Annons:
Etikettlivsöden-artiklar
Läst 13943 ggr
AndersE
11/29/08, 11:29 PM

Åren i Halland

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Fjärde delen i min berättelse om min farfars föräldrar utspelar sig i Halland. Det var få men innehållsrika år.

Missat de tidigare avsnitten?

  1. Gunilda - riksdagsmannens tös
  2. Gotthard - målarens påg
  3. Den första tiden tillsammans

Åren i Halland

Gotthard och Gunilda bodde i Halland under sex år. Det var sex mycket händelserika år och det var en period i deras liv som kom att få stor betydelse. Jag tror att man senare i livet ofta, och med glädje, tänkte tillbaka på sina år i Halland.

Ankomsten till Ysby

Måndagen den 18 mars 1901 var nog en riktigt grå, fuktig och kall dag. Jag tänker mig att Gotthard och Gunilda tillsammans med lille Gunnar och Gotthards gode vän Axel Olsson hade tagit tåget till Laholm och att man sedan fortsatte resan de ca 8 km till Ysby med häst och vagn.

Diversehandeln i Ysby

Väl framme fann de det lilla huset med bostad och tillhörande affärslokal rejält nerkylda och de undrade nog över vad de givit sig in på. Skulle de verkligen kunna trivas här?

Ellerstrand & Olsson

Några månader tidigare hade deras rörelse registrerats under firma "Ellerstrand & Olsson", med avsikt att idka diversehandel.

Ellerstrand & Olsson

Säkert kom Gotthard och Axel snabbt igång med affären. Båda två hade erfarenhet av liknande affärsverksamhet sedan tidigare. Redan månaden efter att de kommit till Ysby kan vi i kommunalprotokoll läsa att Ellerstrand och Olsson får rätt att försälja vin i sin handelslokal i mindre parti än 10 liter, med villkor, att icke sälja vin senare än kl. 6 på eftermiddagen.

Det hus i Ysby som rymde diversehandeln finns ännu kvar. Det byggdes troligen under mitten av 1800-talet och är idag ett av de äldsta husen i Ysby.

Livet i Ysby

Jag har funderat en del på hur det var att komma till Ysby den där tidiga vårdagen 1901. Så vitt jag vet kände man ingen i byn. Bortsett från att Gunilda hade sin syster boende i Mellby väster om Laholm hade man varken släkt eller vänner i Halland.

Jag tror ändå att de ganska snabbt lärde känna människorna i byn och att man snart fick goda vänner. Till affären hade de flesta ärenden och jag tror ju att Gotthard hade en sällsynt god förmåga att skapa kontakter och bygga vänskap.

August Bengtsson och hustrun Johanna

En av grannarna var August Bengtsson, som ägde fastigheten som hyste affären. Han och hans hustru Johanna kom att bli mycket goda vänner med Gotthard och Gunilda.

I november det året de kom till Ysby anställde de en piga. Hon hette Elin Persson och var dotter till torparen Per Olsson i Hof strax utanför Ysby.

Den 27 september samma år fick Gunnar en lillasyster, och den 30 oktober hölls dop i Ysby kyrka som ligger på andra sidan vägen mittemot diversehandeln. Flickan döptes till Edith Vivika Gunilda och hon fick sin mormor som fadder tillsammans med moster Ida och morbror Karl, farbror Oscar och fars kollega Axel Olsson.

Engagemang i Ysby kommun

I augusti 1903 lämnade Axel Olsson Ysby och flyttade till Finja utanför Hässleholm. Gotthard var 28 år gammal då han blev ensam om att ta hand om diversehandeln, nu under firma "G. Ellerstrand".

Efter två och ett halvt år i Ysby hade Gotthard uppenbarligen skapat många goda relationer i byn. Redan i december 1901 hade Gotthard valts till revisor att granska kommunalnämndens räkenskaper och förvaltning och i februari 1903 valdes han in i taxeringsnämnden. Vid den allmänna kommunal-stämman i juni 1904 valdes arrendatorn Emil Persson i Kjöflinge till taxeringsnämndens ordförande med Gotthard som suppleant.

