Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
22 - Livsöden

Anna Melin, fars skolfröken

2008-03-27 17:55 #0 av: zachs

Jag har ett gammalt visitkort med texten: ”När kan du bjuda mig på kaffe?”. Frågan är nog ställd till min farmor, och kommer från Anna Melin, min fars skolfröken. Vad farmor svarade vet jag inte, men jag har tagit reda på en del om fröken Melin.

Fröken Melin var oäkta dotter till Lovisa Johansdotter. Hur kunde en ensamstående mor ha råd att bekosta sin dotters utbildning till småskolelärare? Och var fick Anna sitt efternamn från? En kväll bestämde jag mig för att titta lite närmare på fars skolfröken.

Anna Melins mor Lovisa

Annas mor hette Lovisa Johansdotter och var född i Hammarn, som var kvarn och såg till byn Nol Fröstorp i Kyrkefalla socken i Västergötland. Lovisa var född 2 oktober 1827 som dotter till mjölnaren Johan (Johannes) Svensson, född 19 maj 1795 i Fröjered, och hans hustru Maria Jonsdotter 24 januari 1795 i Kyrkefalla.

Var föddes Anna?

Lovisas födde sin oäkta dotter Anna Charlotta den 22 november 1856, men var? Hon fanns inte i födelseboken för Kyrkefalla, trots att husförhörslängden säger att hon var född här. Så jag följde Annas mor Lovisa bakåt i husförhörslängden och hittade att hon flyttat in från Wing. Men det fanns ingen församling i Skaraborg som hette Wing. Efter lite letande upptäckte jag att det fanns Södra och Norra Wing, södra i Älvsborgs län och Norra i Skaraborg. Norra Wing ligger närmast Kyrkefalla och verkade troligast.

Men Anna Charlotta fanns inte heller i födelseboken i norra Wing. Jag tog då sida för sida i husförhörslängen från 1856 i Norra Wing för att försöka hitta mamma Lovisa. Jag letade efter Kyrkefalla i spalten för födelseförsamling och hade just hittat dottern till Kyrkofallas kyrkoherde, Maria Charlotta Wilhelmina Friman, då min make kom in i rummet. Jag berättade vad jag höll på med och då läste han över axeln - hon är ju gift med en Melin! Ja, kyrkoherdens dotter var gift med Carl Gustaf Melin och bodde i Hanaskede i Norra Ving. - Oj, med lite tur finns Lovisa bland tjänstefolket på nästa sida. Det gjorde hon!

Familjen Melin och flera av tjänstefolket hade flyttat in från Altorp. Men det fanns ingen församling i Skaraborg med det namnet. Jag såg att de tre yngsta barnen i familjen Melin var födda i Skärv, så jag sökte i födelseboken för Skärv och såg att familjen bott i Gunnar Larsgården i Altorp, Skärv. I husförhörsboken fann jag också pigan Lovisa med sin oäkta dotter Anna, och i Skärvs födelsebok finns Anna Charlotta med - fast inskriven som född i Kyrkefalla! Kanske gick Lovisa hem och födde sitt barn.

Varför hette Anna Melin i efternamn?

Och hur var det nu med Annas efternamn? Hon hette ju Melin. Var det husbonden Melin som var far till Anna? Lovisa var piga i familjen mellan 1843 till 1857. Var det ett sätt att dölja skandalen att mågen gjort pigan med barn att skriva henne i Skärv. Kanske är detta också förklaringen till hur Lovisa kunde ha råd att låta dottern utbilda sig till småskollärare? Nog tyder efternamnet på att det kan ha varit så, men längre än till spekulationer når jag inte.

Lovisa flyttade hem till Kyrkefalla när dottern var ett år. Hon bosatte sig i en backstuga inte långt från föräldrahemmet. Anna förblev ogift liksom sin moder.

Här står Lovisa och räfsar och dottern Anna med vattenkannan utanför sin stuga Annedal.

Mor och dotter i finrummet.

Småskollärarinnan

Anna Melin blev alltså lärarinna och var det för många generationer Fröstorpsbarn.

Småskolan i Fröstorp anno 2007, nerlagd sen några år. Nu i privat ägo.

Hon var småskolan i Fröstorp trogen hela sin lärargärning. Om jag kommer ihåg rätt var inte min far så särskilt förtjust i sin fröken. Jag vet att han tyckte synd om dom fattiga barnen som bodde högt uppe i skogen och hade problem med loppor.

Skolkort från 1893. Med på foto finns min farmors bror och kusin.

Symöte i Fröstorp! Det fanns tid för lite sällskapsliv också.
Anna Melin, trea från höger.

Anna efter sin pensionering

I "Tibrobygden" från 1964 skriver G. E. Lindgren om sin granne och förre kollega:

"Inte långt från Mor Sannas stuga bodde Anna Melin, tidigare lärarinna vid den skola, i vars närhet hennes ålders Solbacka var beläget. Att hon valde sin reträttplats så nära skoltomten vittnar om hur innerligt fäst hon var vid sin livsgärning. Sin förståelse för barnanaturen hade hon inte mist, sedan hon blev pensionär. Inte betydde det något om sparkbollen en och annan gång råkade hamna på hennes tomt. Hon ägde gudagåvan av verklig humor, och i sällskapslivet lät hon den gärna flöda. Hennes skämtlynne hörde till det oförargerliga slaget, och om det fanns någon udd i hennes tal, så var den merendels riktad mot henne själv. Ibland kunde hon dock gripas av djup ånger över vad hon själv rubricerade som alltför stor frispråklighet."

Anna Melin dog den 5 juli 1937.

Källor:


• Kyrkbok - Norra Ving A1:8 sid 80 GID 1557.1.54100
• Kyrkbok - Skärv C: 4 sid 23 GID 1570.15.82400
• "Tibrobygden" 1964

Av: zachs

Datum för publicering

  • 2008-03-29

 

Anmäl
2008-03-29 01:45 #1 av: AndersE

Så roligt med ännu en artikel med anknytning till Kyrkefalla!

Det är roligt att följa ditt detektivarbete Britta, man känner precis igen sig. Detta tålmodiga letande i husförhörslängder, och så - Bingo! Där är hon!

Och som vanligt väcks nyfikenheten. Man vill veta mer? Hur blev hon t.ex. lärare? Jag har läst om hur min farmors syster blev lärare i början av 1900-talet, men hur gick det till i Västergötland i slutet av 1800-talet? Var läste man?

 


Anmäl
2008-03-29 09:09 #2 av: Cheyenne

Jag uppskattar verkligen de här microhistorierna och kul också att få ta del av metodfrågor som kan dyka upp vid sökandet av information.

Anmäl
2008-03-29 10:45 #3 av: gurin

Trevlig berättelse med fokus på hur forskningen gått till. Jag läser gärna fler.

mvh/gurin 

Anmäl
2008-03-29 11:29 #4 av: chrissan

På något sätt måste någon betalat för att hon skulle bli lärarinna. Vilket seminarium gick hon på? det bör finnas uppgifter om hennes anställning i de kommunala protokollen. De kan ge en ledtråd till var hon utbildats. Finns sedan matriklar och andra dokument för seminariet kanske man kan se om hon fick stipendium eller annat underhåll någonstans ifrån.

Anmäl
2008-03-29 11:37 #5 av: zachs

Det låg ett seminarium i Skara, så det är troligt att hon gick där.

Anmäl
2008-03-29 11:46 #6 av: chrissan

När blev hon lärarinna? examenskataloger för småskoleseminariet i Skara finns från 1876, så det kan vara några år för sent. Terminskataloger från 1886.

 

Under folkskoleseminariet i Skara finns också småskoleseminariets tidigare år. Examina  1870-78 finns i arkivet SE/GLA/12146/A IV b Skara folkskoleseminarium, småskoleavdelningen. Matriklar SE/GLA/12146/C II a.

Om man hittar henne där så finns mer dokument och protokoll som kan ge uppgifter om hennes finansiering.

Anmäl
2008-03-29 11:52 #7 av: chrissan

Kyrkorådets protokoll för Kyrkefalla inkluderar skolrådets protokoll 1860-71, kan det finnas något om en begåvad elev, Anna, där? likaså i räkenskaper för skola?

Anmäl
2008-03-29 11:57 #8 av: AndersE

#6 och #7 Du hittar mycket! Var hittar man det - på SVAR? Eller landsarkiven? Riksarkivet?

 


Anmäl
2008-03-29 12:06 #9 av: chrissan

På landsarkivet i Göteborg. Man kan kolla Svar-katalogen för refrenserna (eller NAD)

Anmäl
2008-03-29 12:11 #10 av: zachs

Skolhuset i Fröstorp är byggt 1880. Har precis för mig att jag hört att hon hade skola hemma hos sig lite innan. Men det har jag inte belägg för.

Anmäl
2008-03-29 12:32 #11 av: zachs

Hittade ett skolkort till med Anna Melin som fröken. Detta är från 1898.

Anmäl
2008-03-29 12:35 #12 av: chrissan

Stora klasser att ta hand om ensam

Anmäl
2008-03-30 00:19 #13 av: chrissan

Handlingar som t ex ansökningspapper till Skara seminarium för aktuell period finns också i Skara Domkapitels arkiv på Göteborgs landsarkiv:

SE/GLA/12487/G III
Tillhör arkiv :Skara domkapitels arkiv

Anmäl
2009-08-08 02:27 #14 av: Andersdotter

Återigen har jag hittat en fantastisk ytevlig levnadsskilldring, Tack Glad

Anmäl
2009-08-09 15:04 #15 av: evakristina

Blir nyfiken och måste åter igen ta tag i min farfars mor, Mathilda Persson född 1865 i Allerums församling.

Mathilda arbetade som småskollärarinna i Härslövs församling, flyttade till Malmö och hamnade så småningom i Tåssjö församling där hon arbetade i skolan i Kolbeckstorp från 1896-1899.

Därefter föddes hennes fyra pojkar, Hugo, Sture, Birger (min farfar) och Erhard.

Är det någon som har en aning om var man studerade i Skåne för att utbilda sig till småskollärarinna?

 

 

Anmäl
2009-08-09 16:08 #16 av: Cheyenne

#15 Svårt det där då det verkar ha varierat väldigt vilken utbildning som krävdes för att arbeta som småskollärarinna. Googlade lite och fick fram bl.a att det inte var så stora krav på utbildning för att verka som småskollärarinna på 1800-talet. Vissa hade själva bara gått i folkskolan. Andra hade gått en kortare kurs. På 1870-1880-talet verkar det dock ha startats upp seminarier för utbildning av småskollärarinnor, bl.a i Landskrona och Ystad. Troligt är dock att man fortfarande i många socknar och byar inte krävde en formell utbildning då man tillsatte en lärarinna.

Anmäl
2009-08-09 17:02 #17 av: Babzan

#15 Min mormor hade flera mostrar varav två var småskolelärarinnor. Hanna var född 1865 och erhöll 1881 bevis för att ingå vid lärarinneseminarium i Malmö. Hennes syster Anna född 1873 gick småskolelärarinneseminarie i Lund 1895.

 

 

Anmäl
2009-08-09 17:05 #18 av: evakristina

Tack för tipsen! Kanske kan försöka leta i Malmö/Lund. Vet ni var man kan hitta gammal info från seminarierna?

Anmäl
2009-08-09 17:19 #19 av: Cheyenne

Kikade i NAD och hittade åtminstonde uppgifter om arkivet avseende seminariet i Lund:

Institution: Landsarkivet i Lund LLA
Arkivnummer LLA/10760
Arkiv Småskoleseminariets i Lund arkiv

Arkivbeskrivning: Småskoleseminariet i Lund

(Småskoleseminariet i Lund började sin verksamhet 1882-01-19)

Innehåller b.l;

Betygskataloger
Inträdesexamen
Avgångsexamen
Liggare över elever
Skriftliga prov

 

Anmäl
2009-08-09 17:27 #20 av: Cheyenne

Så här står det i NAD appropå Småskoleseminarier:

"B SMÅSKOLESEMINARIER
Småskolan uppkom genom att man på 1850-talet gav tillstånd till s k mindre folkskolor för barn i glesbygd, där lärare eller lärarinna som godkänts av prästen kunde undervisa utan seminarieutbildning. 1867 började Stockholms folkskoleseminarium ge kurser för utbildning av lärarinnor vid småskolan. Skara folkskoleseminarium hade sådana kurser 1870-78. 1878 fick första årskursen vid de kvinnliga statliga folkskoleseminarierna generallt även till uppgift att utbilda småskolelärarinnor. Småskoleseminarium med ettårig kurs kunde också startas på lokala, privata intitiativ.

---------------------------

 

Anmäl
2009-08-09 19:03 #21 av: Babzan

Vad kunde då krävas för inträde, hittade denna i ....

Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
444
(1891-1933)

Privat småskollärarinneseminarium.

Folkskolläraren Johan Grustaf Hultgren har
hos k. m:t anhållit om rättighet att tills
vidare få utbilda lärarinnor för småskolan i
det privata småskollärarinneseminariet i
Borås samt att få vid slutet af hvarje läsår,
under den tid tillståndet ägde gällande kraft,
anställa sådan afgångsprÖfning, som
omför-mäles i k. kungörelsen den 5 juni 1885.
K. m:t har den 4 d:s medgifvit, att vid
ifrågavarande seminarium må vid slutet af
nästkommande års vårtermin anställas
af-gångspröfning i öfverensstämmelse med hvad
i kungörelsen den 5 juni 1885 föreskrifves
rörande sådana pröfningar vid de af
landsting underhållna seminarierna, dock under
villkor:

att för inträde i seminariet fordras: biblisk
historia efter en kortfattad lärobok jämte
någon bekantskap med nya testamentets heliga
skrifter samt Luthers katekes och den
antagna utvecklingen med därtill hörande
bibelspråk; färdighet att väl läsa innantill jämte
förmåga att redogöra för det lästa; någon
öfning att skriftligen återgifva en muntlig
framställning samt förmåga att någorlunda
felfritt uppskrifva ett dikteradt stycke; de
fyra räknesätten i hela tal och decimalbråk
med tillämpning på enklare praktiska
uppgifter jämte öfning i enkel huf vudräkning;
det allmännaste af fäderneslandets historia
och geografi; läran om människokroppen,
djuren och växterna efter någon kortfattad
lärobok; jämn och redig handstil samt förmåga
att rätt uppfatta och återgifva toner;

att vid iiiträdespröfningen §§ 32 och 35 af
stadgan för folkskollärareseminarierna i riket
den 29 jan. 1886 tillämpas;

att elevernas antal i hvarje lärokurs ej
öfverstiger 35;

att eleverna erhålla den praktiska
utbildningen i en tvåklassig småskola med minst
8 elever i hvarje årsklass;

att den dagliga undervisningen ej
öfverstiger sex timmar;

att lärokursen omfattar minst 36 veckor;
samt

att seminariet är underkastadt den särskilda
inspektion, chefen för
ecklesiastikdepartementet kan finna lämpligt föreskrifva.

Anmäl
2009-08-09 21:33 #22 av: Bjornen

I Svensk folkskolematrikel 1904 är de då varande småskloeseminarierna och den äldsta är där Landstingets småskolelärinneseminarium i Bollnäs som inrättades 1866.

Kristianstad inrättad 1874

Lund 1882

Malmö inrättad 1880

Skara 1886 "Nya småskole..."

Småskolor har funnits lång tid och de första skolstugorna byggs troligen på 1790-talet inom Svärdsjö-Enviken i Dalarna.

De mindre ambulerande folkskolorna samordnades med småskolorna. Här i Enviken har det funnits folkskolor i 6 byar. Några hade lärarundervisning en termin och andra terminen gjorde folkskolläraren förhörsresor till den andra platsen där de fick sköta skolgången utan lärare. Den första startade 1860 som ambulerande folkskola. I Lamborn  infördes under det tidiga 1900-talet syslöjd även för pojkar och lediga lördagar. 

Anmäl
2009-08-27 13:17 #23 av: AndersE

Jag hittade en bild!

Länk

 


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.