Anders:

När det gäller värdering av gamla föremål har tidningen "Antik & Auktion" en suverän service. Som prenumerant på tidningen (där var haken…) får man gratis skicka in bilder och text om föremål. De har 25 experter som hjälper till.

Ibland publiceras din fråga med svar, ibland blir det bara ett svar. Jag har provat några gånger och alltid fått svar.

Jag kikade på Tradera och fann några kruthorn. Ett par med påstådd ålder motsvarande ditt, och priser kring några 100-lappar.

Här gäller väl annars att en ordentlig "proveniens" höjer värdet betydligt. Jag gissar att ditt horn inte är till salu. Och ett försäkringsvärde är väl mindre intressant  eftersom ett sådant föremål ju blir oersättligt.

Kan du knyta hornet till ett antal tidigare ägare? I så fall gissar jag att du kan ana även var hornet har varit. Slagfält?

Berätta gärna mer! Och visa gärna en bild.

Nu har jag letat upp min gamla digital"kamera" och tagit en bild på kruthornet.

Det är förstås inte till salu, även om några hundralappar förstås vore frestande… nej och nej.

Proveniensen är att jag vet att det kommer från min farfars farfar vice korpralen Måns Berg (1837-1911). Letar man sig sedan tillbaka så är det troligaste att den gått i arv från Måns Bergs farmors far Anders Hallström (1735-1794), som antogs som ryttare vid Norra Skånska Kavalleriregementet och Livkompaniet just 1759 (årtalet på hornet), eller dennes far, ryttare Måns Lilja, som dog 1759 26/3 under kriget i Pommern.

Visst kan man väl tänka sig att Anders Hallström fick eller köpte ett nytt kruthorn då han antas som ryttare!?

Bifogad bild är just Norra Skånska Kavalleriregementet - fast 1783.

Min farmors mormors morfar var också en ryttare Lilja. Han hette Nils, var född ca 1755 och gifte sig i Norrvidinge 1779. Anknytning till din Lilja tror du?

Jag har också kruthorn. Men inte så fina så det finns årtal inristat. Sen har jag en lite läderpåse som jag också tror har används till krut. Jag har inte soldater så nära i släkten, men var det inte även andra som använde kruthorn? Jagade inte mer eller mindre alla till husbehov. Skomakaren som vi lyssnat en inspelning med, hade alltid revolver på sig när han förflyttade sig mellan gårdarna till försvar mot alla hundar.

Jo, jag tror också att "alla" hade vapen förr, och därmed kruthorn. Jag minns då jag var ca 6 år gammal, och morfar förklarade alla åtgärder som krävdes för att skjuta med ett sådant vapen.

Jag minns stunden med morfar väl - men tyvärr inte hans instruktioner.

Skomakarhistorien var spännande!

Lilja finns det massor av ryttare och soldater som heter. Men vem vet? Bodde din Nils Lilja möjligen i Ask?

 I mitt fall har säkert kruthornet militär bakgrund. Vi har också en bajonett som "släktklenod" men den har inte jag utan finns hos  pappa.

"Min" Lilja bodde i Ask. Det jag vet om honom finns här. Hans sonson hette också Nils Lilja och var en intressant person.

Bajonetten får du gärna berätta mer om. Jag tycker det är kul med släktklenoder. Det gäller att hålla dess historia levande, föra den vidare till nästa generationer så att det inte en dag "bara" är ett gammalt föremål med okänd proveniens…

Kruthornet frågan gäller, och även de andra kruthornen här ovan, är civila persedlar  - allså inte militära.

 Årtalet 1759 kan vara autentiskt. Men man får lägga i vågskålen att det var först 1789 som jakten kom att förenas med jordägande och i någorlunda bred bemärkelse bli alle mans ( t ex jordägande bonde) angelägenhet.  Före 1789 var det i stort sett bara adeln och kungahuset som hade rätt att jaga.