Emil Persson

Emil var tjugo år äldre än Gotthard men de kom att bli mycket goda vänner, en vänskap som varade hela livet.

Om elektricitetens intåg i Sverige

Det elektriska ljuset kom till Sverige under 1800-talet och på 1860-talet anordnades uppvisningar med elektriskt ljus på kungliga slottet och på teatrar. Den första praktiska användningen var ett sågverk som 1876 installerade en ångmaskin som levererade ström till utomhusbelysning för timmersortering efter mörkrets inbrott och redan 1881 fick Stockholm sin första permanenta utebelysning vid Gustaf Adolfs torg. Det första elverket byggdes i Göteborg 1884. Det klarade av att leverera ström till knappt 1000 glödlampor i centrala Göteborg.

De sista åren av 1900-talet förbättrades landets ekonomi och flera orter planerade egna elverk. Strax efter sekelskiftet började spårvagnstrafiken i Stockholm och Göteborg elektrifieras och andra städer följde efter. Nya uppfinningar för kraftöverföring gjorde att man kunde ta energi från vattendrag och vid sekelskiftet stod vattenkraft för mer än 60 % av all elproduktion.

Från Markaryd och västerut har Lagan en fallhöjd på 90 meter och på sträckan fanns ursprungligen åtta vattenfall. Det största var Karseforsen strax innan Ysby, med hela 32 meters fallhöjd.

Under de första åren av 1900-talet var elektricitet ännu ett nytt fenomen. Ändå insåg många vilken betydelse det skulle få och tanken väcktes på att utnyttja Lagans enorma vattenkraft. Staten började köpa upp vattenfall och samtidigt förbereddes bildandet av Sydsvenska kraftaktiebolaget (Sydkraft) med avsikt att förse företag, städer och landsbygd i Västskåne med elektrisk energi.

AB Karsefors Walskvarn

Jag tänker mig att affären i en by som Ysby var centrum för allehanda information och diskussion. Kanske pratade man om detta nya som elektriciteten skulle innebära. Rätt naturligt var väl att många insåg att Lagan var en möjlig energikälla. Jag tror att Gotthard lyssnade på detta och hade sina funderingar kring det.

Strax efter Karsefors vattenfall låg en stor gård med tillhörande kvarn som hette Hofsmölla. Den ägdes av Magnus Pehrson. En av Magnus döttrar var gift med Emil Persson, Gotthards gode vän.

Hofsmölla

När Magnus dog 1904 verkar det som att Hofsmölla först övertogs av just Emil Persson och hans bror Per Sigfrid.

Jag tror att Gotthard, Emil och Per Sigfrid i samband med detta diskuterade Hofsmölla och elektricitetens framtid. Man kan tänka sig att man insåg att Karseforsfallen skulle bli värdefull för byggnad av ett kraftverk. Det kan vara så att man funderade kring möjligheterna att själva bygga en kraftstation för att sälja elkraft. Det finns en del som tyder på det.

Jag tror också att man snart såg behovet av att knyta till sig lämplig kompetens och där kom Gotthards kontakter till god nytta. Hans barndomsvän Emil Starfelt hade tagit en juristexamen och en jurist passade naturligtvis väl in. En annan bekant från uppväxten i Starby var Josef Starling som då var stadsingenjör i Ängelholm. Den sjätte person som togs in i gruppen var Gotthards tidigare kompanjon som handlande, Axel Olsson. Han hade återvänt till Halland 1904 och var nu diversehandlare i Ränneslöv.

Med två lantbrukare (Emil Persson och hans bror Per Sigfrid), två affärsmän (Gotthard Ellerstrand och Axel Olsson), en jurist (Emil Starfelt) och en ingenjör (Josef Starling) var man redo att bilda ett bolag för att driva kvarnverksamhet och att undersöka möjligheten att producera elkraft.

Den 13 januari 1905 inlämnades en stiftelseurkund. Av denna framgår att stiftarna till bolaget var Emil Persson, Per Sigfrid Persson, Emil Starfelt, Josef Starling, Gotthard Ellerstrand samt Axel Olsson. Bolagets ändamål var enligt samma dokument att inköpa Hofsmöllan med tillhörande kvarnar, maskinerier och inventarier och sedan idka kvarnrörelse, förädling av benprodukter samt annan jämförlig och sammanhängande verksamhet samt att "därest sådant med fördel kan ske" avyttra elektrisk kraft.

Den konstituerande bolagsstämman hölls på stadshotellet i Laholm torsdagen den 23 mars 1905. Stämman leddes av Emil Starfelt med Gotthard Ellerstrand som protokollförare. På stämman deltog utöver dessa två även de övriga stiftarna samt ytterligare ett antal aktieägare som med fullmakter representerade 305 av de totalt 325 aktierna. Den 29 maj 1905 intogs bolaget i aktiebolagsregistret.

Hofsmölla

Emil Persson var arrendator på en stor gård i Kjöflinge väster om Ysby och efter bildandet av AB Karsefors Walskvarn blev det Gotthard och hans familj som flyttade in på den vackra Hofsmölla.  Affären inne i Ysby drevs vidare av Adolf Bengtsson.

Familjen Ellerstrand på Hofsmölla 1905

Jag tror att man gladde sig mycket åt flytten till Hofsmölla. Gotthard titulerades nu disponent. Gården ligger vackert intill Lagan men fortfarande med bykärnan inom räckhåll. För Gunilda blev nog livet på Hofsmölla ganska likt det liv hon haft under sin uppväxt. Säkert tog hon hand om det stora hushållet med glans. Här hade man också många anställda pigor och drängar som skulle hjälpa till såväl med gårdens drift som med hushållet.

En av dessa pigor var Elin som varit piga hos dem redan i affären i Ysby. På våren 1906 blev Elin med barn. Hon flyttade hem till sina föräldrar och födde en son med "okänd" fader. I slutet av 1907 ordnades så att hon fick en ny plats som piga i Ramsjö, hos Gunildas syster Ninni. Hon hade först med sig sonen, som döpts till Elis, men han flyttade åter till Ysby 3 år gammal för att växa upp som fosterbarn hos sin farmor och farfar. Elis återkommer längre fram i berättelsen.

Staten köper Karsefors

Sydsvenska Kraftaktiebolaget bildades 1906, på initiativ av ingenjör Johan Gustaf Richert och med konsul August Schmitz som verkställande direktör. Bolaget skulle utnyttja vattenkraften från främst Lagan för att leverera el till alla samhällen på sträckan Halmstad-Malmö. Men man var inte ensam om att vara intresserad av fallen i Lagan. Under åren 1906 till 1907 köpte också staten ett antal s.k. järnvägsfall. Man ville reservera dessa för elektrisk järnvägsdrift. Ett av dessa fall var Karsefors.

I tidningen "Halländningen" i mars 1907 finns en lista över alla uppköp som gjordes då staten övertog Karsefors. En mängd personer finns uppräknade. Bland dessa finns Persson, Ellerstrand och Starling som fick 112 000 kr för 3/16 mantal i Lejeby och AB Karsefors valskvarn som fick 120 000 kr för en 8 m bred strandremsa samt grund och vatten i Lagan jämte tullmjölkvarnen Hovsmöllan och en avsöndrad lägenhet om 348 kvm. Eftersom aktievärdet i AB Karsefors valskvarn var 65 000 kr 1905 var det uppenbarligen en god affär.

Kraftverket

Sydkraft som bildats 1906 i Halmstad ville också komma åt Karsefors men inte förrän många år senare överlät staten Karsefors till Sydkraft som byggde ett kraftverk här 1928-1930. Karsefors blev då den största kraftstationen i Sydsverige och producerade lika mycket el som de fem tidigare Laganverken tillsammans. Kraftstationen byggdes ett stycke bort från Lagans naturliga flöde och man blev tvungen att gräva flera kilometer för att få tillopp och avlopp. Sydkraft satsade extra på Laholm och Karsefors eftersom den påbörjade elektrifieringen av Sveriges järnvägsnät skulle komma att kräva mängder av elström.

Karsefors

Den som idag vill se Lagan rinna i sitt ursprungliga flöde har möjlighet till detta på "Forsasöndagen" i augusti varje år. Det är en mäktig syn att se vattenmassorna kasta sig förbi Hofsmölla så som de gjorde då Gotthard och Gunilda bodde där.

Flytten från Ysby

I november 1907 flyttade familjen från Ysby till Engelholm och jag har funderat en del kring varför man flyttade. Det mesta talar för att man trivdes mycket bra i Ysby. Gunnar hade hunnit börja i skolan inne i Ysby. Äen om man sålde marken kring fallen borde man ha kunnat stanna och fortsätta som kvarnägare på Hofsmölla.

Jag tror man gjorde en ordentlig vinst på försäljningen och kanske såg Gotthard större möjlighet att förvalta denna i en större stad än lilla Ysby. Det kan också ha varit så att Gotthard ville komma närmre sina syskon i Starby.

Gunildas far närmade sig de 70 och skulle avsluta sin riksdagsmannakarriär. I samband med det avslutade han också sitt arrende av Killebäckstorp för att istället flytta till Ängelholm.

Källor:

  • Kyrkböcker
  • Verser, eventuellt en sångtext, skriven av Gotthard Ellerstrand
  • Boken "Lanthandel, knallar och marknader" av Gullvi Andreasson, Ruben Fogelquist och Carl-Olof Samuelsson
  • Telefonsamtal med Åke Gottfridsson i Ysby
  • Brevväxling med JohanJönssons systers barnbarn - Lars Nilsson
  • Ysby kommunalprotokoll från "Svensk Lokalhistorisk Databas"
  • Arkivdokument om AB Karsefors Valskvarn från bolagsverket - stiftelseurkund, protokoll m.m.
  • Boken "Sydkraft" om Sydsvenska kraftaktiebolaget 1906-1956
  • EON:s hemsida
  • Artikel om Sveriges elektrifiering av Carl Johan Wallnerström
Annons:
AndersE
11/30/08, 12:57 AM
#1

Det ni får läsa här är en förkortad version av ett kapitel i min kommande bok. Med bilder är "originalet" just nu på 23 A5-sidor. Jag har precis skickat det till min "Ysby-kontakt" med förhoppning att han ska hjälpa mig korrekturläsa och faktagranska.

Nästa skede som jag nu skriver på handlar om åren i Ängelholm. Det omfattar hela 40 år och får förmodligen delas i flera kapitel. Jag vet inte än om dessa kommer att publiceras på Proveniens…

AndersE
1/20/09, 12:05 PM
#2

Det går lite tungt med nästa steg i min berättelse. Det är märkligt det där med motivation…

Ändå tror jag de där perioderna av overksamhet fyller en funktion. Tankar och funderingar behöver också sin tid. När det gäller mitt eget arbete tror jag att jag inte är färdig med strukturen för nästa avsnitt. Det är också det största kapitlet - åren i Ängelholm - så det gäller nog att veta grunden innan jag skriver för mycket…

AndersE
3/6/09, 1:11 PM
#3

Jag fick nyligen i brevlådan senaste numret av "Höksbladet" en fin liten tidning utgiven av Höks Härads Hembygdskrets.

Det senaste numret handlar om företagsamhet och där finns flera trevliga artiklar om företag och entreprenörer. Det känns hedrande att jag fått avsluta med en liten artikel om "AB karsefors Walskvarn" med ett innehåll som delvis motsvarar artikeln ovan.

Upp till toppen
Annons: