Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

01 ÖVRIGT 02 -- Proveniens in English 04 -- Om "Proveniens i Fokus" 05 -- Statistik för Proveniens 06 -- Instruktionsfilmer för iFokus 07 -- Datorprogram 08 -- Din egen hemsida 09 -- Utflyktstips 10 HISTORIA 11 -- Mikrohistoria 12 -- Arkeologi 13 -- Kultur och tradition 14 -- Militaria 20 SLÄKTFORSKNING 21 -- Släktforskningslaviner 22 -- Livsöden 23 -- Individforskning 24 -- Amerikaforskning 25 -- Yrke, titel 26 -- Sjukdomar/dödsorsaker 27 -- Släkter 28 -- Vem tror du att du är? 29 -- Läshjälp 30 BERÄTTA! 31 -- Skrivtema 32 -- Testläsare 40 HEMBYGD 41 -- Lantbruksliv 43 -- Byggnader och deras delar 45 -- Kyrkogårdar och gravar 50 FÖREMÅL 51 -- Möbler 52 -- Allmoge 53 -- Textilt 54 -- Silver och Guld 55 -- Glasklart 56 -- Ur / klockor 57 -- Leksaker 58 -- Samlarobjekt 59 -- Gåtan...??? 60 DOKUMENT 61 -- Böcker och lästips 62 -- Brev och andra dokument 63 -- Klippt och skuret 64 -- Kartor 65 -- Foto och film 69 -- Bildgåtan?
22 - Livsöden

Ett gammalt kort berättar

2009-10-07 17:20 #0 av: svenne

År 1937 gjorde ett sällskap från Värmland en resa till Linköping. Bilden ger mej association till en fruktänsvärd händelse tio år senare.

Från ett gammal kort, 8x6 cm stort ur min farmor och farfars album har jag scannat in den här bilden.

Bild 1a.jpg

Året är 1937, närmare bestämt den 28 november och platsen någonstans i Linköping, okänt exakt var. Till vänster i bilden syns min farmors bror Axel från Borgvik i Värmland och hans nyblivna hustru Anna från Linköping. I vigselboken för Linköpings domkyrkoförsamling uppges Anna bo på adress: stadsäga 2339 E.

Kanske de för tiden relativt nybyggda funkishusen låg på denna adress? I slutet av gatan ligger ett äldre hus som borde kunna identifieras av någon med lokalkännedom, (se bilden nedan). Det ser ut att vara ett berg eller en kulle bakom huset.

Bild 2a.jpg

I mitten av den övre bilden står min farmor och farfar och till höger närmast bilen, en man från Borgvik vid namn Hugo Nyström, som följt med till Linköping, dels som god vän och dels som chaufför. Hugo Nyström innehade vid den här tiden ”trafikbil” som det hette, alltså taxirörelse i Borgvik och fick uppdraget att köra sällskapet till Linköping för vigseln och bröllopsfestligheterna.

Jaha, säger Ni nu, och vad är det för intressant med det då? Nej, säger jag då, det är det egentligen inte, mer än att det ena ger det andra:

När jag ser denne Hugo Nyström på bilden samlas tankarna ofrivilligt kring den fruktansvärda händelse som inträffade tio år senare och som skulle förfölja honom som en stark plåga under resten av hans liv.

Efter kriget började Nyström köra linjebuss, stationerad i Karlstad.
Vid åttatiden på morgonen den 14 oktober 1947 är ett persontåg från Göteborg i 90 km i timmen på väg mot nästa station, som är Kil i Värmland.
En bit före Kil passerar tåget en järnvägskorsning vid Edsvalla och vid tillfället råder en ovanligt stark dimma, sikten är endast ca 4-5 meter år alla håll. Nyström stannar med sin buss på grund av dimman, fullpackad med till största delen skolungdomar, före järnvägskorsningen. Nyström går ut ur bussen, lägger sig på marken med örat mot järnvägsrälsen för att höra om ett tåg är i närheten, sedan lyssnar han noga efter tågvisslan, vars ljud inte alls orkar tränga igenom den tjocka, mjölkvita dimman.  Han hör dock ingenting varken i rälsen eller i luften utan går in i bussen igen och lägger i en växel och börjar köra. Mitt på spåret ser han det svaga ljuset av tågets strålkastare men då är det redan försent. Tåget brakar in i bussen som klyvs på mitten och människor och delar slungas ut på fälten runt omkring. 14 döda och 7 skadade inom några sekunder.

Efter katastrofen följde en påfrestande rättegång, både för lokföraren och för Hugo Nyström, man ville få fram en syndabock. Lokföraren anklagades för att ha försummat signaleringen innan korsningen, Nyström för att ha ha varit oaktsam och oansvarig innan överfarten. Vittnesuppgifterna var i en del fall motstridiga men de flesta vittnade dock till både Nyströms och lokförarens fördel och att ingen av dem egentligen handlade annorlunda än de borde ha gjort i den situationen.

Trots frikännadet blev detta en vändpunkt i Hugo Nystöms liv. Han blev aldrig sej själv efter detta, blev grubblande och nästan skygg, folk ropade "massmördare, m.m efter honom. När jag ser honom på flera gamla kort som finns i mina farföräldrars fotoalbum kan jag inte låta bli att tänka på denna fruktansvärda händelse och vilket helvete både han och föraren av tåget måste ha haft senare i sina liv.

Länk 1

Länk 2

Länk 3

Anmäl
2009-10-07 19:32 #1 av: Andersdotter

Usch så sorgligt Gråter och så förfärligt att ett ögonblick i livet kan förändra så mycket.

Att ovanpå den tunga tragedin dessutom bli falsk anklagad måste vara en fasa man knappt kan föreställa sig. Så tungt.

Anmäl
2009-10-07 22:52 #2 av: chrissan

Usch vad hemskt. När man ser bilden vet man ju att när den togs hade han inte en aning om den trgiska framtiden

Anmäl
2009-10-07 23:06 #3 av: AndersE

#0 Det där är ju sådant man ibland tänker på när man är i trafiken. Att något man gör kan leda till en annans död, i värsta fall barn.

Usch!

 


Anmäl
2011-01-12 22:51 #4 av: svenne

Hugo Nyströms gravsten:

 

 

Anmäl
2011-01-12 23:35 #5 av: lizzkulla1

tänk vad hemskt , när han var så extra försiktig,

 

 

vila i frid.

Anmäl
2011-01-13 08:31 #6 av: Suttecity

Många tragiska livsöden. Intressant att läsa även ur rent lokalt intresse.

Anmäl
2011-01-14 13:21 #7 av: Ronny-K

Stackars arma människor, både busschauffören och lokföraren.

Anmäl
2011-01-19 17:53 #8 av: Vassna1

Hej Svenne,

En mycket tragisk händelse du skriver om men du skriver även att du skulle vilja ha adressen i Linköping till var kortet troligvis är taget och jag har idag varit på landsarkivet i Vadstena och en vänlig dam från folkbokföringsavdelningen tog reda på att stadsäga 2339 E  är lika med Parkgatan 8. Jag är född och uppvuxen i Linköping men bor numera i Vadstena så därför blev jag nyfiken på var de husen kan ligga men den adressen tänkte jag faktiskt aldrig på. Huset som ligger i slutet på gatan på ditt kort är rivet och gatan är förlängd i den riktningen. Linköping har växt en hel del sedan 1937.

 

Hälsningar

 

Vassna1

Anmäl
2011-01-20 21:41 #9 av: svenne

Vassna1, tack för den fina informationen!
Jag har varit en aning nyfiken på var bilden är tagen men jag har känt på mej att någon gång skulle någon veta vilken gata det är.

Jag tittade i kartsök på eniro.se och fann denna gatuvyn på Parkgatan 8 i Linköping och det är samma hus och samma gata, klockrent!



Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.