#8 Det är riktigt att Gustav III återgav bönderna jakten. Men vi måste räkna med att det bedrevs en betydande tjuvjakt innan dess. För många var det antagligen det eller att svälta, så den stora frågan, som vi idag har svårt att svara på är hur mycket det faktiskt jagades innan jakten släpptes "fri". Antagligen så pass mycket att folka hade jaktattiraljer.

mvh/gurin

Intressant!

Att årtalet 1759 på kruthornet är samma som årtalet då en ana antas som ryttare låter ändå som mer än en slump. Kan man inte ändå tänka sig att den som antas som ryttare har sysslat med vapen tidigare och att anskaffandet/mottagandet av ett kruthorn samma år kan ha ett samband?

Även om inte krythornet håller "militär standard" - är det orimligt att tänka sig att man kompletterat uniformen med privata tillhörigheter?

När det gäller "proveniens" för så här gamla föremål tror jag man sällan uppnår total visshet, utan man får vara nöjd med en god hypotes med rimligt stöd av kända fakta.

#8 Det var överraskande, HgF, eftersom pappa och farfar alltid tagit för givet att det varit ett militärt kruthorn! Kan du berätta hur du ser det, vad är skillnaden?

Några jägare har vi inte i släkten, så i så fall är det nog tjuvjakt!

Det känns så himla fel av mig att kasta mig in här och förstöra  en urgammal familjetradition. Borde ha hållt tyst här ovan - men när nu ända skadan är skedd kan vi väl  börja med att konstatrera att det egentligen inte existerar militära kruthorn på den här tiden - annat än artilleristernas fängkruthorn.   Infanterister och kavallerister m fl, körde genomgående med färdigladdade patroner, som tillverkades centralt och distribuerades till trupperna om de t ex befann sig i fält. Har letat i alla möjliga källskrifter efter modeller på militära kruthorn som skulle kunna passa i den här frågan,  men har inte hittat någonting, annat än stora atrillerikruthorn  antingen i koppar eller hornmaterial.

  Man kan förvisso hitta exercisreglementen från hela 1700-talet där det talas om laddning med löst krut, även vissa populärvetenskapliga böcker är inne på den linjen  - men i praktiken är det enhetspatroner av papper som gäller i stort sett från  frihetstiden och framåt - (även något  tidigare under Stora nordiska kriget) .

Papperspatronen innehåller blykula, förladdning (papperet), drivladdning och fängkrut  - det sistnämnda häller man i fangpannan innan man tömmer resten av krurtet - drivladdningen - i pipan. Patronerna förvaras i en väska som innehåller ett träblock med i regel två rader  borrade hål för patronerna. Så ser det ut vid den aktuella tiden - och så ser det ut i stort sett ända fram till bakladdningsgeväret gör entré. Det är obekripligt vad en knekt skulle med ett litet civilt kruthorn till.

 Om vi tittar på kruthornet, så ser det ut som ett typiskt hornmakarhorn av den enklaste typen som var i  bruk under hela perioden då man jagade med mynninngsladdare, alltså ända fram mot slutet av 1800-talet.

Ingen fara, tvärtom. Gamla felaktiga släkttraditioner är till för att rättas till. Möjligen är det jag som missförstått saken också. Jag skriver ut den här diskussionen och tar med i jul hem till föräldrarna, så kan vi reda ut begreppen. Tack för att du kastade dig in!

Men bajonett, det använde väl inte jägare ändå?

Härligt med så mycket kunskap HgF!

Att kruthornet inte använts militärt innebär ju inte med nödvändighet att den tänkte soldaten inte kan ha använt det civilt. Årtalet kan ju fortfarande ha samband med antagandet till ryttare…?

T.ex. en gåva från en fader till sonen för att fira antagandet?

Ett kruthorn såldes på auktion i Tolsby Kyrkefalla för 18 öre till J. Andersson på Ingelsby den 10 september år 1852.

Anders, jag är lite nyfiken på om juldiskussionerna med föräldrarna ledde fram till något nytt?