Annons:
Etikettveckans-bild-artiklar
Läst 11420 ggr
AndersE
2009-01-23 00:25

Veckans bild - v904

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Några karlar med "rullebörar". Kan en sådan bild berätta någonting? Häng med får ni se!

Veckans bild - v904

Veckans bild är denna gång en bild i en serie om tre. Dessa tre bilder hittade jag bland en mängd andra bilder som tillhört min farfar. En dag hade jag just dessa tre bilder med mig till min farfars lillebror och då berättade han en historia som jag nu återberättar för er…

Willans tegelbruk

I Ängelholm ligger kommunalhuset idag vackert på Rönneås strand och alldeles intill stadens centrum. För knappt 100 år sedan tillhörde dock marken inte Ängelholm utan Skörpinge, en by i grannsocknen Höja. Och på samma plats som kommunalhuset idag ligger låg tidigare ett tegelbruk - Willans tegelbruk.

Willans tegelbruk, vykort

Namnet kommer av att det ursprungligen tillhörde en stor lantbruksfastighet - Willan. År 1918 köpte min farfars far tillsammans med goda vänner tegelbruket och Gotthard Ellerstrand - min farfars far - blev brukets disponent.

Jag har tidigare berättat en hel del om min farfars far. Bl.a. har jag berättat om att han verkar ha haft en sällsam förmåga att skapa goda relationer med människor omkring sig - "hög som låg". Av det jag hört verkar det som om det rådde en god stämning på tegelbruket och de som arbetade där verkar ha uppskattat sin chef.

Andra världskriget

Under det andra världskriget minskade naturligtvis byggandet och efterfrågan på tegel minskade kraftigt vilket bör ha lett till problem på tegelbruket. Vad jag förstått så fortsatte dock produktionen om än i något lägre takt.

I Ängelholm fanns en stor läderfabrik - Grönvalls läder - och efterfrågan på läder var stor i krigstider. Gotthard Ellerstrand hade goda relationer med familjen Grönvall som ägde läderfabriken och man gjorde en överenskommelse. Läderfabriken skulle köpa tegel som ett sätt att stödja tegelbruket, men också för att man planerade en utbyggnad efter kriget. Teglet skulle lagras på en tomt intill tegelbruket. Äntligen skulle tegelbruket få leverera!

Leveransproblem

Under kriget var det mesta ransonerat och särskilt gällde detta drivmedel. För att kunna genomföra transporten begärde nu tegelbruket dispens hos kommunen för att kunna köpa bränsle till sina lastbilar och för leveransen av teglet.

Tydligen hade Gotthards förmåga att komma väl överens med människor sin gräns. Hos kommunens byråkrater var det stopp! Någon dispens för bränsleinköp kunde inte ges. Skulle affären nu gå i stöpet?

Tegelbrukets arbetare löser problemet

När hela affären och problemet med byråkratin blev känt kom diskussionerna igång. Tegelbruksarbetarna var naturligtvis glada åt sitt arbete och glada över ordern från läderfabriken. Skulle detta nu vara förgäves?

Efter en stunds diskussioner stegade så en förman och några till in på disponentens lilla kontor. Där förklarade man att disponenten inte behövde bekymra sig för transporten.

Sedan gick man ut och tog tag i varsin "rullebör" (skottkärra på rikssvenska…) och började den långa vandringen. Från tegelbruket över bron, vidare Laxgatan upp, till höger på Storgatan, förbi det dåvarande stadshuset där man förmodar att några kommunala byråkrater storögt såg på den lustiga paraden.

Ängelholm från luften - och vägen från tegelbruket til läderfabriken

Den stora ringen markerar tegelbruket. Den röda linjen följer över bron, Laxgatan, höger upp på Storgatan hela vägen till läderfabriken som är inringad på Rönneås strand. Den lilla ringen visar området där bilderna är tagna.

Tungt lastade och med folkets blickar på sig vandrade de den långa vägen hela Storgatan bort till Grönvalls läderfabrik.

Tegeltransport på Storgatan

Bilderna är tagna på Storgatan alldeles norr om Stadsparken.

Tegelbruksarbetare på Storgatan

Härifrån är det bara ca 300 meter kvar av den knappa kilometer som vägen sträckte sig.

Tegeltransport Storgatan bort mot Grönvalls läder

Är historien sann?

Jag har ännu inte hittat några officiella dokument som stödjer historien utan den bygger helt på Farfars lillebrors berättelse (Han var ca 25 då det hände) och på dessa tre bilder.

Jag tycker mycket om historien. Jag tycker den säger mycket om sin tid och en del om min farfars far och om förhållandena på hans tegelbruk.

Det vore roligt att hitta mer uppgifter kring vad som verkligen hände före, under och efter "tegelmarschen i Ängelholm".

Annons:
KallaMigMimmi
2009-01-23 02:09
#1

Villken fin historia, väldigt läsvärd:) bilderna gör den helt klart väldigt trovärdig. häftigt! gillar gamla bilder och historier.

//En främling är en vän du inte lärt känna än;)  kicka in på My place on WW

Ronny-K
2009-01-23 10:29
#2

Fin historia Anders!

Som jag tidigare berättat för dig så arbetade min far på Villans tegelbruk, men jag vet inte när han började där. Han var dock kvar till nedläggningen någon gång i slutet av femtiotalet(?). Nu är han tyvärr borta, så jag kan inte fråga om han var med på ”tegelmarchen”.

Men jag vet att han trivdes på bruket där han mestadels arbetade i verksta’n/smedjan som låg intill Östra Vägen om jag inte missminner mig. Han berättade att han t.o.m. hade en liten vindruvsodling under glas vid någon varm vägg där.

Fortfarande idag kan man se en hel del tegelskrot i ån nedanför stadshuset vid lågvatten som en påminnelse om vad som varit på platsen. När jag köpte hus i Ängelholm i mitten av 80-talet fann jag en del tegelrör stämplade ”Villan” i ett förråd. Ett litet minne av en svunnen tid.

PS. På fjärde bilden ser man en del av en butiksskylt ”Göteborgs-Magasinet” som väckte en del andra minnen. Den fanns även på 60-talet och dit skulle man med mor för att handla kläder när barnbidraget kom. Inte min favoritsysselsättning. Min fru har fortfarande myycket svårt att få in mig i en klädbutik………Glad

AndersE
2009-01-23 11:57
#3

#1 Tack!

#2 Jag har fått en bild av att det var rätt idylliskt på bruket. För min farfars lillebror var det hans barndoms himmelrike då han var liten. Han gick över ån til tegelbruket och var i en helt annan värld. Där kunde han leka spännande lekar.

Din pappas vindruvsodling passar bra in i bilden. Farfars far hade en häst och ko samt gäss på bruket.

"Göteborgsmagasinet" fanns där nog under många år. Följ den här länken och titta på bild nr 6! Läs bildtexten…

pertho
2009-01-23 22:28
#4

Även jag tror att historien mycket väl kan vara sann. När jag kom in i arbetslivet, kanske fem år efter denna händelse, hade man övlag och speciellt på mindre arbetsplatser en inställning till arbetet och sitt företag som gjorde en sådan här sak alldeles naturlig. Tänk vilken fin historia med dessa bilder.

När det gäller bensintilldelning under krigstiden misstänker jag att beslutet låg utanför Din farfars fars bekantskapskrets. Det fanns en särskild kristidskommission under Länsstyrelsen som fattade alla beslut om tilldelning av bensin och hans charm kanske inte sträckte sig så långt. Det var mycket ont om bensin. När det kom en ambulans eller brandbil körande kände man tydligt bensinlukten en lång stund efteråt. Alla andra, inte minst lastbilar, gick på gengas.

Ronny-K
2009-01-24 14:33
#5

#0

Anders,

Varför inte printa ut några kopior av din artikel med kontaktinfo och lägg ut den på några äldreboenden.

Säkert finns det någon senior Ängelholmare som minns något om bruket och kanske tegelmarschen och vill berätta….

AndersE
2009-01-24 14:48
#6

#5 Bra idé!

Annons:
KingZap
2009-01-25 21:36
#7

Kul historia och du kan verkligen disponera en berättelse för att fånga intresse, tack för att du delar med dig!

AndersE
2009-01-26 00:07
#8

#7 Tack, det var snällt!

Gnidde
2009-01-26 09:30
#9

Intressant historia tror nog att den är sann. Har du tittat i gamla tidningslägg där bör den kunna finnas med. Bilderna är toppenfina.

Hälsningar Gnidde.

Upp till toppen
Annons: