösa. Hela tiden följdes hon av anteckningar av typen "obs frejd" och den försvann först 1875 vid flyttningen till nr 12, där paret övertog ett torp. Det har tydligen varit duktiga åboänkor i släkt- och bekantskapskretsen, som tagit hand om den vanfrejdade. Till slut har änkan Else Mårtensdotter på nr 12 tryggat Elnas och hennes man försörjning, innan hon själv satte sig på undantag. Och på torpet levde de lyckliga (hoppas jag!) så länge husförhörslängderna undersökts. Några barn fick de inte men 1895 tog de en fosterdotter, Elnas systersondotter Anna Beata f 1881-03-22.

Elna Andersdotter dog 1904-12-25.

Relaterade länkar

 Av: chrissan

  • [Personlig sida](javascript:void top.ShowProfile('chrissan'))
  • [Kontakta](javascript:void top.ShowProfile('chrissan', 'Contact.aspx'))

Datum för publicering

  • 2007-06-24

Elnas bror Jöns

Annons:
AndersE
6/24/07, 2:22 PM
#1

En ryslig historia!

Man undrar ju hur hennes tankar gått. Vad skulle ha hänt om hon fött ett oäkta barn? Vilka alternativ fanns? Var barnet en följd av kärlek eller våldtäkt?

Berättelsen tycker jag också visar betydelsen av familjeband på den tiden. Hur hade det gått om hon inte haft familjen efter tiden på spinnhus?

chrissan
6/24/07, 2:32 PM
#2

Jag önskar bara att jag hade fler bilder att illustrera med, det lättar upp texten.

Vi tror att barnet var en följd av någon husbondes framfart - det pratades det om i familjen tydligen. Familjen var hårt prövad, det finns en till mikrohistoria om hennes bror.

Alsterolle
6/25/07, 1:14 PM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#3

Chrissan!

Tänk va väla ä litta!

Hustruns farfars syster Elna gifte sig och flyttade på bröllopsdagen! 1885-12-09 från Ottarp till Nr 4. S:t Ibb.

Fråga: De nummer som finns på ägorna - är det desamma som numreringen i husförhören (Nr 4 och Nr 12 t.ex.).

Om detta stämmer bor (om jag tolkar kartan rätt) "vår" Elna och Per  bara ungefär 500m från Nr 12 där Elna och Hans bor.

Kartan är Häradsekonomiska 1910-15.

Om inte Proveniensbilden blir bra finns alternativ här 

ENIRO har mycket bra flygbild över Ven.

AndersE
6/25/07, 1:29 PM
#4

Chrissan, några kommentarer till berättelsens "layout".

  • Kursiv stil tycker jag är svårläst - i ett kortare citat fungerar det, men så här långa blir svåra för mig.
  • Jag har själv fått påpekande om "geografi" när jag skrivit. Det är kanske inte självklart för alla var Ven ligger? Man kan inleda med några ord om var berättelsen utspelar sig.
  • Rubriker är bra - dels för att Google har lättare att hitta rubriker, men också för att det förbereder läsaren på vad nästa stycke handlar om.
chrissan
6/25/07, 2:14 PM
#5

#3

Oj vilken fin bild, Alsterolle. Jag ska se om mina svaga bildhanteringskunskaper kan fixa en enkel bild att lägga in i berättelsen - svarar också på AnderE:s kommentar.  Har haft tekniska problem med Häradsekonomiska nyligen.

Jag tror (det var ett tag sedan jag höll på med detta) att hfl och kartan har samma beteckningar, lite beroende på tidsperiod, en del gårdar har splittrats och införlivats med andra.

Kul att få en granne till vår Elna!

 Jag tvekade lite om kursiv stil - men det blir mycket kompakt ändå. Finns det andra stilsorter i Proveniens? Kursiv kan vara svårläst,ett alternativ är att byta stilsort, bara man inte plottrar med en massa olika utan är konsekvent. Den massiva texten är ju svår att lätta upp - det finns inte så många bilder från den tiden, bara på Elnas syster och bror och de tillhör andra delar av mikrohistorien runt familjen på Ven.

AndersE
6/25/07, 2:25 PM
#6

#5 Nej, tyvärr är valet av stilsorter begränsat…

Vill du ha hjälp med att ordna bilder från Häradsekonomiska, kanske jag kan hjälpa till?

Annons:
chrissan
6/25/07, 2:58 PM
#7

Nu har jag prövat en karta (efter att ha kraschat datorn - varför stoppr allt när jag försöker spara fil från Häradsekonomiska? Måste lägga in källa till kartan, det glömde jag.

Provar med indrag ist f kursivt

AndersE
6/25/07, 3:08 PM
#8

Ja, indrag fungerar ju!

Upp till toppen
Annons: